uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Óskarsson, Veturliði, professor
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 91) Visa alla publikasjoner
Óskarsson, V., Fjeld, R. E. V., Kristiansen, E., Marianne, R., Konstaninovskaia, N., Gill, I. & Menuta, F. (2019). The worldwide use and meaning of the f-word. Intercultural Pragmatics, 16(1), 85-111
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The worldwide use and meaning of the f-word
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Intercultural Pragmatics, ISSN 1612-295X, E-ISSN 1613-365X, Vol. 16, nr 1, s. 85-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article documents the increasing use of the English curse word fuck worldwide, as well as its degree of adaption into the host language, its syntactic function, and its meaning and its strength as taboo. Comparing the use of fuck with a special focus on the Nordic countries (Norway, Denmark, and Iceland) with its use in Eurasia and Africa (with different alphabets, namely Cyrillic in Russia, Devanāgarī in India and Ge’ez script in Ethiopia), we found some similar developmental patterns, but also differences, for example to what degree the English loan word has replaced local curses and in what ways among social groups within a country. Comparing the terms used for the same concept was challenging because some countries have better text corpora and more research on written languages and especially on taboos, and those without such resources required additional minor investigations for a baseline. Findings revealed that fuck has spread worldwide from English, and it is commonly used in Nordic languages today. In Russian fuck is also adopted into the heritage language to a relatively high degree, and it has further gained importance in the vocabulary of India, where English has become the most used language by the higher and middle classes, but less so by lower classes. In contrast, the study of Amharic language in Ethiopia shows that the f-word is rarely used at all, and only by youngsters. We found a pattern starting from the outer North with Icelandic having adapted and adopted the word fuck the most, a slight decline in use in Norwegian and Danish, with less adaption and use in Russian, even less in Indian-English or Hindi, and being more or less absent in the African language Amharic. Formally though it is used conceptually both in Hindi and Amharic

sted, utgiver, år, opplag, sider
Mouton de Gruyter, 2019
Emneord
Globalization, cursing, swearing, Norwegian, Danish, Icelandic, Russian, Hindi, Amharic
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk; Lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-377940 (URN)10.1515/ip-2019-0004 (DOI)000459337500004 ()
Tilgjengelig fra: 2019-02-28 Laget: 2019-02-28 Sist oppdatert: 2019-08-01bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Det rena språket och lånorden: Om främmande, särskilt dansk, påverkan på isländskan. Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala = Annales Societatis litterarum humaniorum regiae Upsaliensis, 2016-2017, 39-54
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Det rena språket och lånorden: Om främmande, särskilt dansk, påverkan på isländskan
2018 (svensk)Inngår i: Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala = Annales Societatis litterarum humaniorum regiae Upsaliensis, ISSN ISSN 0349-0416, Vol. 2016-2017, s. 39-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, 2018
Emneord
Isländska, lånord, främmande påverkan, danska
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-352796 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-06-07 Laget: 2018-06-07 Sist oppdatert: 2018-09-20bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Fraseologiska lån från medellågtyskan i äldre isländska och svenska. In: : . Paper presented at Svenska språkets historia 15, 14-15 juni 2018, Tartu universitet.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Fraseologiska lån från medellågtyskan i äldre isländska och svenska
2018 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Medellågtyskan hade en oerhörd påverkan på de nordiska språken under 1200–1500-talen, främst på ordförrådet. Bland annat lånades ett stort antal fraser och fasta ordförbindelser in, t.ex. nominalfraser som ”reda pengar” (mlt. rêden penningen), verbfraser så som ”löpa fara” (mlt. fâre lôpen), prepositionsfraser av typen ”till rätta” (mlt. rechte) och ordpar (jfr Bendz 1965), t.ex. ”spott och spe” (mlt. spott unde spee). Hans-Peter Nauman har redogjort för ett urval av fraseologiska lån i svenskan (bl.a. 1985, 1989, 2000) men liknande undersökningar avseende västnordiska språk saknas, även om enskilda exempel tas upp i olika arbeten (bl.a. Westergård-Nielsen 1946 och Óskarsson 2003 för 1500-talets resp. 1200–1400-talets isländska).

     Svenskan och danskan, delvis också norskan, påverkades direkt av medellågtyskan genom kontakter med handelsmän och hantverkare under Hansatiden, medan isländskan nästan uteslutande påverkades indirekt eftersom kontakter mellan islänningar och talare av medellågtyska var blygsamma. (Liknande gällde för färöiskan.) Isländskan tog in medellågtyska fraseologiska lån och annan lexikal och morfosyntaktisk påverkan genom norskan och senare danskan, vilka var de språk som påverkade isländskan direkt. I min studie undersöker jag vilka fraseologiska lån av medellågtyskt ursprung som togs upp i isländskan. För närvarande fokuserar jag på tiden före Reformationen och kommer i mitt föredrag främst att redogöra för fraser som förekommer i isländska diplom från 1400–1500-talen. I fortsättningen ämnar jag även undersöka yngre lån från danskan och ta reda på vilka av dem som fortfarande finns i modern isländska, och eventuellt jämföra dessa med yngre svenska.

     Svenskan och isländskan kom aldrig i kontakt med varandra under senmedeltiden och det är därför av stort intresse för vår kännedom om den närmast alltomslutande och övergripande medellågtyska språkpåverkan under senmedeltiden att jämföra fraseologiska lån i svenskan (i början främst utifrån Naumans resultat) med förhållandena i isländskan.

HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-368938 (URN)
Konferanse
Svenska språkets historia 15, 14-15 juni 2018, Tartu universitet
Tilgjengelig fra: 2018-12-10 Laget: 2018-12-10 Sist oppdatert: 2019-03-07bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Nærstýrt og á óvart komið. In: Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía G. Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson (Ed.), Þórðargleði slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018: (pp. 71-73). Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nærstýrt og á óvart komið
2018 (islandsk)Inngår i: Þórðargleði slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía G. Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 71-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-369260 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-12-11 Laget: 2018-12-11 Sist oppdatert: 2019-03-29bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Nærstýrt og á óvart komið. In: Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía Guðný Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson (Ed.), Þórðargleði: Slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 (pp. 71-73). Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nærstýrt og á óvart komið
2018 (islandsk)Inngår i: Þórðargleði: Slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía Guðný Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 71-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-376460 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-02-05 Laget: 2019-02-05 Sist oppdatert: 2019-08-08bibliografisk kontrollert
Mårtensson, L. & Óskarsson, V. (Eds.). (2018). Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 69/2018. Uppsala: Isländska sällskapet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 69/2018
2018 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Isländska sällskapet, 2018. s. 210
Serie
Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416 ; 69
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-371473 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-12-29 Laget: 2018-12-29 Sist oppdatert: 2019-03-13bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Viðbót XII: Textagrein ættuð úr Konungs skuggsjá. In: Rósa Þorsteinsdóttir; Svanhildur Óskarsdóttir; Viðar Pálsson (Ed.), Hallamál: rétt Haraldi Bernharðssyni fimmtugum 12. apríl 2018 (pp. 86-88). Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Viðbót XII: Textagrein ættuð úr Konungs skuggsjá
2018 (islandsk)Inngår i: Hallamál: rétt Haraldi Bernharðssyni fimmtugum 12. apríl 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir; Svanhildur Óskarsdóttir; Viðar Pálsson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 86-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen, 2018
Emneord
Isländska, Konungs skuggsjá, Jónsbók
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-352798 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-06-07 Laget: 2018-06-07 Sist oppdatert: 2018-10-10bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (Ed.). (2018). Ársrit Sögufélags Ísfirðinga. Ísafjörður: Sögufélag Ísfirðinga
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ársrit Sögufélags Ísfirðinga
2018 (islandsk)Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Ísafjörður: Sögufélag Ísfirðinga, 2018. s. 128
Serie
Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0205-7901 ; 56
Emneord
Island, Västfjordarna (Vestfirðir), historia, politisk historia, personhistoria
HSV kategori
Forskningsprogram
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-368936 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-12-10 Laget: 2018-12-10 Sist oppdatert: 2019-04-25bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. (2018). Úr ferðabók Steingríms Jónssonar á vísitasíum með Hannesi Finnssyni Skálholtsbiskupi. Skírnir (Reykjavík), 1(192), 75-104
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Úr ferðabók Steingríms Jónssonar á vísitasíum með Hannesi Finnssyni Skálholtsbiskupi
2018 (islandsk)Inngår i: Skírnir (Reykjavík), ISSN 0256-8446, E-ISSN 2351-4116, Vol. 1, nr 192, s. 75-104Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Reykjavík: Hið íslenska bókmenntafélag / Hid islenska bokmenntafelag, 2018
Emneord
Icelandic, 18th century, text-edition, diary
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-352794 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-06-07 Laget: 2018-06-07 Sist oppdatert: 2018-09-20bibliografisk kontrollert
Óskarsson, V. & Mårtensson, L. (Eds.). (2017). Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 68/2017. Uppsala: Isländska sällskapet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 68/2017
2017 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Isländska sällskapet, 2017. s. 388
Serie
Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416 ; 68
Serie
Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-336099 (URN)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council
Tilgjengelig fra: 2017-12-20 Laget: 2017-12-20 Sist oppdatert: 2018-03-08bibliografisk kontrollert
Organisasjoner