Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Hellström, Petter, PhDORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3212-6965
Alternativa namn
Publikationer (10 of 28) Visa alla publikationer
Hellström, P. (2023). Tree of Harmony. In: Eric Hounshell & Ruth Amstutz (Ed.), Shadow of the Tree: . Zürich: intercom Verlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tree of Harmony
2023 (Engelska)Ingår i: Shadow of the Tree / [ed] Eric Hounshell & Ruth Amstutz, Zürich: intercom Verlag , 2023Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

Before trees and genealogy were associated with evolutionary science in the second half of the 19th century, family trees were used across a wider scholarly spectrum. This chapter gives a brief introduction to the history of family trees as employed in music theory.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Zürich: intercom Verlag, 2023
Serie
cache ; 3
Nyckelord
History of Science, History of Music, History of Education, tree diagram, Berton, Rameau, Conservatoire, Histoire, Berton, Rameau, Conservatoire, Idéhistoria, vetenskapshistoria, musikhistoria, utbildningshistoria, träddiagram, Berton, Rameau, Conservatoire
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria Historia
Forskningsämne
Idéhistoria; Historia; Musikvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-510774 (URN)978-3-907380-04-8 (ISBN)
Projekt
In the Shadow of the Tree: The Diagrammatics of Relatedness as Scientific, Scholarly, and Popular Practice
Tillgänglig från: 2023-09-04 Skapad: 2023-09-04 Senast uppdaterad: 2023-12-21Bibliografiskt granskad
Hellström, P. (2022). The Wood and the Trees. In: Sadiah Qureshi, Sujit Sivasundaram (Ed.), Secord in Transit: A Natural History of This Most Extraordinary Human as Told by Witnesses and as Secretly Told by the Editors (pp. 171-172). Cambridge: Belmont Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Wood and the Trees
2022 (Engelska)Ingår i: Secord in Transit: A Natural History of This Most Extraordinary Human as Told by Witnesses and as Secretly Told by the Editors / [ed] Sadiah Qureshi, Sujit Sivasundaram, Cambridge: Belmont Press , 2022, s. 171-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge: Belmont Press, 2022
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-484420 (URN)
Tillgänglig från: 2022-09-12 Skapad: 2022-09-12 Senast uppdaterad: 2022-11-14Bibliografiskt granskad
Hellström, P. (2021). Namngivning av fysiska miljöer vid Karolinska Institutet: En historisk översikt och inventering. Stockholm: Karolinska Institutet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Namngivning av fysiska miljöer vid Karolinska Institutet: En historisk översikt och inventering
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den 1 oktober 2020 inrättade rektor Ole Petter Ottersen en arbetsgrupp med uppdrag att utreda "medicinhistoriska och etiska aspekter på historiska minnesmärken och samlingar" vid Karolinska Institutet (KI). Gruppen leds av professor Gert Helgesson. Enligt rektors instruktioner ska arbetet ske i två etapper, varav den första ska behandla "historiska minnesmärken, namngivning av vägar, salar etc. med koppling till historiska personer vid KI med vad vi idag uppfattar som etiska förhållningssätt". Syftet med här föreliggande promemoria är dels att inventera befintliga namn och teckna en översikt över namngivningens historia vid KI – att utreda när, hur och varför KI:s miljöer har namngivits på det sätt som har skett – dels att identifiera och i viss mån utreda namn med kopplingar till rasforskning och andra former av rasism. Till denna översikt och utredning fogas inventeringar över namngivna fysiska miljöer vid KI liksom över de personer som fått ge namn åt dessa miljöer (se bilagorna 1 respektive 2).

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Karolinska Institutet, 2021. s. 62
Nyckelord
Karolinska Institutet, KI, namngivning, monument, minnespraktiker, rasism, rasforskning, rasvetenskap, rasbiologi, rashygien, nationalsocialism, nazism, högerextremism, Anders Retzius, Gustaf Retzius, Hans von Euler
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia; Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-455317 (URN)
Tillgänglig från: 2021-10-05 Skapad: 2021-10-05 Senast uppdaterad: 2021-10-06Bibliografiskt granskad
Hellström, P. (2019). Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy
2019 (Engelska)Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This study investigates early employments of family trees in the modern sciences, in order to historicise their iconic status and now established uses, notably in evolutionary biology and linguistics. Moving beyond disciplinary accounts to consider the wider cultural background, it examines how early uses within the sciences transformed family trees as a format of visual representation, as well as the meanings invested in them.

Historical writing about trees in the modern sciences is heavily tilted towards evolutionary biology, especially the iconic diagrams associated with Darwinism. Trees of Knowledge shifts the focus to France in the wake of the Revolution, when family trees were first put to use in a number of disparate academic fields. Through three case studies drawn from across the disciplines, it investigates the simultaneous appearance of trees in natural history, language studies, and music theory. Augustin Augier’s tree of plant families, Félix Gallet’s family tree of dead and living languages, and Henri Montan Berton’s family tree of chords served diverse ends, yet all exploited the familiar shape of genealogy.

While outlining how genealogical trees once constituted a more general resource in scholarly knowledge production—employed primarily as pedagogical tools—this study argues that family trees entered the modern sciences independently of the evolutionary theories they were later made to illustrate. The trees from post-revolutionary France occasionally charted development over time, yet more often they served to visualise organic hierarchy and perfect order. In bringing this neglected history to light, Trees of Knowledge provides not only a rich account of the rise of tree thinking in the modern sciences, but also a pragmatic methodology for approaching the dynamic interplay of metaphor, visual representation, and knowledge production in the history of science.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. s. 339
Serie
Uppsala Studies in History of Ideas, ISSN 1653-5197 ; 51
Nyckelord
cultural history of science, science and metaphor, science and visual representation, family trees, tree diagrams, information management, classification, natural history, philology, music theory, genealogy, evolution, secularisation, Enlightenment, French Revolution, Augustin Augier (1758–1825), Félix Gallet (1773–c. 1840/47), Henri Montan Berton (1767–1844).
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-390260 (URN)978-91-513-0711-4 (ISBN)
Disputation
2019-09-28, the Humanities Theatre, Thunbergsvägen 3, Uppsala, 13:15 (Engelska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2019-09-06 Skapad: 2019-08-11 Senast uppdaterad: 2023-03-13
Hellström, N. P., André, G. & Philippe, M. (2017). Augustin Augier's Botanical Tree: Transcripts and translations of two unknown sources. Huntia, 16(1), 17-38
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Augustin Augier's Botanical Tree: Transcripts and translations of two unknown sources
2017 (Engelska)Ingår i: Huntia, ISSN 0073-4071, Vol. 16, nr 1, s. 17-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Augustin Augier's "Arbre botanique" (1801) is one of the earliest known family tree diagrams to represent the natural system. As such it is frequently cited in the literature on historical systematics, where it is generally framed as a precursor to later, evolutionary trees. While ignorance concerning the author's identity long complicated efforts at interpreting and placing his tree into context, in the course of our recent establishment of Augier's biography, we discovered two previously unknown writings in which Augier discussed the Botanical tree: a letter he sent to the National Institute in Paris in 1801 and a serialized article he published in Valence in 1809. These texts shed considerable light on how its author intended the Botanical Tree to be used and help to clarify how genealogical metaphors could serve as classificatory resources before the rise of evolutionary theory — and from within an explicitly religious worldview.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Pittsburgh: Hunt Institute for Botanical Documentation, 2017
Nyckelord
History of botany, History of science, History of taxonomy, History of natural classification, Augustin Augier, Augustin Augier de Favas, Tree of life, Tree of nature, Phylogenetic tree
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-323898 (URN)
Tillgänglig från: 2017-06-10 Skapad: 2017-06-10 Senast uppdaterad: 2017-06-12Bibliografiskt granskad
Hellström, P., André, G. & Philippe, M. (2017). Life and works of Augustin Augier de Favas (1725–1825), author of 'Arbre botanique' (1801). Archives of Natural History, 44(1), 43-62
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Life and works of Augustin Augier de Favas (1725–1825), author of 'Arbre botanique' (1801)
2017 (Engelska)Ingår i: Archives of Natural History, ISSN 0260-9541, E-ISSN 1755-6260, Vol. 44, nr 1, s. 43-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Augustin Augier's “Arbre botanique” (“botanical tree”) (1801), a diagram representing the natural order of plants in the shape of a family tree, is today a standard reference in histories of systematics and phylogenetic trees. The previously unidentified author was a nobleman from Saint-Tropez, a schoolteacher and a priest in the Société de l'Oratoire de Jésus et de Marie immaculée. His biography and two previously unnoticed publications, as well as his correspondence with the Institut national in Paris, are discussed. Knowledge of Augier's identity, his life and works sheds new light upon his taxonomic theories, and helps us to understand his “Arbre botanique”. Long before the tree was made into an icon of evolutionism, Augier used it to demonstrate the beauty and perfect order of divine creation.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Edinburgh University Press, 2017
Nationell ämneskategori
Historia Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-292705 (URN)10.3366/anh.2017.0413 (DOI)000398755000004 ()
Tillgänglig från: 2016-05-06 Skapad: 2016-05-06 Senast uppdaterad: 2017-05-18Bibliografiskt granskad
Hellström, P. (2016). Not on the map: Cartographic omission from New England to Palestine. , 0822
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Not on the map: Cartographic omission from New England to Palestine
2016 (Engelska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [en]

An emotional debate has erupted over the absence of Palestine on Google Maps. But why does it matter whether Palestinians are on the map? Historian of science Petter Hellström looks at maps of the colonial era for clues.

Serie
The Guardian, ISSN 0261-3077
Nyckelord
History of cartography, John Brian Harley, New England, Palestine, Israel, Google Maps
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-301486 (URN)
Tillgänglig från: 2016-08-23 Skapad: 2016-08-23 Senast uppdaterad: 2022-12-21
Hellström, P. (2016). Review of Nick Hopwood, Haeckel’s embryos. Images, evolution, and fraud, Chicago University Press, 2015 [Review]. Archives of Natural History, 43(2), 367-368
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Review of Nick Hopwood, Haeckel’s embryos. Images, evolution, and fraud, Chicago University Press, 2015
2016 (Engelska)Ingår i: Archives of Natural History, ISSN 0260-9541, E-ISSN 1755-6260, Vol. 43, nr 2, s. 367-368Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt) Published
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-292706 (URN)
Tillgänglig från: 2016-05-06 Skapad: 2016-05-06 Senast uppdaterad: 2017-11-30
Hellström, P. (2016). The great chain of ideas: The past and future of the history of ideas, or why we should not return to Lovejoy. Lychnos, 179-188
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The great chain of ideas: The past and future of the history of ideas, or why we should not return to Lovejoy
2016 (Engelska)Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 179-188Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: , 2016
Nyckelord
Arthur Lovejoy, history of ideas
Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-315744 (URN)
Tillgänglig från: 2017-02-20 Skapad: 2017-02-20 Senast uppdaterad: 2022-12-21Bibliografiskt granskad
Hellström, P. (2016). The tree of life: With Darwin from Genesis to genomics. , 0419
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The tree of life: With Darwin from Genesis to genomics
2016 (Engelska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [en]

A new "tree of life" has prompted a re-evaluation of our place in evolution. But why are these diagrams named after the tree in the biblical Garden of Eden?

Serie
The Guardian, ISSN 0261-3077
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-292704 (URN)
Tillgänglig från: 2016-05-06 Skapad: 2016-05-06 Senast uppdaterad: 2022-12-21
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3212-6965

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer

Profilsidor