uu.seUppsala University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Räterlinck, Lennart Eric Henry
Alternative names
Publications (10 of 24) Show all publications
Räterlinck, L. E. (2016). Med janusansiktets anletsdrag, i hängivelsen till livet och döden [Review]. Divan. Tidskrift för psykoanalys och kultur, 26(1-2), 96-101
Open this publication in new window or tab >>Med janusansiktets anletsdrag, i hängivelsen till livet och döden
2016 (Swedish)In: Divan. Tidskrift för psykoanalys och kultur, ISSN 1101-1408, Vol. 26, no 1-2, p. 96-101Article, book review (Other academic) Published
Abstract [sv]

Titeln Filosofi på liv och död lånas från en av bokens texter och får utgöra ett emblem både för boken som helhet och för psykoanalysen som sådan. För visst är det väl så, att psykoanalysen i mångt och mycket ter sig som just en verksamhet på liv och död? Den berör väsentliga sidor av vår existens, vad det innebär att vara människa och leva i ett medvarande med andra människor. Det är sedan inte svårt att instämma i redaktörernas anmärkning om att psykoanalysen genom sitt existentiella intresse uppvisar ett släktskap med konsten. Konsten ger uttryck åt både fragmenterande och enhetliggörande rörelser, begreppslighet liksom begreppslöshet, skapelse- liksom förstörelseakter som rymmer möjligheter till genomborrande, uppbrytande och helande av vårt mänskliga väsen.För att säga något om boken som helhet är det uppenbart att GFFP har publicerat ännu ett fint bidrag till den psykoanalytiska diskussionen i Sverige. Boken utgör en både estetiskt och vetenskapligt tilltalande skapelse och mellan dess mjuka pärmar ryms en kalejdoskopisk mångfald teorier och perspektiv som fördjupar vår förståelse av den mänskliga existensens villkor. En existens på liv och död, mellan liv och död.

Keywords
GFFP, filosofi, psykoanalys, litteratur, Freud, Lacan, Zizek, Kristeva, liv, död
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Sociology; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-301341 (URN)
Available from: 2016-08-19 Created: 2016-08-19 Last updated: 2016-08-19
Räterlinck, L. E. (2015). Alltjämt väntandes på metamorfosen [Review]. Divan - tidskrift för psykoanalys och kultur (1-2), 103-108
Open this publication in new window or tab >>Alltjämt väntandes på metamorfosen
2015 (Swedish)In: Divan - tidskrift för psykoanalys och kultur, ISSN 1101-1408, no 1-2, p. 103-108Article, book review (Other academic) Published
Abstract [sv]

Vi kan konstatera att psykoanalysen, liksom varje annan vetenskap, inte kan undkomma att söka sig själv i det andra, det som är annorlunda än vad den är i sig själv, om den vill kunna bli till både i- och för-sig som vetenskap och verksamhet. Det ideala fallet vore härmed en psykoanalytisk intervention som griper in i ett område i en öppenhet inför den återverkande rörelse som gör det möjligt för psykoanalysen att drivas mot ett immanent överskridande av sina egna begränsningar. Det är ett ideal som lyser med sin frånvaro i Per Magnus Johanssons bok Psykoanalys och humaniora. De kairotiska ögonblicken äger aldrig rum. Hänförelsens ljus inför annanheten äts upp av självrättfärdig rättrogenhet. Kvar lämnas endast självbespeglingen, en blek reflektion från glaskupans insida.

Keywords
Psykoanalys, humaniora, Per Magnus Johansson, Sigmund Freud, Jacques Lacan
National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-255621 (URN)
Available from: 2015-06-17 Created: 2015-06-17 Last updated: 2015-06-17
Räterlinck, L. E. (2015). Den disciplinerade människan: Om övervakning, biomakt och självreglering. Ikaros: Tidskrift om människan och vetenskapen, 2015(1), 31-33, Article ID 1.
Open this publication in new window or tab >>Den disciplinerade människan: Om övervakning, biomakt och självreglering
2015 (Swedish)In: Ikaros: Tidskrift om människan och vetenskapen, ISSN 1796-1998, Vol. 2015, no 1, p. 31-33, article id 1Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Övervakning även i välmening för att öka vår trygghet kan ha konsekvenser för våra liv. Med utgångspunkt i Foucault undersöker Lennart E. H. Räterlinck samband mellan övervakning, kunskap och makt över våra liv.

I verket Övervakning och straff från 1975 analyserade den franske tänkaren Michel Foucault(1926-1984) hur det moderna fängelsesystemets framväxt från 1600-talet och framåt kunde förstås som en övergång till en ny form av disciplinering av mänskligt beteende. Om förmoderna former av maktutövning utgjordes av våldsamma spektakel öppna för allmänheten, exempelvis i form av offentliga avrättningar, innebar uppkomsten av det moderna fängelset, tillsammans med sociala och rättsliga reformer gällande regleringen av avvikande beteenden, en utveckling av nya former av maktutövning baserade på övervakning, observation och disciplinering. 

Utifrån Foucaults beskrivning av framväxten av en modern form av maktutövning baserad på övervakning, klassificering och styrning av individer genom disciplinering är vi uppenbarligen redan sedan länge inneslutna i biomaktens grepp. Disciplineringen av våra kroppar och tankar genom den ständiga uppfostran som tillhandahålls genom samhällets utbildningssystem, våra arbetsplatsers organisering och rådande ideologier är ingalunda ett nytt fenomen. Vad gäller fenomenet övervakning är det i grunden inte bundet till förekomsten av avancerad teknologin utan handlar mer om ett sätt att tänka rörande styrningen av både individer och kollektiv. Däremot tenderar den nya teknologin, inklusive den allt ökande användningen av internet för allehanda syften, att utvidga de potentiella möjligheterna för både stat och privata aktörer att övervaka enskilda individers förehavanden. De idéer som Foucault för fram om biomaktens formande av både våra kroppar och våra föreställningar är fortfarande utan tvekan relevanta för förståelsens av hur vi genom deltagandet i samhällets institutioner, och i vår vardagliga tillvaro i övrigt, underställs former av maktutövning där målet är övervakning och disciplinering och där vi själva i slutändan kommer att övervaka både oss själva och våra medmänniskor.

Keywords
Övervakning, biomakt, disciplinering, självreglering, makt, Michel Foucault, Panoptikon, fängelse
National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-260396 (URN)
Available from: 2015-08-18 Created: 2015-08-18 Last updated: 2015-08-18
Räterlinck, L. E. (2015). Den dödliga närheten: Om kärleken, hatet och mötet med den Andre. In: : . Paper presented at Aning - Förening för filosofi och psykoanalys. Tema: Våld: Lust, aggression och din dödsdrift, 2 mars 2014, Lund, Sverige.
Open this publication in new window or tab >>Den dödliga närheten: Om kärleken, hatet och mötet med den Andre
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Med utgångspunkt i Sigmund Freuds syn på den mänskliga kulturens tragik i Vi vantrivs i kulturen och genom läsningar av Jacques Lacan och Slavoj Žižek undersöker Lennart Räterlinck kärleken till vår nästa och våra svårigheter att förverkliga denna kärlek. Föreläsningen reser och behandlar frågor som: Vad innebär det att älska vår nästa? Varför kännetecknas våra relationer till den som utgör vår nästa ofta av en paradoxal pendling mellan kärlek och hat? Hur ska vi förstå den dubbelhet som föreligger mellan påbudet att älska vår nästa och det underliggande njutande och den aggression som beledsagar detta påbud?

Keywords
Psykoanalys, kärlek, hat, Jacques Lacan, Slavoj Zizek
National Category
Sociology
Research subject
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-247554 (URN)
Conference
Aning - Förening för filosofi och psykoanalys. Tema: Våld: Lust, aggression och din dödsdrift, 2 mars 2014, Lund, Sverige
Available from: 2015-03-20 Created: 2015-03-20 Last updated: 2015-03-25Bibliographically approved
Räterlinck, L. E. (2015). "Intill den totala avsaknaden av jag": Om kärleken och svårigheten att älska vår nästa. In: Nicholas Smith (Ed.), Vem är rädd för Lacan?: Heldagssymposium kring Lacans aktualitet, framförallt de filosofiska och kulturkritiska dimensionerna i hans verk.. Paper presented at Vem är rädd för Lacan? Symposium om psykoanalys och kritisk kulturteori arrangerat av estetiken och filosofin vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola..
Open this publication in new window or tab >>"Intill den totala avsaknaden av jag": Om kärleken och svårigheten att älska vår nästa
2015 (Swedish)In: Vem är rädd för Lacan?: Heldagssymposium kring Lacans aktualitet, framförallt de filosofiska och kulturkritiska dimensionerna i hans verk. / [ed] Nicholas Smith, 2015Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Med utgångspunkt i Sigmund Freuds syn på den mänskliga kulturens tragik i Vi vantrivs i kulturen och genom läsningar av Jacques Lacan undersöker Lennart E. H. Räterlinck kärleken till vår nästa och våra svårigheter att förverkliga denna kärlek. Föreläsningen reser och behandlar frågor som: Vad innebär det att älska vår nästa? Varför kännetecknas våra relationer till den som utgör vår nästa ofta av en paradoxal pendling mellan kärlek och hat? Hur ska vi förstå den dubbelhet som föreligger mellan påbudet att älska vår nästa och det underliggande njutande och den aggression som beledsagar detta påbud?

Keywords
Sigmund Freud, Jacques Lacan, Maurice Blanchot, aggression, kärlek, narcissism, spegelstadiet, det imaginära
National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology; Philosophy; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-264554 (URN)
Conference
Vem är rädd för Lacan? Symposium om psykoanalys och kritisk kulturteori arrangerat av estetiken och filosofin vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.
Available from: 2015-10-14 Created: 2015-10-14 Last updated: 2015-10-14
Räterlinck, L. E. & Hübinette, T. (2015). Slavauktioner, gulinghumor och black face-konst. Glänta (1), 73-81
Open this publication in new window or tab >>Slavauktioner, gulinghumor och black face-konst
2015 (Swedish)In: Glänta, ISSN 1104-5205, no 1, p. 73-81Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Vita västerlänningars fäbless för att klä ut sig till icke-vita har en lång tradition. Men, frågar sig Tobias Hübinette och Lennart E.H. Räterlinck, vad handlar begäret att iscensätta ras om? Bland skokräm och peruker identifierar de en vit rasmelankoli - en fantasi om samhörighet över rasgränserna, på säkert avstånd från begärsobjektet självt.

National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology; Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-256159 (URN)
Available from: 2015-06-22 Created: 2015-06-22 Last updated: 2015-06-22
Räterlinck, L. E. H. (2015). The Theory of Bloom [Review]. Sociologisk forskning, 52(2), 197-198
Open this publication in new window or tab >>The Theory of Bloom
2015 (English)In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 52, no 2, p. 197-198Article, book review (Other academic) Published
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-261140 (URN)000358107800012 ()
Available from: 2015-08-31 Created: 2015-08-31 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Räterlinck, L. E. (2015). TIQQUN, 'Teorin om Bloom' [Review]. Sociologisk Forskning, 52(2), 197-198
Open this publication in new window or tab >>TIQQUN, 'Teorin om Bloom'
2015 (Swedish)In: Sociologisk Forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 52, no 2, p. 197-198Article, book review (Other academic) Published
Abstract [sv]

Ludwig Wittgenstein sade en gång att filosofens arbete utgörs av ett sammanförande av påminnelser för ett specifikt syfte. Detsamma skulle kunna sägas om ett samhällskritiskt arbete. Författarkollektivet Tiqquns skrift Teorin om Bloom är ett gott exempel på just ett sådant, där den fragmentariska framställningen kan betraktas som en sammanställning av obehagliga ledtrådar till en alltför fasansfull helhet: biomaktens och skådespelssamhällets nära nog fullständiga herravälde över vårt sociala liv. Enligt Teorin om Bloom lever vi i ett alltomfattande socialt system, ett imperium, som bit för bit tömmer vår tillvaro på varje form av meningsfullhet förutom den nihilistiska njutning som står att finna i tomheten själv. I ångesten inför den tomhet som bebor henne och inför gemenskapernas sönderslitenhet flyr hon in i konsumtionssamhällets ekorrhjul av artificiell begärsproduktion, in i skådespelens spegelsalar av representationer och varje form av upplevelse som utlovar en befrielse från henne själv och tillvarons substanslöshet. I ett samhälleligt tillstånd av alltomfattande främlingskap – i ett tillstånd av Bloom – rör sig individen mellan farsens och tragedins ytterligheter, i en karnevalisk flykt undan den mänskliga existensens grundläggande erfarenhet av ändlighet och utsatthet.

Genom sin fundamentala kritik av detta sociala system, tillsammans med att denna kritik uttrycks på ett språk och i en form som ständigt tangerar gränsen för det begreppsligt meningsfulla, framträder Teorin om Bloom som ett i grunden anti-socialt verk. Anti-socialt i den meningen att det inte fullt ut kan skrivas in i den rådande symboliska ordningen och ständigt befinner sig i en rörelse ut mot det icke-meningsfullas territorier. Anti-socialiteten skulle visserligen kunna betraktas som en bristens eller tomhetens socialitet, men det kan inte förnekas att den även är anomalins, brottets och därmed också förnyelsens socialitet.”Tiqqun är en frälsningens process, förlossningen som kommer med ett återuppbyggande av meningens enhet med livet, med alla tings upprättelse genom människors handlande”. Verket uppdagar ett brott med det förgivettagna och är själv otvivelaktigen en del i dess uppkomst. Det är emellertid ett brott som aldrig kan tas för givet, som vore det någon sorts deus ex machina, utan det förutsätter förekomsten av aktörer som så att säga bär brottets arv, dess Ariadnestråd, tillbaka in i framtiden, som genom ett medvetet betvingande av det kontingenta upprätthåller rupturen i ordningen och tvingar fram det Nya. Teorin om Bloom är i sig själv en profetia om det radikala brottets möjlighet. I den mån det verkligen handlar om en profetia beror på om vi förmår uppfatta den som just en profetia och utifrån detta väljer att agera som om ett utträde ur Bloom vore möjligt.

Keywords
TIQQUN, Bloom, alienation, ideologi, samhällskritik
National Category
Social Sciences
Research subject
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-256893 (URN)
Available from: 2015-06-26 Created: 2015-06-26 Last updated: 2015-06-26
Räterlinck, L. E. (2014). Den talande tystnaden och paradoxens konst [Review]. Divan (1-2), 137-141
Open this publication in new window or tab >>Den talande tystnaden och paradoxens konst
2014 (Swedish)In: Divan, ISSN 1101-1408, no 1-2, p. 137-141Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Mannen som var förtjust i färsk hjärna och andra texter är den första publikationen utgiven av Göteborgs förening för filosofi och psykoanalys och samtliga av författarna i denna antologi har på olika sätt varit engagerade i föreningens verksamhet. Föreningens Jakob Wood, Emil Asbjörnsen-Rydh och Tormod Otter Johansson har författat bokens inledning, vilken bland annat kan ses som ett argument mot föreställningen om den mätbara människan och det förtingligande språkets förytligande av människan. I kontrast till detta lyfts psykoanalysen fram som en förståelseform som förmår se människan och hennes existensvillkor som något mer än blott det som kan infogas i det sönderdelande förståndets förutbestämda kategorier. Eller som man uttrycker det: ”Någon måste lyssna bortom synliga tecken och tomt tal. Någon måste höra talets spöktoner, den enskildes sanning, hjärtats begär” (s. x).

Vid första anblicken kanske bokens olika texter framstår som sinsemellan tämligen olikartade, men det finns en röd tråd som förbinder dem alla. Jag talar nu inte om att de skulle förenas av det sammanhang som boken som helhet är kommen ur – det vore en alltför lättvunnen och luftig insikt – utan om just det som uttrycks i bokens inledning, nämligen ett framvisande av att ”[p]sykoanalysens enträgna sökande efter sanning och ödmjukheten inför livets gåtfullhet är lika nödvändig idag, som den var igår och kommer att vara imorgon” (s. x). Psykoanalysen, denna själens arkeologi, skänker oss en förståelse av de konflikter som lever i det mänskliga varats dunkel och deras samband med de samhälleliga socialiseringsprocesser genom vilka vi har blivit vad vi är. Genom psykoanalysens lyssnande till tystnaden som aldrig upphör att tala möjliggörs ett avslöjande av och en förståelse för den grundläggande antagonism, den traumatiska sanning, som lever i var och en av oss, en sanning som aldrig fullständigt kan fångas i en på förhand fabricerad ram. Psykoanalysen, som den reflekteras genom boken Mannen som var förjust i färsk hjärna och andra texter, är genom sitt kunskapsideal en förståelseform som tagit aforismen ”Känn dig själv” på det djupaste allvar och som härigenom praktiserar paradoxens svåra konst – och med hänvisning till Chestertons ord, vad är paradoxen om inte sanningen ställd på sitt huvud för att väcka uppmärksamhet? Den fråga som vi alla nu bör ställa oss är om vi äger modet att gå denna sanning, den sanning som lever i dig och mig, till mötes. 

Keywords
Psykoanalys, tystnad, paradox, Lacan, Hegel, Zizek, Foucault, Kierkegaard, Leclaire, Kristeva
National Category
Psychology
Research subject
Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-228281 (URN)
Available from: 2014-07-09 Created: 2014-07-09 Last updated: 2014-10-13Bibliographically approved
Räterlinck, L. E. (2012). Carina Listerborn, Irene Molina & Diana Mulinari, 'Våldets topografier: Betraktelser över makt och motstånd' [Review]. Sociologisk forskning, 49(1), 82-84
Open this publication in new window or tab >>Carina Listerborn, Irene Molina & Diana Mulinari, 'Våldets topografier: Betraktelser över makt och motstånd'
2012 (Swedish)In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 49, no 1, p. 82-84Article, book review (Other academic) Published
National Category
Sociology
Research subject
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-171473 (URN)
Available from: 2012-03-19 Created: 2012-03-19 Last updated: 2017-12-07Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications