uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Håkansson, David
Publikationer (10 of 29) Visa alla publikationer
Bianchi, M., Håkansson, D., Melander, B., Pfister, L., Westman, M. & Östman, C. (Eds.). (2019). Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Paper presented at Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017.. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Svenskans beskrivning 36: Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017
Visa övriga...
2019 (Svenska)Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

Den trettiosjätte sammankomsten ägde rum den 25–27 oktober 2017 i Uppsala. Temat för konferensen, som samlade runt 200 deltagare, var denna gång Varför svenska? Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och tydliggöra svenska språkets innebörd, roll och betydelse inom vetenskap, skola och samhälle. Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket.

I denna volym publiceras i bearbetad form 27 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. Den ger därmed en god överblick över aktuell forskning om svenska språket. Alla som vill följa den senaste utvecklingen på området finner här mycket av intresse.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2019. s. 358
Serie
Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, ISSN 0083-4661 ; 102
Serie
Svenskans beskrivning, ISSN 1102-3619 ; 36
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-378180 (URN)978-91-519-1037-6 (ISBN)
Konferens
Svenskans beskrivning 36. Uppsala, 25–27 oktober 2017.
Tillgänglig från: 2019-05-03 Skapad: 2019-05-03 Senast uppdaterad: 2019-05-03Bibliografiskt granskad
Melander, B., Bockgård, G., Håkansson, D. & Norrby, C. (Eds.). (2018). Språk och Stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 28, 2018. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Språk och Stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 28, 2018
2018 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2018. s. 232
Serie
Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010 ; NF 28
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-376230 (URN)10.33063/diva-376230 (DOI)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2017-01490
Anmärkning

https://doi.org/10.33063/diva-376230

Tillgänglig från: 2019-02-03 Skapad: 2019-02-03 Senast uppdaterad: 2019-03-22Bibliografiskt granskad
Melander, B., Bockgård, G., Håkansson, D. & Norrby, C. (Eds.). (2017). Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 27, 2017. Uppsala: Institutionen för nordiska språk
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning NF 27, 2017
2017 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, 2017. s. 268
Serie
Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010 ; 27
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-338867 (URN)
Tillgänglig från: 2018-01-15 Skapad: 2018-01-15 Senast uppdaterad: 2019-07-03Bibliografiskt granskad
Håkansson, D. (2017). Transitive expletive constructions in Swedish. Nordic Journal of Linguistics, 40(3), 255-285
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Transitive expletive constructions in Swedish
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 40, nr 3, s. 255-285Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article discusses the existence of transitive expletive constructions (TECs) in Swedish. It is often claimed that TECs are a distinctive feature of Insular Scandinavian, but do not exist in Mainland Scandinavian. In this article, however, it is shown that such constructions do occur throughout the history of Swedish and, to some extent, still occur in present-day Swedish, although nowadays the language has none of the features previously proposed as licensing TECs. It is also shown that Swedish has a broader repertoire of associate subjects in TECs than does Icelandic. Unlike in Icelandic, associate subjects can also be definite in Swedish. The presence of TECs in Swedish calls into question the previous analysis of the licensing of this construction, and in this article a new explanation for the phenomenon is proposed. It is claimed that TECs are possible if the expletive can merge in a position structurally higher than the canonical subject position. In the case of V2 languages, this implies that expletives must be able to merge in Spec,CP, and it is shown that in Swedish they are able to merge in this position.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2017
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-335321 (URN)10.1017/S0332586517000208 (DOI)000417133800001 ()
Forskningsfinansiär
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA)
Tillgänglig från: 2017-12-04 Skapad: 2017-12-04 Senast uppdaterad: 2018-03-06Bibliografiskt granskad
Gustafsson, A. W. & Håkansson, D. (2017). Unga förstår allt färre ord. Språktidningen (8), 24-29
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Unga förstår allt färre ord
2017 (Svenska)Ingår i: Språktidningen, ISSN 1654-5028, nr 8, s. 24-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

De ungas ordförråd har krympt de senaste årtiondena, medan de äldres har vuxit. Högskoleprovet avslöjar en verklighet som kan hota demokratin.

Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-335262 (URN)
Anmärkning

Även tillgänglig på Språktidningens hemsida under titeln "Unga förstår allt färre samhällsord".

Tillgänglig från: 2018-01-08 Skapad: 2018-01-08 Senast uppdaterad: 2018-02-09Bibliografiskt granskad
Brandtler, J. & Håkansson, D. (2017). V2 eller V3?: Om preverbal placering av adverbial i svenskan. Paper presented at GRAMINO. Norsk lingvistisk tidsskrift, 35(1), 11-26
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>V2 eller V3?: Om preverbal placering av adverbial i svenskan
2017 (Svenska)Ingår i: Norsk lingvistisk tidsskrift, ISSN 0800-3076, E-ISSN 2387-6719, Vol. 35, nr 1, s. 11-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

En rad adverbial kan i svenska placeras före det finita verbet i huvudsatser, vilket rent linjärt ger upphov till en ledföljd där det finita verbet förskjuts till tredje position i satsen (t.ex. hon bara skojade ; han nästan grät av glädje). Utgångspunkten för de resonemang som förs i denna artikel är att endast adverbial som har status som syntaktiska huvuden och inte som maximala projektioner kan förbindas med finita verb. Men även om syntaktisk status är avgörande för möjligheten till preverbal placering, kan den knappast vara orsaken eftersom adjungering inte är någon obligatorisk syntaktisk operation. Mot denna bakgrund lanseras hypotesen att preverbal placering av adverbial är strikt begränsad av det adverbiella uttryckets semantik:endast adverbial som uttrycker en motsättning mellan vad som hävdas och vad som presupponeras kan förbindas med det finita verbet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Novus Forlag, 2017
Nyckelord
adverbial, ledföljd, syntax, semantik, modern svenska, V2-språk
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-328037 (URN)
Konferens
GRAMINO
Projekt
Svensk negationssyntax
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0709:1
Tillgänglig från: 2017-08-16 Skapad: 2017-08-16 Senast uppdaterad: 2018-01-13Bibliografiskt granskad
Håkansson, D. (2016). Förklaringar i språkhistorisk forskning. In: Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum (Ed.), Historia och språkhistoria: Studier i svensk språkhistoria 13 (pp. 103-117). Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Förklaringar i språkhistorisk forskning
2016 (Svenska)Ingår i: Historia och språkhistoria: Studier i svensk språkhistoria 13 / [ed] Daniel Andersson, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen & Asbjørg Westum, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet , 2016, s. 103-117Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet, 2016
Serie
Nordsvenska, ISSN 0282-7182 ; 25
Nyckelord
historisk språkvetenskap, vetenskapsteori, vetenskapliga förklaringar
Nationell ämneskategori
Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-295032 (URN)9789188466907 (ISBN)9789186438579 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA)
Tillgänglig från: 2016-06-01 Skapad: 2016-06-01 Senast uppdaterad: 2018-01-10Bibliografiskt granskad
Brandtler, J. & Håkansson, D. (2015). Negative V3-declaratives in Finland Swedish. Norsk lingvistisk tidsskrift, 33(2), 157-173
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Negative V3-declaratives in Finland Swedish
2015 (Engelska)Ingår i: Norsk lingvistisk tidsskrift, ISSN 0800-3076, E-ISSN 2387-6719, Vol. 33, nr 2, s. 157-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Olso: Novus Forlag, 2015
Nationell ämneskategori
Humaniora och konst Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-281175 (URN)
Tillgänglig från: 2016-03-20 Skapad: 2016-03-20 Senast uppdaterad: 2018-01-10
Brandtler, J. & Håkansson, D. (2014). Not on the edge: The syntax and pragmatics of clause-initial negation in Swedish. Journal of Comparative Germanic Linguistics, 17(2), 97-128
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Not on the edge: The syntax and pragmatics of clause-initial negation in Swedish
2014 (Engelska)Ingår i: Journal of Comparative Germanic Linguistics, ISSN 1383-4924, E-ISSN 1572-8552, Vol. 17, nr 2, s. 97-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The possibility of topicalizing sentential negation is severely restricted in the Germanic V2-languages. In this paper, we show that negative preposing was more frequent and less restricted in earlier stages of Swedish: approx. 8 % of all occurrences of negation are clause initial in Old Swedish, compared to less than 0.5 % in present day Swedish. We propose that this change in frequency can be traced to the syntactic status of the negative element. More specifically, we argue that Old Swedish eigh 'not' may function as a syntactic head and cliticize to the finite verb in [C-0]. This possibility is not open to the XP inte 'not' in Modern Swedish. In Modern Swedish, we argue that the restrictions on negative preposing instead are related to more general pragmatic restrictions on the information expressed in [Spec,CP]: according to our hypothesis, negative preposing is licensed by contrast.

Nyckelord
Old Swedish, Modern Swedish, Topicalization, Negation, Diachronic change, Spec-CP, Germanic languages
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-229811 (URN)10.1007/s10828-014-9068-4 (DOI)000342083700001 ()
Anmärkning

Publicerad online augusti 2014.

Tillgänglig från: 2014-08-14 Skapad: 2014-08-14 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
Håkansson, D. (2014). Satsadverbial som fundament: Restriktioner på spetsställning i svenska och danska. In: Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund & Camilla Lindholm (Ed.), Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15–17 maj 2013. Paper presented at Svenskans beskrivning 33 (pp. 139-150). Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Satsadverbial som fundament: Restriktioner på spetsställning i svenska och danska
2014 (Svenska)Ingår i: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15–17 maj 2013 / [ed] Jan Lindström, Sofie Henricson, Anne Huhtala, Pirjo Kukkonen, Hanna Lehti-Eklund & Camilla Lindholm, Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen , 2014, s. 139-150Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen, 2014
Serie
Svenskans beskrivning, ISSN 1795-4428 ; 33
Nyckelord
Satsadverbial, fundament, svenska, danska
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
Forskningsämne
Nordiska språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-239305 (URN)978-951-51-0120-4 (ISBN)978-951-51-0121-1 (ISBN)
Konferens
Svenskans beskrivning 33
Tillgänglig från: 2014-12-22 Skapad: 2014-12-22 Senast uppdaterad: 2018-01-11
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer