Logo: to the web site of Uppsala University

This article explores how cultivated nature emerges as therapeutic in maintaining psychological well-being for individuals living in contexts of violence and unrest. It addresses this issue through analysis of two contemporary works of Arabic fiction, one set in Iraq and the other in Lebanon. We ask about the effect of contact with two expressions of nature on central characters in the novels while taking into account that, in therapeutic horticulture, active or passive contact with nature may promote human health.

Kapitlet "Natur och välbefinnande i kris- och orostider, Libanon och Irak" behandlar hur olika naturmanifestationer spelar en roll för psykisk hälsa och välbefinnande som skildrat i två arabiska romaner. I den ena romanen, Hayy al-Amirkan (Amerikanernas kvarter) av Jabbour Douaihy, utspelar sig handlingen i Libanesiska Tripoli i en miljö som präglas av oro och våld i spåren av klasskillnader, hot och våld från polis, säkerhetstjänst, militär och konflikter mellan radikala grupper. I den andra romanen, Ya Maryam (Ave Maria) skildras huvudpersonernas tillvaro i det krigsdrabbade Irak efter den amerikanska invasionen 2003. Invasionen ökade instabiliteten och den inre oron och osäkerheten i landet. Att inte ständigt vara på sin vakt mot möjliga faror, är något vi kopplar till ökad sinnesfrid och välbefinnande, särskilt i tider av oro. I romanerna Hayy al-Amirkan och Ya Maryam visas att vägen till balans och psykologiskt välbefinnande går genom vistelse i en trädgård och omsorg om två växttyper: bonsai-trädet och dadelpalmen.

This article explores a way in which an urban society in the Arab world may respond to an ecosystem by acquiring a measure of ecological literacy (eco-literacy) in a short story by an Egyptian author. Guided by David W. Orr’s concept of ecological literacy (1992) and eco-literacy (Amy Cutter Mackenzie and Richard Smith, 2003) we observe in which way this short story expresses awareness of ecological interrelatedness and an attitude of care and stewardship towards nature. With Christopher Manes (1996) and Don Kulick (1917) we  argue that an environmental ethics which speaks on the behalf of nature and empathetic engagement with life beyond the human emerge.

Well-being through outdoor life and ecolacy are fundamental concepts in sociological research with regard to the question whether nature is instrumental for integration into some Western societies. In this article, we ask if the Saudi Arabian protagonist in Muḥammad Ḥasan ʿAlwān’s novel, al-Qundus, (The Beaver), 2011, becomes a part of, “integrated in”, North American society by means of ecolacy. An ecocritical and sociological reading, which takes into account human and non-human communication, shows that the protagonist does not become integrated into the North American society to which he has immigrated by way of his acquired ecolacy. Rather, his steps towards ecolacy seem to lead to self-knowledge and reconciliation with his family members in Riyadh rather than being a conduit to integration.

The blogosphere and blogging provided Arab bloggers momentarily with a domain in which to criticize the government, call for change, break taboos and mobilize citizens. This book shows that many of the same societal and political problems that have been treated for decades in literary expression in Egypt are also brought up in five Egyptian, top-ranked blogs in the run-up to the uprising of January 2011. Social critical narrative themes common to the literature as well as to blogposts include criticism of poor governance, corruption, poverty, religious hypocrisy and the vast class differences existing in Egyptian society. Some of the bloggers call for democratic liberties such as human rights and freedom of expression.

Professuren i Semitiska språk vid Uppsala universitet instiftades 1605, då för att studera Bibeln på originalspråk. När Linné-lärjungen Peter Forsskål 1761 gav sig iväg med en forskningspexpedition till Arabien hade han redan författat sitt verk "Tankar om den borgerliga friheten" 1759. Detta verk speglar dagens liberala idéer om individens frihet att uttrycka sig. Forsskål dog av malaria i Jemen och när vi fick tryckfrihet i Sverige  hade Forsskål redan varit död i tre år. Forsskåls tankar om människans kärlek till individuell frihet och att få tänka, tro och uttrycka sig fritt lever vidare. Idag, när människor från Mellanöstern och arabvärlden flyr, bland annat därför att de inte får säga vad de önskar, eller tvingas överge sina övertygelser eller modersmål framstår studiet av Semitiska språk minst lika viktigt som för 400 år sedan.