Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 162) Visa alla publikationer
Williams, H. (2024). Personnamn på västgötska runstenar 1: Runföljden ruku på Vårkumlastenen (Vg 139). Meddelanden / Föreningen för Västgötalitteratur (1), 19-19
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Personnamn på västgötska runstenar 1: Runföljden ruku på Vårkumlastenen (Vg 139)
2024 (Svenska)Ingår i: Meddelanden / Föreningen för Västgötalitteratur, nr 1, s. 19-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för Västgötalitteratur, 2024
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-524580 (URN)
Tillgänglig från: 2024-03-07 Skapad: 2024-03-07 Senast uppdaterad: 2024-03-08Bibliografiskt granskad
Williams, H. (2024). Tolkningen av en runföljd på runstenen U 931 vid Uppsala domkyrka. Futhark: International Journal of Runic Studies, 13, 153-157
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tolkningen av en runföljd på runstenen U 931 vid Uppsala domkyrka
2024 (Svenska)Ingår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 13, s. 153-157Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-525141 (URN)10.33063/diva-525141 (DOI)
Anmärkning

https://doi.org/10.33063/diva-525141

Tillgänglig från: 2024-04-01 Skapad: 2024-04-01 Senast uppdaterad: 2024-04-01
Williams, H. (2024). Vår tidigaste Västgötalitteratur: Runstenarna och deras spännande personnamn. Meddelanden / Föreningen för Västgötalitteratur (1), 18-18
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vår tidigaste Västgötalitteratur: Runstenarna och deras spännande personnamn
2024 (Svenska)Ingår i: Meddelanden / Föreningen för Västgötalitteratur, nr 1, s. 18-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för Västgötalitteratur, 2024
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-524578 (URN)
Tillgänglig från: 2024-03-07 Skapad: 2024-03-07 Senast uppdaterad: 2024-03-08Bibliografiskt granskad
Tarsi, M., Mårtensson, L. & Williams, H. (Eds.). (2023). Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen. Uppsala: Uppsala universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen
2023 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [en]

This Festschrift is dedicated to Veturliði G. Óskarsson, Uppsala professor of Scandinavian Languages with a focus on Icelandic, on his sixty-fifth birthday, 25 March, 2023. Eleven colleagues based in three different Nordic countries have written contributions in Icelandic, Swedish, English, and Norwegian, touching on different aspects of Veturliði’s research interests: Lexicology and etymology: Katrín Axelsdóttir (University of Iceland), Enn um ald(u)rnara (Ald(u)rnari once again); Margrét Jónsdóttir (University of Iceland, emerita), Orðið féskylft (About the word féskylft ‘insolvent’); Matteo Tarsi (Uppsala University), Naming the elements in the Nordic languages (Swedish, Danish, Icelandic) until 1945; Morphology: Þorsteinn G.Indriðason (University of Bergen), Hvorfor er suffikset -legur såpass produktivt i islandsk? En historisk utgreiing (Why is the derivational suffix -legur so productive in Icelandic? A diachronic study); Nordic Philology: Aðalheiður Guðmundsdóttir (University of Iceland), Guðrúnarbrögð hin nýju (A new lay of Guðrún); Heimir Pálsson (Uppsala University, emeritus), Forn nöfn — fornöfn (Old names — pronomina); Henrik Williams (Uppsala University), Vart tog Röskva vägen? (What became of Röskva?); Lasse Mårtensson (Uppsala University), Dvergatal i Uppsala-Eddan (The catalogue of dwarves in the Uppsala Edda); and Michael Schulte (University of Agder), Between the pagan past and the Christian future; Sociolinguistics: Ari Páll Kristinsson (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Bonds and Boundaries and Helga Hilmisdóttir (The Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies), Språkkontakt och pragmatik: En empirisk undersökning av pragmatiska lån i isländska tonårspojkars samtal (Language contact and pragmatics: An empirical study of pragmaticloans in the speech of Icelandic teenagers).

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Uppsala universitet, 2023. s. 197
Serie
Nordiska texter och undersökningar, ISSN 0280-9966 ; 33
Nyckelord
Icelandic, history of the Icelandic language, sociolinguistics, lexicology, etymology, medieval Icelandic literature, Nordic mythology, morphology
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk Litteraturvetenskap Litteraturstudier Historia och arkeologi
Forskningsämne
Nordiska språk; Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-503568 (URN)978-91-506-2996-5 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-06-06 Skapad: 2023-06-06 Senast uppdaterad: 2023-06-07Bibliografiskt granskad
Williams, H. (2023). Solens gudinna i nordisk mytologi och religion. Månväven (20), 32-35
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Solens gudinna i nordisk mytologi och religion
2023 (Svenska)Ingår i: Månväven, ISSN 1654-255X, nr 20, s. 32-35Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Vanasamfundet Moder jord, 2023
Nationell ämneskategori
Religionsvetenskap Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-499344 (URN)
Tillgänglig från: 2023-03-28 Skapad: 2023-03-28 Senast uppdaterad: 2023-03-28Bibliografiskt granskad
Williams, H. (2023). Vart tog Röskva vägen?. In: Matteo Tarsi; Lasse Mårtensson; Henrik Williams (Ed.), Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen (pp. 69-75). Uppsala: Uppsala universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vart tog Röskva vägen?
2023 (Svenska)Ingår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi; Lasse Mårtensson; Henrik Williams, Uppsala: Uppsala universitet, 2023, s. 69-75Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

The episode För Þórs til Útgarða-Loka in Snorri Sturluson’s Gylfaginning section of his Edda recounts how Þórr and Loki stay overnight at a farm. Þórr slaughters his goats for dinner but when he resurrects them the next morning, one goat is lame. Þórr takes the farmer’s children, Þjálfi and Röskva, as compensation and they follow him on his trip to Útgarða-Loki. Röskva, however, disappears rather quickly, at somewhat different points according to the four major manuscript sources. The question is why she does and what the purpose was to involve her at all. The answer is that Snorri utilized an older tale where she did appear, as did the eddic poem Hymiskviða. Since it was presumable well known that Röskva belonged in the “original” story, Snorri felt obliged to include her, but let her soon go as she played no role in his narrative.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Uppsala universitet, 2023
Serie
Nordiska texter och undersökningar, ISSN 0280-9966 ; 33
Nyckelord
Nordic mythology, medieval Icelandic literature, Snorri's Edda
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-503557 (URN)978-91-506-2996-5 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-06-06 Skapad: 2023-06-06 Senast uppdaterad: 2023-06-07Bibliografiskt granskad
Williams, H., Bianchi, M. & Zimmermann, C. (2022). Corpus Editions of Runic Inscriptions in Supranational Databases. Futhark: International Journal of Runic Studies, 12, 117-135
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Corpus Editions of Runic Inscriptions in Supranational Databases
2022 (Engelska)Ingår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 12, s. 117-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

While there are a number of scholarly databases which contain information about runic inscriptions, none of them can be considered to represent a corpus edi­tion in the true sense of the word. Such databases are, however, important sources of a limited amount of core information concerning the corpus or cor­pora they include, and as a rule they build on and at times even supplement or cor­rect information in the printed corpus editions. There exist three scholarly, supra­national data­bases important to runology and publicly available at the present time. These are: (a) the Scandi­navian Runic Text Database (Samnordisk run­text­­databas), (b) the Kiel Runen­datei (data­base of the Kiel Rune Project), and (c) the RuneS database (of the research proj­ect Runic Writing in the Ger­manic Languages). The origin, devel­op­ment and future prospects of each are reviewed here, along with their strengths and advan­tages as well as their weak­nesses and limitations.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala University, 2022
Nyckelord
Runic inscriptions, supranational databases, corpus editions, Scan­di­navian Runic Text Database, search platform Runor, Runendatei (Kiel Rune Project), RuneS database (Runic Writing in the Germanic Languages)
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-491882 (URN)10.33063/diva-491882 (DOI)
Anmärkning

https://doi.org/10.33063/diva-491882

Tillgänglig från: 2022-12-30 Skapad: 2022-12-30 Senast uppdaterad: 2023-05-02Bibliografiskt granskad
Williams, H. (2022). De äldre runorna i Uppland från 100-tal fram till 600-tal: Om runornas uppkomst och förebilderna till runalfabetet. In: Torun Zachrisson & Magnus Källström (Ed.), Tyde den som kan: En upptäcktsfärd bland Upplands runstenar (pp. 6-19). Uppsala: Upplandsmuseet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>De äldre runorna i Uppland från 100-tal fram till 600-tal: Om runornas uppkomst och förebilderna till runalfabetet
2022 (Svenska)Ingår i: Tyde den som kan: En upptäcktsfärd bland Upplands runstenar / [ed] Torun Zachrisson & Magnus Källström, Uppsala: Upplandsmuseet , 2022, s. 6-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Upplandsmuseet, 2022
Serie
Upplandsmuseets skriftserie, ISSN 1404–2908 ; 13
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-498002 (URN)978-91-86145-41-5 (ISBN)
Tillgänglig från: 2023-03-07 Skapad: 2023-03-07 Senast uppdaterad: 2023-03-07Bibliografiskt granskad
Fridell, S. & Williams, H. (2022). sakum i Rökstenens inskrift. Futhark: International Journal of Runic Studies, 12, 151-155
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>sakum i Rökstenens inskrift
2022 (Svenska)Ingår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 12, s. 151-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In Bo Ralph’s recent book on the Rök rune-stone he interprets the sequence sakum (sᴀɢwᴍ) as sāgum ‘we saw’ (Ralph 2021, 907–13), a lexico-morpho­logically unobjectionable solution. He rejects (pp. 148–54, 899) the previous and almost universally accepted interpretation sagum ‘we say’. This short contri­bution establishes that sagum is a possible variant of the ninth-century Runic Swedish verb sægia. It belongs to an ē/ja-conjugation where some forms are inflected according to the former paradigm and others to the latter. In Old High German, Old and Middle Dutch, and Old English descendants of both *sagjan and *sagēn are attested. Given the presence in Old Scandinavian of the 2nd and 3rd person present singular segir and the perfect participle sagaðr, which both are ē-inflections, there is reason to expect that even more ē-forms once existed in Old Scandinavian. The sequence sakum (sᴀɢwᴍ) in the Rök in­scrip­tion may therefore represent sagum, a 1st person form of sægia ‘say’. Whether this or Ralph’s interpretation is the best depends on the contextual under­standing of the text.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala universitet, 2022
Nyckelord
Ög 136, Rök runic inscription, verb inflection
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-491885 (URN)10.33063/diva-491885 (DOI)
Anmärkning

https://doi.org/10.33063/diva-491885

Tillgänglig från: 2022-12-30 Skapad: 2022-12-30 Senast uppdaterad: 2023-06-01Bibliografiskt granskad
Williams, H. (2022). Till tolkningen av Rölundastenen (U 670). Futhark: International Journal of Runic Studies, 12, 157-163
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Till tolkningen av Rölundastenen (U 670)
2022 (Svenska)Ingår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 12, s. 157-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The rune-stone U 670 is badly damaged, and was when it first was recorded in the 1600s. Its inscription was read by Elias Wessén as follows: …--n : -…s… eftiʀ : aist : sun : sin : kus na-…. This may be interpreted in Runic Swedish and trans­lated as: … æftiʀ Æist, sun sinn …, “… (this stone) in memory of Æistr, his son …”. Wessén suggests that the final six runes may repre­sent a prayer, begin­ning Guðs nāð(iʀ) …“The grace of God …”. This short notice shows that no such prayer could be expected on a Viking Age rune-stone. In­stead, the author interprets this runic sequence as yet another epithet of the de­ceased: Kūss ne[fa](?) “the nephew(?) of Kūss”. The name Kūss ‘hunch(back)’ writ­ten kus is known from three other rune-stones (U 380, U 640, and U 648), all within 30 kilo­meters of U 670, and all of which quite possibly refer to the same man. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala University, 2022
Nyckelord
Runic inscriptions, Viking Age, personal names, Rölunda, U 670
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-491886 (URN)10.33063/diva-491886 (DOI)
Anmärkning

https://doi.org/10.33063/diva-491886

Tillgänglig från: 2022-12-30 Skapad: 2022-12-30 Senast uppdaterad: 2023-07-03Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1738-7072

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer