Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Schytzer, Jonatan
Publikationer (10 of 14) Visa alla publikationer
Schytzer, J. (2024). Konkursgäldenärens deklarationer: analys. JP Infonet AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Konkursgäldenärens deklarationer: analys
2024 (Svenska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

På senare år har det förts en intensiv och ihållande diskussion om ramarna för konkursförvaltarens uppdrag, närmare bestämt om förvaltaren ska verka för tillgångsmaximering eller utdelningsmaximering. Ramarna för uppdraget bestämmer i sin tur vilket sorts arbete som konkursförvaltaren kan få ersättning för. I ett nytt avgörande, ”Konkursgäldenärens deklarationer” (Ö 5927-22 meddelat den 12 december 2023), har Högsta domstolen (HD) prövat om en förvaltare haft rätt till ersättning för arbete med att åtgärda konkursgäldenärens skönsbeskattning. HD tog också ställning i frågan om huruvida utdelnings- eller tillgångsmaximering ska gälla. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer rättsfallet.

Ort, förlag, år, sidor
JP Infonet AB, 2024. s. 6
Serie
JP Juridiskt bibliotek
Nyckelord
konkurs, konkursrätt, utdelningsmaximering, tillgångsmaximering, konkursgäldenärens deklarationer, konkursförvaltararvode
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-521054 (URN)
Tillgänglig från: 2024-01-18 Skapad: 2024-01-18 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. (2024). Lönefordrans uppkomst avseende insolvensrätten: HD återupprättar systemet i ”Emmabodas resningsansökan” – analys. JP Infonet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lönefordrans uppkomst avseende insolvensrätten: HD återupprättar systemet i ”Emmabodas resningsansökan” – analys
2024 (Svenska)Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I AD 2022 nr 26 prövade Arbetsdomstolen (AD) om en lönefordran skulle omfattas av ett offentligt ackord eller inte. AD kom fram till att det räckte att överhuvudtaget ha arbetat efter den kritiska tidpunkten för att alla lönefordringar som belöpt på tiden efter samma tidpunkt skulle bli ackordsfria. Det gick mot praxis från såväl AD som Högsta domstolen (HD) och riskerade att ha stora negativa följder för både rekonstruktion och konkurs i och med att det kollapsade distinktionen mellan att rekonstruktionsgäldenären ingår nytt avtal och förfogar över en prestation efter kritisk tidpunkt. HD har nu återupprättat systemet genom att domstolen beviljade resning av AD 2022 nr 26 i ”Emmabodas resningsansökan”. 

Ort, förlag, år, sidor
JP Infonet, 2024. s. 9
Serie
JP Juridiskt bibliotek
Nyckelord
lönefordran, lönefordrans uppkomst, "Emmabodas resningsansökan", AD 2022 nr 26, resning, offentligt ackord, företagsrekonstruktion, konkurs, massafordran, konkursbo
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-522647 (URN)
Tillgänglig från: 2024-02-07 Skapad: 2024-02-07 Senast uppdaterad: 2024-02-07Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. & Ek, M. (2023). Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion. Juridisk Tidskrift, 2022/23(2), 314-350
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion
2023 (Svenska)Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 2, s. 314-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Den 1 augusti 2022 fick vi en ny lag om företagsrekonstruktion; lagstiftarens intention är att i grunden livskraftiga företag som har hamnat i ekonomiska svårigheter ska få hjälp att ta sig ur dessa. Skatteverket har dock kommit med en rad nya ställningstaganden i frågan om mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion som riskerar att omintetgöra lagstiftarens ambition. Ställningstagandena riskerar nämligen att göra rekonstruktionsåtgärderna upp till 60 % dyrare. Vi menar att Skatteverkets ställningstaganden kan ifrågasättas sett till hur HD och HFD har avgjort frågor om fordrans uppkomst på senare år.

I artikeln undersöks mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion, närmare bestämt sådana fordringar som uppkommer vid leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster samt vid justering av tidigare gjorda avdrag som föranleds av nedsättning av beskattningsunderlaget. Vi begränsar oss inte bara till att söka svar på status-frågorna, utan artikeln handlar också om hur dessa frågor bör behandlas.

Nyckelord
mervärdesskatt, företagsrekonstruktion, obestånd, moms, civilrätt, skatterätt, vara, tjänst, justering av tidigare gjorda avdrag, beskattningsgrundande händelse
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt; Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-493122 (URN)
Tillgänglig från: 2023-01-12 Skapad: 2023-01-12 Senast uppdaterad: 2023-01-23Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. (2023). The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings?. HERO, W-004
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings?
2023 (Engelska)Ingår i: HERO, E-ISSN 2667-3568, Vol. W-004Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The much anticipated new FrekL was finally enacted in August 2022. It brings several new and enhanced tools for restructuring in Sweden, such as restructuring plans that can include owners and debt-for-equity swaps together with debtor-friendly rules on executory contracts. Furthermore, with an improved feasibility test, the intention is that more restructurings will succeed and that restructuring within the FrekL framework will not be seen as a last resort.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Rotterdam: MADLex, 2023
Nyckelord
Directive 2019/1023, Harmonisation of EU insolvency law, Restructuring, Sweden, rekonstruktionsdirektivet, direktiv 2019/1023, harmonisering av EU insolvensrätt, lagen om företagsrekonstruktion
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-514328 (URN)
Tillgänglig från: 2023-10-17 Skapad: 2023-10-17 Senast uppdaterad: 2023-10-17
Schytzer, J. (2022). Beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 p. utsökningsbalken i nytt ljus: analys. JP Infonet, 1-5
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 p. utsökningsbalken i nytt ljus: analys
2022 (Svenska)Ingår i: JP Infonet, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Materiella reglers genomslag garanteras av att borgenären kan tvinga fram sin rätt genom exekution. Gäldenärens behov skyddas då genom beneficiereglerna. Som huvudregel utgår man från behovet vid utmätningstillfället. Det finns dock en särskild regel som ger gäldenären rätt att få undanta medel för sitt underhåll fram till dess att inkomst som täcker behovet är att vänta. Denna regel har nyligen varit föremål för Högsta domstolens bedömning i ”Beneficiet för årsarvodet”. Under 10-talet har även regeln aktualiserats i NJA 2012 s. 35 samt NJA 2015 s. 839. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer regeln i ljuset av dessa rättsfall.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
JP Infonet, 2022
Nyckelord
Utsökningsrätt, Utsökningsbalken, UB, beneficiereglerna, utmätning, utmätningstillfälle, Beneficiet för årsarvodet, NJA 2012 s. 35, NJA 2015 s. 839
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-481730 (URN)
Tillgänglig från: 2022-08-15 Skapad: 2022-08-15 Senast uppdaterad: 2023-01-12Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. (2022). Lönefordrans uppkomsttidpunkt avseende företagsrekonstruktion: analys. JP Infonet, 1-9
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lönefordrans uppkomsttidpunkt avseende företagsrekonstruktion: analys
2022 (Svenska)Ingår i: JP Infonet, s. 1-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Arbetsdomstolen har än en gång prövat en fråga om en viss lönefordran ska omfattas av ett offentligt ackord. Avgörandet har fått mycket kritik och en resningsansökan har lämnats in. Prejudikatet kan leda till att många framgångsrika rekonstruktioner omkullkastas enligt REKON:s ordförande Hans Andersson. I denna analys, skriven av JP Infonets expert Jonatan Schytzer, studeras avgörandet och den rättsliga kontext som kringgärdar det närmare. I analysen undersöks också frågan om prejudikatet påverkar hur vi ska tillämpa den nya lagen om företagsrekonstruktion och konkurslagen.

Nyckelord
insolvensrätt, lönefordran, offentligt ackord, företagsrekonstruktion, rekonstruktion, Arbetsdomstolen, AD 2022 nr 26, AD 2022 nr 44, rekonstruktionsplan, skulduppgörelse, konkursbo, konkursboets skulder
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-487748 (URN)
Anmärkning

Analys av AD 2022 nr 26

Tillgänglig från: 2022-11-01 Skapad: 2022-11-01 Senast uppdaterad: 2023-01-12Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. (2021). Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – analys. JP Infonet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – analys
2021 (Svenska)Ingår i: JP InfonetArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Återigen har Arbetsdomstolen prövat frågan om huruvida arbetstagares lönefordringar ska omfattas av ett offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Denna gång gällde det två arbetstagare som hade träffat överenskommelser med sin arbetsgivare om vilka förpliktelser och rättigheter som skulle föreligga under deras uppsägningstid. Överenskommelserna slöts efter arbetsgivarens ansökan om företagsrekonstruktion, men anställningsavtalen var ingångna före samma tidpunkt. Denna analys, skriven av JP Infonets expert jur. dr. Jonatan Schytzer, ger en samlad bild av under vilka förutsättningar arbetstagares lönefordringar omfattas av ett offentligt ackord, med särskilt fokus på de senaste årens avgöranden från Arbetsdomstolen och Högsta domstolen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2021
Nyckelord
Lagen om företagsrekonstruktion, offentligt ackord, ackord, fordrans uppkomst, insolvensrätt, NJA 2014 s 537, AD 2019 nr 22, AD 2021 nr 31, lönefordringar, arbetstagare, ackordsfordran, ackordsfrifordran, förfogandeprincipen
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-451520 (URN)
Tillgänglig från: 2021-08-27 Skapad: 2021-08-27 Senast uppdaterad: 2022-11-15Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. (2021). En ny lag om företagsrekonstruktion. JP Infonet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>En ny lag om företagsrekonstruktion
2021 (Svenska)Ingår i: JP InfonetArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

I princip sedan lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft har det diskuterats hur den kan förbättras. Ett antal utredningar har lämnat förslag på hur detta skulle kunna ske, men inget har hänt och Justitiedepartementet har anklagats för att vara alltför passiva i frågan. I och med att EU har antagit ett rekonstruktionsdirektiv som Sverige har att implementera måste en rad efterlängtade förändringar ske av den svenska rekonstruktionsrätten. I början av mars levererades ett omfattande betänkande över hur direktivet ska implementeras. I denna analys lyfter JP Infonets expert Jonatan Schytzer tre särskilt viktiga förslag i betänkandet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2021
Nyckelord
Insolvens, Företagsrekonstruktion, Rekonstruktion, SOU 2021:12, Andra chans för krisande företag, Konkurs, Rekonstruktionsdirektivet
Nationell ämneskategori
Juridik
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-439296 (URN)
Tillgänglig från: 2021-03-31 Skapad: 2021-03-31 Senast uppdaterad: 2023-02-08Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. & Ek, M. (2021). Mervärdesskattefordrans status i konkurs. Skattenytt, 51-94
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mervärdesskattefordrans status i konkurs
2021 (Svenska)Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Frågan om mervärdesskattefordrans status i konkurs är vanligen helt avgörande för om fordran kommer att ersättas. För att besvara frågan måste hänsyn tas till två rättsområden – konkursrätten och mervärdesskatterätten –och deras regler, metoder och principer. Detta skapar en komplexitet som, utöver att göra statusfrågan svårbedömd, kan vara svår att uppfatta av någonsom främst är verksam inom ett av de båda rättsområdena. Komplexitetenkan emellertid minskas genom att låta konkursrätten och mervärdesskatterätten mötas, vilket är det som sker i förevarande artikel.

Nyckelord
mervärdesskatt, konkurs, obestånd, moms, civilrätt, skatterätt, konkursbo, gäldenärsfordran, massafordran, konkursfordran, vara, tjänst, justering av tidigare gjorda avdrag, pant, beskattningsgrundande händelse
Nationell ämneskategori
Juridik och samhälle
Forskningsämne
Civilrätt; Finansrätt
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-455126 (URN)
Tillgänglig från: 2021-10-04 Skapad: 2021-10-04 Senast uppdaterad: 2021-11-16Bibliografiskt granskad
Schytzer, J. & Ek, M. (2021). Mervärdesskattefordrans status i konkurs. Skattenytt: akademisk årsskrift, 51-94
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mervärdesskattefordrans status i konkurs
2021 (Svenska)Ingår i: Skattenytt: akademisk årsskrift, ISSN 2000-9801, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Skattenytt Förlags AB, 2021
Nationell ämneskategori
Juridik (exklusive juridik och samhälle)
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-505177 (URN)
Tillgänglig från: 2023-06-19 Skapad: 2023-06-19 Senast uppdaterad: 2023-07-07Bibliografiskt granskad
Projekt
Miljön i konkurs; Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer