Logo: to the web site of Uppsala University

This article presents some special characteristics of Swedish constitutional law. The author argues that Swedish constitutionalism, although different in some ways from the ideal typical constitutionalism which is sometime presented in constitutional theory, fits well into the broad Western tradition. 

2024 års upplaga av Juridiska fakultetens årsbok De lege uppmärksammar regeringsformens 50-årsjubileum.

I boken behandlas utvalda konstitutionella teman av ett antal författare. Flera av bidragen har en historisk vinkling och söker fånga transformativa perioder i svensk författningshistoria och den författningspolitiska utvecklingen.

Medverkande författareThomas Bull, Marianne Dahlén, Bruno Debaenst, Anders Eka, Victoria Enkvist, Sandra Friberg, Linnea Gullholmer, Mikael Hansson, Johan Hirschfeldt, Anna Jonsson Cornell, Karin Leijon, Lotta Lerwall, Anna-Sara Lind, Joakim Nergelius, Mikael Ruotsi, Caroline Taube, Olof Wilske, Inger Österdahl.

Artikeln behandlar den framväxten av en ny svensk författningskultur när 1974 års regeringsform nu har blivit 50 år gammal. I texten behandlar frågor av vad en författningskultur är och på vilket sätt den har blivit starkare i Sverige sedan regeringsformens tillkomst, bland annat på grund av starkare fri- och rättighetsskydd och ökat intresse för konstitutionella frågor i undervisning och forskning.

This article presents and examines constitutional reform through legislative measures in Sweden during 2023.

Artikeln diskuterar aspekter av långsiktig konstitutionell hållbarhet eller hur konstitutionalismen kan göras hållbar mot bakgrund av samtida utmaningar mot rättssat och demokrati.

Artikeln behandlar ett rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen. Målet handlade om registrering av ett föräldraskap som slagits fast i annat nordiskt land (Island) men som inte hade registrerats av Skatteverket i Sverige eftersom föräldrarna var av samma kön och lagstöd för att registrera ett sådant föräldraskap saknades. Domstolen slog i målet fast att ett föräldraskap inte behöver registreras i folkbokföringsdatabasen om lagstöd saknas. Beslutet att inte registrera föräldraskapet stod enligt HFD inte heller i strid med Europakonventionens artikel 8 eller 14. I artikeln kritiseras domstolens ställningstagande.

Artikeln diskuterar och problematiserar Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2022 ref. 10. I rättsfallet slår HFD fast att enskilda inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsdomstol inte kan medges på grund av den så kallade kvittningsprincipen. Rätten till rättvis rättegång i regeringsformen ändrar inte denna bedömning. Målet avgjordes i plenum och en stor minoritet hade en skiljaktig mening.

I en rättsstat måste myndigheter och andra offentliga organ ge skäl för beslutsfattande som kan påverka enskilda. I Sverige grundas detta på rättsstatsprinciper som framgår i regeringsformen, och det stipuleras i förvaltningslagen. I arbetet med revideringen av förvaltningslagen skärptes motiveringsskyldigheten, vilket framgår i såväl själva lagtexten samt dess förarbeten, och förutom lagrum ska även relevanta omständigheter framgå. Trots motiveringsskyldighetens betydelse för rättsstaten så görs det inte klart vilka krav som ställs på de skäl som skall motivera besluten, exempelvis vilken typ av omständigheter som får, bör eller måste beaktas. Denna oklarhet motiverar tydliggörande forskning. Vi menar att praktiken att ge beslutsmotiveringar ska förstås som ett rättfärdigande av beslut, där såväl motiveringarnas form och innehåll är centralt. I denna artikel argumenterar vi för att reciprocitet och generalitet kan användas som kriterier för att bedöma huruvida de angivna skälen är rimliga, och att motiveringsskyldigheten bör förstås som en rätt till rättfärdigande.

I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang. Artikeln inleds med en genomgång och analys av vissa ingripande rättsliga åtgärder av klassisk smittskyddskaraktär, exempelvis förbud mot folksamlingar, stängning av skolor och andra verksamheter och liknande. Däremot tar vi inte upp åtgärder av stödjande karaktär, exempelvis olika former av ekonomiskt stöd såsom permitteringsstöd, anstånd med skatter och dylikt. Efter detta går vi igenom vissa grundläggande skillnader mellan regelverket för totalförsvar och krisberedskap och beskriver krisberedskapssystemet något mer i detalj. Slutligen betraktar vi Covid-19 ur systemperspektivet och drar slutsatser inför framtiden.