uu.seUppsala University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Pallas, Josef, Professor
Biography [eng]

Organizations and organizing in the Medialized Society

The starting point in my research is the increased medialization of the Western economy and the implications this has for the way modern organizations are governed. The increased media coverage has not only changed the relationship between organizations and the media but also the relation with their stakeholders. Despite these developments, there is relatively little theoretical and empirical research that would highlight these changing circumstances and their significance for the way organizations try to respond and manage their environment. In this context, I am especially interested in the way organizations' media activities can be understood as multi-relational and rooted in global practices that bind organizations together not only with the media but also with other stakeholders. Some of the recent studies I am involved in examine mediatization of public sector organizations - especially governmental agencies and universities.

Biography [swe]

Organizations and organizing in the Medialized Society

The starting point in my research is the increased medialization of the Western economy and the implications this has for the way modern organizations are governed. The increased media coverage has not only changed the relationship between organizations and the media but also the relation with their stakeholders. Despite these developments, there is relatively little theoretical and empirical research that would highlight these changing circumstances and their significance for the way organizations try to respond and manage their environment. In this context, I am especially interested in the way organizations' media activities can be understood as multi-relational and rooted in global practices that bind organizations together not only with the media but also with other stakeholders. Some of the recent studies I am involved in examine mediatization of public sector organizations - especially governmental agencies and universities.

Publications (10 of 64) Show all publications
Engwall, L., Grünberg, J., Pallas, J., Sahlin, K., Wedlin, L., Arora-Jonsson, S., . . . Windell, K. (2018). A Field Approach to Corporate Governance. In: Lars Engwall (Ed.), Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers (pp. 25-41). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>A Field Approach to Corporate Governance
Show others...
2018 (English)In: Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers / [ed] Lars Engwall, New York: Routledge, 2018, p. 25-41Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2018
National Category
Business Administration
Research subject
Business Studies; Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-371438 (URN)978-1-138-28566-8 (ISBN)978-1-315-26885-9 (ISBN)
Available from: 2018-12-20 Created: 2018-12-20 Last updated: 2019-03-26Bibliographically approved
Engwall, L., Grünberg, J., Pallas, J., Sahlin, K., Wedlin, L., Arora-Jonsson, S., . . . Windell, K. (2018). Conclusions. In: Lars Engwall (Ed.), Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers (pp. 185-198). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Conclusions
Show others...
2018 (English)In: Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers / [ed] Lars Engwall, New York: Routledge, 2018, p. 185-198Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2018
National Category
Business Administration
Research subject
Business Studies; Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-371446 (URN)978-1-138-28566-8 (ISBN)
Available from: 2018-12-20 Created: 2018-12-20 Last updated: 2019-03-26Bibliographically approved
Engwall, L., Grünberg, J., Pallas, J., Sahlin, K., Wedlin, L., Arora-Jonsson, S., . . . Windell, K. (2018). Governance Relations. In: Lars Engwall (Ed.), Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers (pp. 163-183). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Governance Relations
Show others...
2018 (English)In: Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers / [ed] Lars Engwall, New York: Routledge, 2018, p. 163-183Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2018
National Category
Business Administration
Research subject
Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-371442 (URN)9781138285668 (ISBN)
Available from: 2018-12-20 Created: 2018-12-20 Last updated: 2019-03-27Bibliographically approved
Kvarnstrom, E. & Pallas, J. (2018). JohnMeyer – Public relations in a context of World Society, Soft Actos andRationalized De-coupling: Public relations in a context of World Society, Soft Actos and Rationalized De-coupling. In: Public Relations and Social Theory:: Key Figures, Concepts and Issues. New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>JohnMeyer – Public relations in a context of World Society, Soft Actos andRationalized De-coupling: Public relations in a context of World Society, Soft Actos and Rationalized De-coupling
2018 (English)In: Public Relations and Social Theory:: Key Figures, Concepts and Issues, New York: Routledge, 2018Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2018
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-384184 (URN)9781138281301 (ISBN)
Available from: 2019-05-30 Created: 2019-05-30 Last updated: 2019-08-28Bibliographically approved
Engwall, L., Grünberg, J., Pallas, J., Sahlin, K., Wedlin, L., Arora-Jonsson, S., . . . Windell, K. (2018). Resituating Corporate Governance. In: Lars Engwall (Ed.), Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers (pp. 1-24). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Resituating Corporate Governance
Show others...
2018 (English)In: Corporate Governance in Action: Regulators, Market Actors and Scrutinizers / [ed] Lars Engwall, New York: Routledge, 2018, p. 1-24Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2018
National Category
Business Administration
Research subject
Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-371258 (URN)9781138285668 (ISBN)
Available from: 2018-12-20 Created: 2018-12-20 Last updated: 2019-04-02Bibliographically approved
Fredriksson, M. & Pallas, J. (2018). Svenska myndigheter i Almedalen 2005 – 2017. In: Lena Lid Falkman (Ed.), Almedalen: makt, magi och möten. Stockholm: SSE Institute for Research
Open this publication in new window or tab >>Svenska myndigheter i Almedalen 2005 – 2017
2018 (Swedish)In: Almedalen: makt, magi och möten / [ed] Lena Lid Falkman, Stockholm: SSE Institute for Research , 2018Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Politikerveckorna i Almedalen har kommit att bli, näst efter valrörelserna, Sveriges största politiska begivenhet. Det är ingen annan återkommande aktivitet som kan konkurrera i, antalet deltagare, antalet genomförda aktiviteter eller medieuppmärksamhet. Evenemanget har växt högst påtagligt de senaste 15 åren och ökningen är ett resultat av att nya grupper har sökt sig till arrangemanget däribland företag, intresseorganisationer och medier. 2017 arrangerades nästan var fjärde programpunkt (24 %) av ett företag. Intresseorganisationer arrangerade 20 % och mediaorganisationer stod som arrangör för motsvarande 14 % av programpunkterna (Region Gotland, 2018).

Offentliga organisationer i allmänhet och nationella förvaltningsmyndigheter i synnerhet är en fjärde grupp som står för många av arrangemangen. En medverkan som har debatterats, kritiserats och försvarats i olika sammanhang. Vi har inte för avsikt att ge oss in i den debatten med det här kapitlet. Vad vi snarare intresserar oss för är framväxten av myndigheters medverkan och om det går att se några mönster i vilka myndigheter som är på plats och på vilket sätt de medverkar. 

För att kunna svara på dessa frågor har vi gått igenom det officiella Almedalsprogrammen för fyra år 2005, 2011, 2016 och 2017 och noterat vilka myndigheter som medverkat och på vilket sätt de medverkat (se metodbilaga för en detaljerad beskrivning av vårt material och vårt tillvägagångssätt). Med resultaten från denna kartläggning som utgångspunkt och med stöd från tidigare forskning om dels Almedalen, dels myndigheters verksamheter och kommunikationsaktiviteter har vi också som ambition att erbjuda en reflektion kring vilka motiv och skäl som kan anses vara rimliga att peka på om vi vill förstå och förklara varför myndigheter är på plats i Almedalen.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SSE Institute for Research, 2018
Keywords
Almedalen, myndigheter, medier, kommunikation
National Category
Business Administration Public Administration Studies Communication Studies
Research subject
Business Studies; Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-350940 (URN)9789186797331 (ISBN)
Available from: 2018-05-17 Created: 2018-05-17 Last updated: 2018-09-19Bibliographically approved
Wedlin, L. & Pallas, J. (2017). Det ostyrda universitet?: Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten. Göteborg: Makadam Förlag
Open this publication in new window or tab >>Det ostyrda universitet?: Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten
2017 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Styrningen av högre utbildning och forskning är under omvandling. Dagens högskolepolitiska debatt är präglad av diskussioner om hur högre utbildning och forskning skall styras, ledas, kontrolleras och utvärderas. En lång rad statliga utredningar, propositioner, utvärderingar och lagförslag vittnar om ett tydligt intresse för att aktiv skapa och forma förutsättningarna för denna sektor. Bara de senaste åren har vi sett ambition och försök till reformering av bland annat system och principer för forskningsfinansiering (Prop. 2008/09:50), kvalitetsutvärdering (Prop. 2009/10:139), organisationsformer (Prop. 2009/10:149; DS 2013:49), ledningsstrukturer (Prop. 2006/07:43; SOU 2015:92) och karriärutveckling (SOU 2016:29). Samtidigt som många delar av akademin har därmed blivit föremål för olika reformer, så tycks ett alldeles särskilt fokus ha hamnat på hur universitet och högskolor skall organiseras och styras. Det är mot universitet och högskolor, som organisatoriska enheter, som alltmer krav och förväntningar riktas. Detta både i termer av universitet som ”kunskapssamhällets allt-i-allo” (Franke 2006) som förväntas leverera specifik kunskap och innovation för tillväxt, konkurrenskraft och välstånd på en rad av samhällets viktiga områden, och som ett verktyg för styrning och kontroll av vetenskap och vetenskaplig verksamhet. Det är med andra ord universitet och högskolor som förväntas styra och bära ansvar för såväl forskning som utbildning genom att utvärdera kvalitet, organisera sin verksamhet, prioritera mellan forskningsområden, och - inte minst - kunna ta ansvar när något går fel. 

Den centrala roll som samhället tillskriver universitet och högskolor syns inte bara i det ökade intresset för olika typer av reformer, utan också i innehållet i den statliga styrningen av högskolesektorn. Paradoxalt, har flera av de sentida svenska högskole- och forskningspropositioner syftat till att minskaden formella reglering av universiteten och deras verksamheter. Här har begreppet autonomi, ofta i betydelsen frihet, varit en tydlig ledstjärna: ”Nu ökar vi friheten för landets högre lärosäten” skrev dåvarande högskole- och forskningsminister på DN debatt (Krantz 2010) inför lanseringen av som kommit att kallas ”Autonomireformen”, som trädde i kraft vid årsskiftet 2011. Genom denna reform minskade den statliga styrningen av högre utbildning och forskning på flera punkter, framförallt i förhållande till några för universitet och högskolor centrala organisatoriska frågor. Lärosätena fick genom reformen ökade möjligheter att själva besluta om intern struktur och beslutsordning, styrelsesammansättning, och principer för rekrytering och befordran av lärare och forskare. Istället för statlig styrning poängteras i reformen behovet av att låta ”marknaden” få mer utrymme i styrningen. Detta framförallt genom att låta universiteten agera, som det ibland uttrycks, på en alltmer globaliserad kunskapsmarknad. Därmed har staten dragit tillbaka delar av sitt ansvar för den högre utbildningen och forskningens villkor, och låtit lärosätena själva ta ansvar för organisering och styrning av stora delar av deras utbildnings- och forskningsaktiviteter. 

Detta förefaller ju till viss del motsägelsefullt.  Samtidigt som samhällets och statens krav på styrning och kontroll av kunskap och kunskapsproduktion tycks tydligare och mer uttalad än tidigare, minskar det statliga inflytandet på landets lärosäten då dessa ska ”frias” från staten och den statliga regleringen. Lärosätena skall vara autonoma och ges ökade utrymme och möjligheter att själva styra och kontrollera sin verksamhet.  Denna utveckling reser en del frågor om både styrning, styrningens utformning och innehåll, och hur autonomi och frihet egentligen ska förstås. Vad är styrning? Vad är det som ska styras och av vem? Vad är frihet? Och vad betyder det för universitet och högskolor att de nu blivit föremål för sådan ”styrning genom frihet”? 

I den här boken söker vi att närma oss dessa frågor genom att analysera och diskutera styrning, autonomi och reform av svenska universitet och högskolor. Vi tar utgångspunkt i autonomireformen och de idéer och ideal för universitet[1]som presenteras där, och hur dessa kommit att utmana och omforma värderingar, prioriteringar, aktiviteter och arbetssätt vid de svenska lärosätena under senare år. Autonomireformen utgör därmed ramen för boken i sin helhet och för bokens olika bidrag då den tydligt pekar ut universiteten som centrala enheter för styrning och kontroll av verksamheten, i första hand forskning och utbildning. Grundantagandet i reformen, vilket också är utgångpunkt för våra diskussioner, är att universiteten som organisationer är centrala; det är universiteten som ska bli autonoma och självstyrande och det är makten över universitetens funktion och ordning som står på spel.

[1]Benämningen ”universitet” hänvisar i boken till universitetsorganisationer och inbegriper då samtliga lärosäten

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Makadam Förlag, 2017. p. 327
National Category
Business Administration Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Educational Sciences
Research subject
Business Studies; Sociology of Education
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-350937 (URN)9789170612244 (ISBN)
Available from: 2018-05-17 Created: 2018-05-17 Last updated: 2018-09-19Bibliographically approved
Wedlin, L. & Pallas, J. (Eds.). (2017). Det ostyrda universitetet?: Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten (1ed.). Stockholm/Göteborg: Makadam Förlag
Open this publication in new window or tab >>Det ostyrda universitetet?: Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten
2017 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm/Göteborg: Makadam Förlag, 2017. p. 328 Edition: 1
National Category
Business Administration Educational Sciences
Research subject
Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-319826 (URN)9789170612244 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, 2012-16537-97577-36The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, p2011-0009:1
Available from: 2017-04-10 Created: 2017-04-10 Last updated: 2019-09-20Bibliographically approved
Fredriksson, M. & Pallas, J. (2017). Public sector communication and media visibility and mediatization. In: Vilma Luoma-aho & Maria José Canel (Ed.), Handbook of Public Sector Communication: . Boston: Wiley-Blackwell
Open this publication in new window or tab >>Public sector communication and media visibility and mediatization
2017 (English)In: Handbook of Public Sector Communication / [ed] Vilma Luoma-aho & Maria José Canel, Boston: Wiley-Blackwell, 2017Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Boston: Wiley-Blackwell, 2017
Keywords
Mediatization, visibility, public sector, communication
National Category
Social Sciences
Research subject
Business Studies; Media and Communication Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-277194 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2014-36150-113533-18
Available from: 2016-02-17 Created: 2016-02-17 Last updated: 2016-02-17
Fredriksson, M. & Pallas, J. (2017). The localities of mediatization: How organizations translate the ideas of media in everyday practices. In: Stig Hjarvard, Göran Bolin, Andreas Hepp & Olivier Driessens (Ed.), Dynamics of mediatization: Understanding cultural and social change’ enclosed. Boston: Wiley-Blackwell
Open this publication in new window or tab >>The localities of mediatization: How organizations translate the ideas of media in everyday practices
2017 (English)In: Dynamics of mediatization: Understanding cultural and social change’ enclosed / [ed] Stig Hjarvard, Göran Bolin, Andreas Hepp & Olivier Driessens, Boston: Wiley-Blackwell, 2017Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

The rationale for this paper departures from the argument that current literature would benefit from more systematic studies of how mediatization unfolds in organizations (Jensen, 2013). We suggest a perspective where the media – similarly to other institutions– is dealt with in terms of rationalized ideas that are actively translated and transformed in and by organizations (Sahlin & Wedlin, 2008; Sevón & Czarniawska, 1996). This means that media can be addressed as locally negotiated in relations to other institutions that permeate contemporary organizations (Pallas & Fredriksson 2014). This also means that media can be better understood if it is examined as a set of elements - rather than as a monolithic logic - where each element is interpreted, made sense of and negotiated under their own specific conditions often with different outcomes depending on the actual institutional figurations (cf. Hepp & Hasebrink, 2014).

Our previous studies (Fredriksson, Schillemans, & Pallas, 2015; Pallas & Fredriksson, 2013; Pallas, Fredriksson, & Wedlin, 2016) as well as work of others (Kunelius & Reunanen, 2012; Schillemans, 2012; Thorbjornsrud, Ustad Figenschou, & Ihlen, 2014) provide support for this claim. Among other things it is obvious that mediatization has to be seen as a set of rather disparate processes (Heusinkveld, Benders, & Hillebrand, 2013; Meyer & Höllerer, 2010); which in turn means that way in which mediatization unfolds in specific context will be characterized by great diversity and complexity (cf. Røvik, Andersson & Eriksson-Zetterquist 2008). This is especially likely in organizations that operate at the juncture of fragmented streams of interests (Levay & Waks, 2009) and in organizations that are populated by representatives of various professions (Suddaby & Viale, 2011).

That said, the ideas of media are vague and imprecise in many ways and with an apparent shapelessness in contrast to other types of rationalized ideas (e.g. Service Management, Lean, Balanced Scorecards) accompanied by and supported by formal rules, standards and best practices (Morris & Lancaster, 2006; Mueller & Whittle, 2011). Consequently, the translations of the media are open for interests, values and preferences of different professions that in organizations embody the rationales of mediatization. Here, mediatization becomes a way of mobilizing meaning (Waldorff, 2013), as the various interpretations and understanding of media become subjected to various –and often conflicting– professional principles or frames (Kunelius & Reunanen, 2012).

Place, publisher, year, edition, pages
Boston: Wiley-Blackwell, 2017
Keywords
Mediatization, translation, rationalised ideas, professions
National Category
Social Sciences
Research subject
Media and Communication Studies; Business Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-277193 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2014-36150-113533-18
Available from: 2016-02-17 Created: 2016-02-17 Last updated: 2016-02-17
Organisations

Search in DiVA

Show all publications