Logo: to the web site of Uppsala University

Christian social ethics in Sweden is conducted at state universities in a highly secularized society. Formed by history it stays in tradition of Martin Luther, furthermore Christian realism is important for the discipline. Because of this ompact Christian social ethics understands itself as a critical discipline and connected to political philosophy. This article illustrates the different areas and questions in the different departments that teaches Christian social ethics. It depics also topics that will be important for the future of Christian social ethics.

Vad är en rätt handling? Hur kan religiösa traditioner bidra till etisk reflektion? Vad innebär det att respektera människovärdet inom biomedicinsk etik och sexualetik? Detta är några av de frågor som diskuteras i denna introduktion till teologisk och filosofisk etik. Här presenteras klassiska teorier inom normativ etik och etisk teori. Dessa granskas också kritiskt. I dialog med utilitarism och dygdetik argumenterar författarna för en modifierad variant av kantiansk etik, vars grund är principen om lika respekt för vars och ens värdighet. Vidare behandlas tillämpad etik ingående, särskilt politisk etik,  miljöetik, biomedicinsk etik och sexualetik. Feministisk etik ges stort utrymme. Läsaren får också inblick i skilda religioners etik. Särskilt uppmärksammas kristen etik, men också judendomens etik och muslimsk etik.

Revolutions are always a result of human revolt against different forms of injustice and oppression, and they presuppose that a fundamental change of existing political and economic structures is possible. The purpose of this chapter is to examine the resistance to revolution and the support of political authorities within Lutheran ethics. A main thesis is that a revision of traditional Lutheran political theology is necessary in order to make possible a critique of prevailing political and economic structures. The doctrine of the two kingdoms should be abandoned and political ethics should be related not only to the doctrine of creation but also to Christology and eschatology. Lutheran ethics can learn from liberation theology and ecumenical social ethics that liberation presupposes an ongoing revision of social orders. From an eschatological perspective, no existing social system is perfectly just, and therefore we should always strive for a permanent revolution.

This article gives a critical analysis of John Athertons's contribution to the dialogue between Christian social ethics and political economy. The purpose is also to demonstrate thet Christian ethical reflection should contribute to a critical examination of the contemporary economic order. A main thesis is that different responses to market economy and global capitalism are related to quite different approaches to methological issues within Christian social ethics. These various responses are also related to different interpretations of justice as an ethical impact on economic theory and practice.

The purpose of this chapter is to present a critical analysis of attitudes towards legal positivism in Lutheran ethics. Lutheran legal philosophy has in certain respects accepted the basic premise of contemporary legal positivsm, namely that law and morality are to be sharply distinguised from each other. Contemporary Lutheran ethicist agree with legal positivism that morality os not a criterion of valid law, but they also agree with natural law theories that moral arguments influence and are foundations on the content in positive law. A main thesis is the article is that it is an important task of ethics to give a critical evaluation of positive law and to examine whether it is morally justified. However, if Lutheran ethics would give a constructive contribution to this critique, it should not take as its starting point the doctrine of the two lingdoms.

Hur kan vi berättiga moraliska omdömen? Finns det några objektiva värden? Är moraliska omdömen påståenden som är sanna eller falska? En etisk teori ger ett sammanhängande svar på dessa tre frågor.

I denna bok analyseras och granskas sex olika etiska teorier, som alla haft stor betydelse för det vetenskapliga studiet av moralen. Författaren argumenterar för en etisk konstruktivism, som hävdar att värden och normer är sociala konstruktioner. Det finns inga moraliska sanningar, men detta hindrar inte att vi kan ge rationella skäl för att ett moraliskt omdöme är berättigat.

Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll? Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik.

I denna bok undersöker författaren hur etiken utformas hos Martin Luther och tre nutida lutherska teologer: Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken.

The article deals with two basic problems within ethics and economics. The first problem concerns the conception of a good human life within political economy and economic theory. What are the oblects to value in economic analysis? The second problem concerns the conception of equality and the relationship between happiness and equality. What goods should be the objects for an equal distribution and why should such an equal distribution be promoted? 

Syftet i artikeln är för det första att föreslå en tolkning av Luthers lära om de två regementena. För det andra är syftet att analysera två betydelsefulla utformningar av luthersk politisk etik, nämligen dem som möter hos Helmut Thielicke och Werner Elert. För det tredje är syftet att kritiskt granska dessa utformningar av en luthersk etik. En central tes i artikeln är att politisk etik i luthersk tradition bör tydligare relateras till evangelium.