uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 17) Visa alla publikationer
Erlandsson, S. (2019). Off the record: Margaret van Kleffens and the gendered history of Dutch World War II diplomacy. International feminist journal of politics, 21(1), 29-46
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Off the record: Margaret van Kleffens and the gendered history of Dutch World War II diplomacy
2019 (Engelska)Ingår i: International feminist journal of politics, ISSN 1461-6742, E-ISSN 1468-4470, Vol. 21, nr 1, s. 29-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article makes the case for recovering women’s roles from the forgotten corners of diplomatic history, and for considering the consequences of the gap between feminist and non-feminist research. It shows how ignorance of the gendered nature of diplomatic norms and practices impacts our understanding of diplomatic history, and how specific biographies are hampered by gender blindness in particular. Using the history of Margaret van Kleffens and Dutch World War II diplomacy as an example, the article demonstrates how historians’ continued neglect of the role of women and gender norms has influenced representations of twentieth-century diplomacy. To dismiss the history of gender and of women as by definition irrelevant to the actions of states and of male statespersons is not simply part of a self-appointed focus on the political at the expense of the personal; rather, it omits much of the political history too, reproducing stereotypes and resulting in a skewed understanding of diplomatic history and foreign policy decisions. The article argues that both historians and feminist scholars need to historicize gender in order to recognize women’s roles in diplomacy, and so gain a better understanding of the history of international politics as a whole.

Nyckelord
Diplomatic norms, diplomatic partnership, Margaret van Kleffens, gendering diplomatic history, historicizing gender
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-368544 (URN)10.1080/14616742.2018.1528877 (DOI)000458003300004 ()
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2017-00264
Tillgänglig från: 2018-12-05 Skapad: 2018-12-05 Senast uppdaterad: 2019-03-05Bibliografiskt granskad
Erlandsson, S. & Nauman, S. (2019). Tillit och diplomati: Ett forskningsuppslag. In: Susanna Erlandsson & Sari Nauman (Ed.), Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990. Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tillit och diplomati: Ett forskningsuppslag
2019 (Svenska)Ingår i: Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990 / [ed] Susanna Erlandsson & Sari Nauman, Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia, 2019
Serie
Opuscula historica Upsaliensia, ISSN 0284-8783 ; 56
Nyckelord
tillit, diplomati, internationella relationer, diakron jämförelse
Nationell ämneskategori
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-392865 (URN)978-91-984509-1-0 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-09-10 Skapad: 2019-09-10 Senast uppdaterad: 2019-09-10
Erlandsson, S. & Nauman, S. (2019). Tillit som verktyg för diakrona jämförelser av diplomati: Repliker, slutsatser och nya frågor. In: Susanna Erlandsson & Sari Nauman (Ed.), Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990. Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tillit som verktyg för diakrona jämförelser av diplomati: Repliker, slutsatser och nya frågor
2019 (Svenska)Ingår i: Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990 / [ed] Susanna Erlandsson & Sari Nauman, Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia, 2019
Serie
Opuscula historica Upsaliensia, ISSN 0284-8783
Nyckelord
diplomati, tillit, internationella relationer, diakron jämförelse
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-392867 (URN)978-91-984509-1-0 (ISBN)
Tillgänglig från: 2019-09-10 Skapad: 2019-09-10 Senast uppdaterad: 2019-09-10
Erlandsson, S. & Nauman, S. (2019). Trovärdiga möten: När bönderna mötte ryssen och van Kleffens mötte Churchill. In: Susanna Erlandsson & Sari Nauman (Ed.), Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990. Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Trovärdiga möten: När bönderna mötte ryssen och van Kleffens mötte Churchill
2019 (Svenska)Ingår i: Tillit och diplomati: En diskussionsbok om personliga relationer och diplomatiska processer 1670–1990 / [ed] Susanna Erlandsson & Sari Nauman, Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Opuscula Historica Upsaliensia, 2019
Serie
Opuscula historica Upsaliensia, ISSN 0284-8783 ; 56
Nyckelord
diplomati, tillit, internationella relationer, diakron jämförelse
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-392866 (URN)
Tillgänglig från: 2019-09-10 Skapad: 2019-09-10 Senast uppdaterad: 2019-09-10
Florén, A., Ågren, H. & Erlandsson, S. (2018). Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställnigssätt (3ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställnigssätt
2018 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Historiska undersökningar handlar om hur man skriver historia,hur händelser i det förflutna ordnas till ett gripbart sammanhang.Den historiska undersökningen är inte vilken text som helst, den syftar till att besvara en fråga. Men hur ska en sådan fråga formuleras? Och hur ska den försvaras?

Författarna resonerar här om hur en historievetenskaplig argumentation ser ut, vilka krav som ställs på framställningssättet,hur man använder metoder och källor, samt vad man ska tänka på då man kritiserar ett vetenskapligt arbete. I boken finns också en användbar begreppsguide där aktuella historieteoretiska begrepp och termer beskrivs.

Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och aktualiserad.Boken vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i historia, som för första gången ställs inför uppgiften att självständigt göra en historisk undersökning.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2018. s. 198 Upplaga: 3
Nationell ämneskategori
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-369419 (URN)9789144123141 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-12-13 Skapad: 2018-12-13 Senast uppdaterad: 2019-03-21Bibliografiskt granskad
Erlandsson, S. (2018). Rethinking small state security: Dutch alignment in the 1940s compared to Swedish neutrality. In: Rimko van der Maar, Samuël Kruizinga, Ruud van Dijk (Ed.), Shaping the International Relations of the Netherlands, 1815–2000: A Small Country on the Global Scene (pp. 117-139). London, New York: Routledge
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Rethinking small state security: Dutch alignment in the 1940s compared to Swedish neutrality
2018 (Engelska)Ingår i: Shaping the International Relations of the Netherlands, 1815–2000: A Small Country on the Global Scene / [ed] Rimko van der Maar, Samuël Kruizinga, Ruud van Dijk, London, New York: Routledge, 2018, s. 117-139Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

Using a comparative method, this chapter challenges assumptions about Dutch history and the role of alignment in small state security. It argues that the Dutch road from aloofness to NATO-membership was not primarily about the experience of failed neutrality, or about fear of the Soviet Union or a new war: it was not, as it has often been depicted, a sacrifice of (peace-time) sovereignty for (war-time) security. On the contrary, it claims that the changed course was in fact about retaining sovereignty, not only in wartime but in times of peace. A close comparison with the Swedish case reveals that the Dutch decision to ally was based on the same considerations that caused the Swedish government to opt for nonalignment. Both were motivated by a desire to safeguard regional stability and cooperation in order to maintain margin for manoeuvre in a world where small states were no longer expected to be able to survive independently. In other words, the Dutch policy of alliance was an expression of the same ambition that underpinned a policy of aloofness. While recasting the history of Dutch foreign relations, these results also shed new light on our understanding of small state security choices in general.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
London, New York: Routledge, 2018
Serie
Routledge Studies in Modern European History
Nyckelord
small state theory, security policy history, international relations, comparative history, 20th century, Netherlands, Sweden, småstatsteori, säkerhetspolitisk historia, internationella relationer, komparativ historia, 1900-tal, Nederländerna, Sverige
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-346996 (URN)9780415784535 (ISBN)9781315228440 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-03-23 Skapad: 2018-03-23 Senast uppdaterad: 2018-04-18Bibliografiskt granskad
Erlandsson, S. (2017). Neutralitet, allians eller något annat?: Sveriges och Nederländernas säkerhetspolitiska val 1942–1948. Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, Å2016-17, 105-110
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Neutralitet, allians eller något annat?: Sveriges och Nederländernas säkerhetspolitiska val 1942–1948
2017 (Svenska)Ingår i: Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, ISSN 0349-0416, Vol. Å2016-17, s. 105-110Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: , 2017
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-347281 (URN)
Tillgänglig från: 2018-03-28 Skapad: 2018-03-28 Senast uppdaterad: 2018-04-18Bibliografiskt granskad
Erlandsson, S. (2016). From aloofness to alliance: recasting causes and aims of Dutch security policy, 1942–1948. In: : . Paper presented at Symposium "Recasting the History of Dutch Foreign Relations, 1814–2000", Amsterdam, March 17, 2016..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>From aloofness to alliance: recasting causes and aims of Dutch security policy, 1942–1948
2016 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [en]

This paper argues that the Dutch road from aloofness to NATO-membership was not primarily about the experience of failed neutrality, or about fear of the Soviet Union or a new war: it was not, as it has often been depicted, a sacrifice of (peace-time) sovereignty for (war-time) security. On the contrary, it claims that the changed course was in fact about retaining sovereignty, not only in wartime but in times of peace. A close comparison with the Swedish case reveals that the Dutch decision to ally was based on the same considerations that caused the Swedish government to opt for non-alignment. Both were motivated by the endeavour to maintain as much margin for manoeuvre as possible in a world where small states were no longer expected to be able to survive independently. The desire to safeguard regional stability and cooperation as a prerequisite to maintaining margin for manoeuvre underpinned the decisions of both governments. In other words, the Dutch policy of alliance was an expression of the same ambition that underpinned the policy of aloofness.

Nyckelord
The Netherlands, 1940's, security, NATO, neutrality, sovereignty, Sweden, small states, regional cooperation, margin for manoeuvre
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-283520 (URN)
Konferens
Symposium "Recasting the History of Dutch Foreign Relations, 1814–2000", Amsterdam, March 17, 2016.
Tillgänglig från: 2016-05-02 Skapad: 2016-04-13 Senast uppdaterad: 2017-01-20
Erlandsson, S. (2016). 'The Rape of the Netherlands'. How the Dutch lost their neutrality. In: : . Paper presented at Gendering Neutrality.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>'The Rape of the Netherlands'. How the Dutch lost their neutrality
2016 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

The aim of this paper is to discuss how Dutch diplomatic rhetoric was gendered and whether and in which ways the rhetoric changed as the traditionally non-aligned Netherlands went from being neutral to becoming a NATO-member. In accordance with a more than hundred-year-long tradition of aloofness, the Dutch government declared the Netherlands neutral at the outbreak of the Second World War. However, as a result of the German occupation in 1940, it soon had to adapt to a position as one of the Allies. In 1949 the Netherlands became one of NATO’s founding members. A close look at key Dutch foreign policy statements from this period reveals that the diplomatic rhetoric changed surprisingly little as the country changed its international identity. The study takes as its point of departure a textual analysis of the book ‘The Rape of the Netherlands’, a clearly gendered defence of Dutch neutrality written in 1940 by Dutch foreign minister Eelco van Kleffens and his wife Margaret in face of claims that the country had not put up enough of a fight against the German attacker. Against that background, the paper studies the rhetoric used as the country’s value as an ally was increasingly emphasized. It compares ‘The Rape of the Netherlands’ to later statements by Van Kleffens, in particular the 1949 article ‘Regionalism and political pacts. With special reference to the North Atlantic Treaty’, as well as the government's 1949 note on the ratification of the North Atlantic Treay and a 1953 statement by Van Kleffens’ successor Dirk Stikker. The results are discussed in the general context of the government’s security ideas and strategies of these years.

Nyckelord
neutrality, gender, diplomatic rhetoric, the Netherlands, NATO
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-302328 (URN)
Externt samarbete:
Konferens
Gendering Neutrality
Tillgänglig från: 2016-09-01 Skapad: 2016-09-01 Senast uppdaterad: 2017-01-20
Erlandsson, S. (2015). Bakom allians(frihet)en. Om Sverige, Nederländerna och 1948 års säkerhetspolitiska val. Militärhistorisk Tidskrift, 1
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bakom allians(frihet)en. Om Sverige, Nederländerna och 1948 års säkerhetspolitiska val
2015 (Svenska)Ingår i: Militärhistorisk Tidskrift, ISSN 0283-8400, Vol. 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Den här artikeln placerar frågan om svenskt NATO-medlemskap i ett historiskt och komparativt perspektiv. Den går tillbaka till åren innan NATO bildades och jämför säkerhetspolitiken i två länder som gjorde olika val i frågan, Sverige och Nederländerna. Trots att de dittills haft en mycket likartad neutralitetstradition valde Nederländernas regering efter andra världskriget att alliera sig medan Sveriges regering valde alliansfrihet. Att Nederländerna blivit ockuperat medan Sverige lyckats hålla sig utanför andra världskriget är en iögonfallande skillnad, men inte en lika självklar orsak till skillnaden i säkerhetspolitik som man skulle kunna tro. Artikeln diskuterar bland annat vilka lärdomar den svenska och nederländska regeringen drog av sina respektive krigserfarenheter och hur dessa i samspel med de konkreta omständigheter man ställdes inför efter krigsslutet ledde till olika beslut angående allians/alliansfrihet. Genom en jämförelse av regeringarnas säkerhetspolitiska mål, motiv och strategier prövas de förklaringsmodeller som hittills har dominerat historieskrivningen. Bilden av allians och alliansfrihet som fundamentalt olika säkerhetsstrategier nyanseras genom att stora likheter i de två regeringarnas kamp för regional säkerhet och bevarat handlingsutrymme lyfts fram.

Nyckelord
security, neutrality, alliance, non-alignment, NATO, small states, Sweden, the Netherlands, 1940's, säkerhet, neutralitet, allians, alliansfrihet, NATO, småstater, Sverige, Nederländerna, 1940-tal
Nationell ämneskategori
Historia
Forskningsämne
Historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-283510 (URN)
Tillgänglig från: 2016-05-02 Skapad: 2016-04-13 Senast uppdaterad: 2017-11-30Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3515-3237

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer