uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Håkansson, David
Publikasjoner (10 av 33) Visa alla publikasjoner
Håkansson, D. & Östman, C. (2019). ”afbröt skolläraren ifrigt”. En diakron studie av anföringssatsen i svensk skönlitteratur (ed.). Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, 140, 261-280
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>”afbröt skolläraren ifrigt”. En diakron studie av anföringssatsen i svensk skönlitteratur
2019 (svensk)Inngår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 140, s. 261-280Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

David Håkansson, Department of Scandinavian Languages, Uppsala University

Carin Östman, Department of Scandinavian Languages, Uppsala University

“the teacher interrupted eagerly”: A diachronic study of the speech-tag in Swedish fiction (“afbröt skolläraren ifrigt”. En diakron studie av anföringssatsen i svensk skönlitteratur)

The narrative structure of Swedish fiction underwent several changes during the 20th century, and it has been emphasized that the role of the narrator was reduced. In order to shed light on this change towards a more ”objective” style in Swedish fiction, this article reports a diachronic study of speech-tags in Swedish 18th- and 19th-century novels. In direct discourse the reader meets the voices of the characters without any involvement of the narrator. However, the narrator still has an opportunity to give complementary information about the utterance and the speaker by using the speech-tag, and hence, a study of speech-tags can contribute to the discussion of the narrator’s transformed role in Swedish fiction. In this study, the form and function of speech-tags are examined in terms of structure, position and content. The result of the analysis shows that the speech-tags in the 20th century novels are much less varied in comparison with the novels from the 19th century. Moreover, the speech-tags in the modern novels are shorter and dominated by the verb säga ’say’ to a much higher extent. In the older novels, on the other hand, the speech-tags are dominated by verbs reporting something about the content or the function of the utterance, such as fråga ‘ask’ or hota ‘threaten’. As far as the position of the speech-tags is concerned, the results show that the final position dominates to a greater extent in the modern novels. On the whole, the results of the study confirm the picture of a reduced narrator in Swedish fiction over time.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Svenska Litteratursällskapet, 2019
Emneord
speech-tags, style, narrator, Swedish
HSV kategori
Forskningsprogram
Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-406940 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-03-16 Laget: 2020-03-16 Sist oppdatert: 2020-03-19bibliografisk kontrollert
Håkansson, D. (2019). Expletivt objekt på reträtt: En studie av platshållare för objektssatser i äldre svenska. Arkiv för nordisk filologi, 134, 193-232
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Expletivt objekt på reträtt: En studie av platshållare för objektssatser i äldre svenska
2019 (svensk)Inngår i: Arkiv för nordisk filologi, ISSN 0066-7668, Vol. 134, s. 193-232Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article presents a diachronic study of clause-anticipating object constructions in the history of Swedish. Corpus findings show that the object position is represented by an expletive in constructions with extraposed clausal arguments to a much higher degree in Old Swedish than in (Early) Modern Swedish. This change takes place simultaneously with another radical change in Swedish sentence structure, the loss of OV, and it is argued that the decrease in expletive objects in clause-anticipating constructions is due to the loss of a preverbal object position in the history of Swedish. The preverbal object position is traced back to an underspecified directionality of the head of the verb phrase, and hence the Old Swedish OV word order cannot be regarded simply as an effect of leftward movement. Besides the reduction in its frequency, the position of the expletive also becomes more restricted over time: in present-day Swedish, expletive objects in clause-anticipating constructions are mainly confined to the prefield, and it is argued that Modern Swedish expletives in clause-anticipating constructions are merged in the CP.

HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-400477 (URN)
Forskningsfinansiär
The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities (KVHAA)
Tilgjengelig fra: 2019-12-20 Laget: 2019-12-20 Sist oppdatert: 2020-02-25bibliografisk kontrollert
Håkansson, D., Petzell, E. & Engdahl, E. (2019). Introduction: New perspectives on diachronic syntax in North Germanic. Nordic Journal of Linguistics, 42(2), 135-138
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Introduction: New perspectives on diachronic syntax in North Germanic
2019 (engelsk)Inngår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 42, nr 2, s. 135-138Artikkel i tidsskrift, Editorial material (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [en]

This special issue of Nordic Journal of Linguistics is dedicated to diachronic generative syntax in the North Germanic languages. With the introduction of generative grammar in the late 1950s the historical perspective became less prominent within linguistics. Instead, contemporary language, normally represented by the researcher’s own intuitions, became the unmarked empirical basis within the generative field, although there were some early pioneering studies in generative historical syntax (e.g. Traugott 1972). It was not until the introduction of the Principles and Parameters theory in the 1990s that diachronic syntax emerged as an important domain of inquiry for generative linguists. Since then, the study of syntactic change has added a temporal dimension to the overall enterprise to better understand the nature of variation in human language.

HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-394914 (URN)10.1017/S0332586519000131 (DOI)000489238600001 ()
Tilgjengelig fra: 2019-10-10 Laget: 2019-10-10 Sist oppdatert: 2019-11-06bibliografisk kontrollert
Melander, B., Bockgård, G., Henricson, S. & Håkansson, D. (Eds.). (2019). Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 29, 2019. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 29, 2019
2019 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2019
Serie
Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-399926 (URN)10.33063/diva-399926 (DOI)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council
Merknad

https://doi.org/10.33063/diva-399926

Tilgjengelig fra: 2019-12-17 Laget: 2019-12-17 Sist oppdatert: 2020-02-24bibliografisk kontrollert
Bianchi, M., Håkansson, D., Melander, B., Pfister, L., Westman, M. & Östman, C. (Eds.). (2019). Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Paper presented at Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017.. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017
Vise andre…
2019 (svensk)Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

Den trettiosjätte sammankomsten ägde rum den 25–27 oktober 2017 i Uppsala. Temat för konferensen, som samlade runt 200 deltagare, var denna gång Varför svenska? Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och tydliggöra svenska språkets innebörd, roll och betydelse inom vetenskap, skola och samhälle. Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket.

I denna volym publiceras i bearbetad form 27 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. Den ger därmed en god överblick över aktuell forskning om svenska språket. Alla som vill följa den senaste utvecklingen på området finner här mycket av intresse.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2019. s. 358
Serie
Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, ISSN 0083-4661 ; 102
Serie
Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619 ; 36
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-378180 (URN)978-91-519-1037-6 (ISBN)
Konferanse
Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017.
Tilgjengelig fra: 2019-05-03 Laget: 2019-05-03 Sist oppdatert: 2019-05-03bibliografisk kontrollert
Melander, B., Bockgård, G., Håkansson, D. & Norrby, C. (Eds.). (2018). Språk och Stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 28, 2018. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Språk och Stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 28, 2018
2018 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2018. s. 232
Serie
Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010 ; NF 28
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-376230 (URN)10.33063/diva-376230 (DOI)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017-01490
Merknad

https://doi.org/10.33063/diva-376230

Tilgjengelig fra: 2019-02-03 Laget: 2019-02-03 Sist oppdatert: 2019-03-22bibliografisk kontrollert
Melander, B., Bockgård, G., Håkansson, D. & Norrby, C. (Eds.). (2017). Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 27, 2017. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 27, 2017
2017 (svensk)Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2017. s. 268
Serie
Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010 ; 27
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-338867 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-01-15 Laget: 2018-01-15 Sist oppdatert: 2019-07-03bibliografisk kontrollert
Håkansson, D. (2017). Transitive expletive constructions in Swedish. Nordic Journal of Linguistics, 40(3), 255-285
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Transitive expletive constructions in Swedish
2017 (engelsk)Inngår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 40, nr 3, s. 255-285Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article discusses the existence of transitive expletive constructions (TECs) in Swedish. It is often claimed that TECs are a distinctive feature of Insular Scandinavian, but do not exist in Mainland Scandinavian. In this article, however, it is shown that such constructions do occur throughout the history of Swedish and, to some extent, still occur in present-day Swedish, although nowadays the language has none of the features previously proposed as licensing TECs. It is also shown that Swedish has a broader repertoire of associate subjects in TECs than does Icelandic. Unlike in Icelandic, associate subjects can also be definite in Swedish. The presence of TECs in Swedish calls into question the previous analysis of the licensing of this construction, and in this article a new explanation for the phenomenon is proposed. It is claimed that TECs are possible if the expletive can merge in a position structurally higher than the canonical subject position. In the case of V2 languages, this implies that expletives must be able to merge in Spec,CP, and it is shown that in Swedish they are able to merge in this position.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cambridge University Press, 2017
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-335321 (URN)10.1017/S0332586517000208 (DOI)000417133800001 ()
Forskningsfinansiär
The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities (KVHAA)
Tilgjengelig fra: 2017-12-04 Laget: 2017-12-04 Sist oppdatert: 2018-03-06bibliografisk kontrollert
Gustafsson, A. W. & Håkansson, D. (2017). Unga förstår allt färre ord. Språktidningen (8), 24-29
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Unga förstår allt färre ord
2017 (svensk)Inngår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 8, s. 24-29Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

De ungas ordförråd har krympt de senaste årtiondena, medan de äldres har vuxit. Högskoleprovet avslöjar en verklighet som kan hota demokratin.

HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-335262 (URN)
Merknad

Även tillgänglig på Språktidningens hemsida under titeln "Unga förstår allt färre samhällsord".

Tilgjengelig fra: 2018-01-08 Laget: 2018-01-08 Sist oppdatert: 2018-02-09bibliografisk kontrollert
Brandtler, J. & Håkansson, D. (2017). V2 eller V3?: Om preverbal placering av adverbial i svenskan. Paper presented at GRAMINO. Norsk lingvistisk tidsskrift, 35(1), 11-26
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>V2 eller V3?: Om preverbal placering av adverbial i svenskan
2017 (svensk)Inngår i: Norsk lingvistisk tidsskrift, ISSN 0800-3076, E-ISSN 2387-6719, Vol. 35, nr 1, s. 11-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

En rad adverbial kan i svenska placeras före det finita verbet i huvudsatser, vilket rent linjärt ger upphov till en ledföljd där det finita verbet förskjuts till tredje position i satsen (t.ex. hon bara skojade ; han nästan grät av glädje). Utgångspunkten för de resonemang som förs i denna artikel är att endast adverbial som har status som syntaktiska huvuden och inte som maximala projektioner kan förbindas med finita verb. Men även om syntaktisk status är avgörande för möjligheten till preverbal placering, kan den knappast vara orsaken eftersom adjungering inte är någon obligatorisk syntaktisk operation. Mot denna bakgrund lanseras hypotesen att preverbal placering av adverbial är strikt begränsad av det adverbiella uttryckets semantik:endast adverbial som uttrycker en motsättning mellan vad som hävdas och vad som presupponeras kan förbindas med det finita verbet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Oslo: Novus Forlag, 2017
Emneord
adverbial, ledföljd, syntax, semantik, modern svenska, V2-språk
HSV kategori
Forskningsprogram
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-328037 (URN)
Konferanse
GRAMINO
Prosjekter
Svensk negationssyntax
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0709:1
Tilgjengelig fra: 2017-08-16 Laget: 2017-08-16 Sist oppdatert: 2018-01-13bibliografisk kontrollert
Organisasjoner