uu.seUppsala University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 61) Show all publications
Öhman, M.-B. (2017). Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning. In: May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson (Ed.), Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 (pp. 99-113). Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala
Open this publication in new window or tab >>Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning
2017 (Swedish)In: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, p. 99-113Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

In this article I argue that there is a desperate need of Sámi LED research and education. I discuss Swedenand Swedish academia from a decolonial perspective. The question regarding Sámi representationin academia – in research and education – or rather the void of representation and its consequences isdiscussed along with the colonial scientific paradigm of continued exploitation. The article ends with a sketchof a Manifesto for Sámi related and Sámi led research. The article is based on my own experiences andconversations with others in Swedish and international academia, Indigenous scholars and activists, as wellas interviews and conversations from 2004 and until today. Methodological and theoretical approaches aretaken from Indigenous Methodologies/Theories/Studies, Feminist Technoscience and a historical researchtradition called “ego-histoire”.

Abstract [sv]

I denna artikel argumenterar jag för att det finns ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning.Jag diskuterar Sverige och svensk akademi utifrån ett dekoloniserande perspektiv. Frågan om samiskrepresentation inom akademin – inom forskning och undervisning – eller snarare bristen på denna på svensksida av Sábme och dess konsekvenser lyfts fram, tillsammans med det koloniala vetenskapsparadigmetsom främjar fortsatt exploatering. Artikeln avslutas med en skiss på ett manifest för samiskrelaterad ochsamiskledd forskning. Empiriskt bygger artikeln på egna erfarenheter och konversationer med andra inomsvensk och internationell akademi, urfolksforskare och aktivister, samt intervjuer och konversationer inomdet samiska samhället särskilt från år 2004 och fram till idag. Jag använder mig av forskningsmetoderoch teorier som återfinns inom såväl urfolksmetodologi/teori, feministisk teknovetenskap och en historisktradition som benämns egohistoire eller ”jag-historia”.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, 2017
Series
Uppsams skriftserie ; 2
Keywords
Indigenous studies; Indigenous methodology; Technoscience; Feminist Technoscience; Ego-histoire; Sámi; Saami; Racial biology
National Category
Gender Studies International Migration and Ethnic Relations History History of Technology
Research subject
History of Sciences and Ideas; History
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-317735 (URN)9789188559289 (ISBN)
Projects
Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012-1845
Available from: 2017-03-17 Created: 2017-03-17 Last updated: 2017-03-17
Öhman, M.-B. (2017). Places and peoples: Sámi feminist technoscience andsupradisciplinary research methods. In: Jean M O'Brien ; Chris Andersen (Ed.), Sources and Methods inIndigenous Studies: (Routledge Guides to Using Historical Sources) (pp. 152-159). New York: Routledge
Open this publication in new window or tab >>Places and peoples: Sámi feminist technoscience andsupradisciplinary research methods
2017 (English)In: Sources and Methods inIndigenous Studies: (Routledge Guides to Using Historical Sources) / [ed] Jean M O'Brien ; Chris Andersen, New York: Routledge , 2017, p. 152-159Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
New York: Routledge, 2017
Series
The Routledge Guides to Using Historical Sources
National Category
Gender Studies Social Sciences Interdisciplinary International Migration and Ethnic Relations History of Technology History Other Humanities not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-300219 (URN)978-1-138-82361-7 (ISBN)978-1-138-82361-7 (ISBN)978-1-315-52885-4 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2012-1845Swedish Research Council, 2009-1736
Available from: 2016-08-05 Created: 2016-08-05 Last updated: 2018-01-10
Silversparf, A. (2017). Samisk släktforskning som motstånd och verktyg: mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur. In: May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson (Ed.), Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 (pp. 16-24). Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala
Open this publication in new window or tab >>Samisk släktforskning som motstånd och verktyg: mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur
2017 (Swedish)In: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, p. 16-24Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer.  Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.

I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.

Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015. 

Abstract [en]

This article accounts for the history of Swedish state regulations against the Sami people in terms of numbers, heritage and decision-making. For instance, currently it is not the Sami People as People that are considered to be Sami. The current official number of Sami often referred to in official documents are based on Sami working in the profession of reindeer herding. The actual number of Sami persons is hidden by State-based regulations and categorizations. This is due to a century long racist policy called “Lap should be Lap” aiming at reducing the official number of Sami individuals, and thereby erasing the Sami cultures. The article discusses the work by Sami genealogist to counter this categorization. By doing the genealogy work and publishing it four times per year to the members of the Sami association Silbonah Sámesijdda, the genealogy work becomes both an act of resistance as well as an act of reclaiming Sami history and memory. The author also shares memories of her own family history, and how this is linked with her work to do genealogy and reclaim heritage of the Sami in general. Lastly, some reflections regarding the future of Sami genealogy are presented.

The work with this article has partly been financed through the research project "Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi" led by Dr. May-Britt Öhman, and financed by Formas, 2012-2015.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, 2017
Series
Uppsams skriftserie ; 2
Keywords
Indigenous studies; Indigenous methodologies; Genealogy; Sámi; Saami; Racial biology
National Category
Humanities and the Arts
Research subject
History
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-328696 (URN)9789188559289 (ISBN)
Projects
Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorie
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012-1845
Available from: 2017-08-29 Created: 2017-08-29 Last updated: 2017-08-30Bibliographically approved
Öhman, M.-B., Hedlund, C. & Larsson, G. (Eds.). (2017). Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014. Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala
Open this publication in new window or tab >>Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014
2017 (Swedish)Collection (editor) (Refereed)
Alternative title[en]
Uppsala in the middle of Sápmi – Sábme – Saepmie II : A supradisciplinary anthology basedon the Association for Sámi related research in Uppsala, Uppsam, Spring Symposium held at Uppsala University, April 28–29, 2014
Abstract [en]

Preface

In June 2009, Uppsam, the research network for Sámi related research was founded in Uppsala byresearchers interested in or having their own research focus on Sámi related issues. The networkwas initiated by Märit Frändén and Carl-Gösta Ojala. Through the establishment of Uppsam animportant space for collaboration was created. In March 2011 the network became an associationwith the formal name Uppsam – the Association for Sámi related research in Uppsala.The basis for the activities consists of lunch seminars, alternately at Uppsala University and at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU as well as an email list.The first Uppsam symposium in 2011 resulted in the anthology Uppsala mitt i Sápmi: rapportfrån ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012., translated to Uppsala in middle of Sápmi: Proceedings from a symposium organised by Uppsam.

This anthology is based on the second symposium by Uppsam, held April 27–28, 2014 and theseminar HUKSO! which took place in connection to the symposium.Furthermore co-researchers who are linked to research projects at Uppsala University have beeninvited.Uppsala is a centre for research and education since several hundred years with archives andcollections as well as a tradition of research on Sámi as “the Others” – those to be studied and explained.This situation comes to the fore in the archives with racial biology photographs and also the Sámi human remains that still are kept at the university. These sensitive issues have been discussedwithin Uppsam with the aim to challenge the current status. Amongst other Uppsam participated asco-organiser of Åvdåsvásstadus: Responsibility, decolonization, healing. A symposium on Racial biology,racism, photographed Sámi, Sámi human remains and paths to restoration and self confidence, January21–23, 2015, at Uppsala University. The presentations of January 22nd are recorded and available athttp://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geographically Uppsala is outside of what is today commonly counted as traditional Sámi territories,but Uppsala and the surrounding areas have a long history of Sámi presence. Through thecenturies, many Sámi students and researchers have been and still are active in Uppsala.At Uppsala University we have a solid educational tradition, a scientific width and, in addition,many opportunities to contribute to the research by colleagues who are not familiar with Sámi relatedissues.The support which Uppsam has received from the universities in Uppsala shows that there is amajor interest in these issues and our hope is that Uppsala University and SLU will further strengthentheir support to Sámi related research and education. We also have an ambition to open more spacesfor Indigenous – Sámi – epistemologies and ontologies within academia.Uppsam has also established a close collaboration with the Stockholm Sámi Association and hasexchange with Sámi organization and the Sámi parliament.In Uppsala, Sámi related issues are at home. The work of Uppsam has drawn even more attentionto the field.We who have worked with the anthology come from different disciplinary backgrounds.The supradisciplinary methodology and collaborations on which the anthology is based is inspiredby Indigenous methodologies. The emphasis is on research as part of the society and the inclusion of7researchers who not necessarily are active within academia, and to bring representatives active withinthe Sámi society.The authors have been encouraged to write in a style both grounded in research and at the sametime accessible to a wide audience. The articles have been peer reviewed, both by scholars withinacademia as well as by researchers of the Sámi community. We wish to thank all the contributors!We also wish to especially name and send a heartfelt thank you to Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, IngeFrisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf for reviews and comments.An editorial committee was established by the Uppsam board in September 2014 when the workbegan. However, the final committee has changed over time and the main editors are May-BrittÖhman and Cecilia Hedlund with support by Gunilla Larsson.Editorial and other important contributions to the anthology have been made byHåkan Tunón, Swedish Biodiversity Centre at SLU and Uppsala University, Märit Frändén, Institutefor Language and Folklore, Carl-Gösta Ojala, Department of Archaeology and Ancient History, UppsalaUniversity, Satu Gröndahl and Leena Huss, both at the Hugo Valentin Centre, Uppsala University.Language check and editing in Swedish has been made by Yvonne Gunnarsdotter, Departmentof Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences and Torbjörn Söder,Department of Modern Languages.Translation of the preface to North Sámi has been made by Miliana Baer, to South Sámi by SaraMariana Åström and to Lule Sámi by Per-Eric Kuoljok.The anthology has received support by Göran Gustafsson’s Foundation. The work has also beenfinanced by the contributors own research funds. For the editorial work we wish to mention theresearch project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable Futures in Sápmi and in other IndigenousPeoples’ territories, Formas 2012–2015, led by May-Britt Öhman, as well the research node Science,Validation, Partial Perspectives: Knowledge production beyond the norms, financed by the DisciplinaryDomain of Humanities and Social Sciences, Centre for Gender Research, Department of Literature& Hugo Valentin Center (Department of History), Uppsala University, and led by Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren and May-Britt Öhman.Uppsala, November 8, 2016May-Britt Öhman, PhDTechnoscience research group,Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University*,member of board of Uppsam, Lule- and Forest Sámi.Cecilia Hedlund, PhDmember of board of Uppsam, Uppsala.Gunilla Larsson, PhDpresident of Uppsam, affiliated, Technoscienceresearch group, Centre for Gender Research,Uppsala University, Sámi land Free University,and Forest Sámi.

Abstract [sv]

Förord

I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskaremed intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor på initiativ av Märit Frändénoch Carl-Gösta Ojala. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare medsamisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen församiskrelaterad forskning i Uppsala.Basen för verksamheten har sedan starten utgjorts av en epostlista där medlemmar delar med sigav evenemangstips samt lunchseminarier, växelvis vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet,SLU.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport frånett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj2011, Tunón et al. (red.) 2012.Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemangetHUKSO! som ägde rum i direkt anslutning. Till antologin har även externa medforskaresom är knutna till projekt vid Uppsala universitet bjudits in.Uppsala är ett månghundraårigt centrum för forskning och utbildning, med såväl arkiv och samlingarsom en lång tradition av forskning om samer ur främst ett utifrånperspektiv. Samer har genomtiderna till största delen utmålats som ”de Andra” – de som ska studeras och förklaras. Det har tagit siguttryck på ett flertal olika sätt, däribland i arkiven med rasbiologiska bilder och att samiska mänskligakvarlevor förvaras vid universitetet. Frågan har tagits upp inom Uppsam med syftet att finna vägar attutmana detta förhållande. Uppsam deltog exempelvis som medarrangör vid Åvdåsvásstádus: Ansvar,avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor ochvägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 januari 2015, Uppsala universitet, där dessa frågordiskuterades. Föredragen den 22 januari finns inspelade och tillgängliga via http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sábme – Saepmie – Sápmi,men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har mångastudenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala.Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutomfinns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaperom samiska frågor. Det stöd som Uppsam hitintills erhållit från universiteten i Uppsala visar på att detfinns stort intresse och en förhoppning vi när är att Uppsala universitet och SLU ska satsa ytterligarepå samiskrelaterad forskning och undervisning.Uppsam har även etablerat ett nära utbyte med Sameföreningen i Stockholm samt har utbyte medsamiska riksorganisationer och Sametinget. Vi har också ambitionen att öppna upp mer utrymme förurfolks kunskapssyn och kunskapsteori inom akademin.I Uppsala är de samiska frågorna således på hemmaplan vilket gör att de numera får mer uppmärksamhet,en utveckling som också Uppsam som nätverk och förening medverkat till.Vi som arbetat med antologin har en bred disciplinär sammansättning.Den supradisciplinära metoden och samarbetet som ligger till grund för antologin är inspirerad avurfolksmetodologi och innebär en betoning av forskning som del av samhället, samt inkluderande avföreträdare för samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom universitet och högskola.Författarna har uppmuntrats att skriva på ett sätt som är vetenskapligt och samtidigt tillgängligtför en bred publik. Bidragen har genomgått peer review, jämlikesgranskning, såväl av forskare inomakademin som av medforskare inom det samiska samhället. Vi riktar ett stort tack till alla som gjortdessa insatser! Vi vill dessutom särskilt tacka Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni,Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf för viktiga granskningsinsatser och kommentarer.5En redaktionskommitté för antologin utsågs av Uppsams styrelse i september 2014 i sambandmed att arbetet påbörjades. Den slutliga sammansättningen har dock hunnit förändras och huvudredaktörerär May-Britt Öhman och Cecilia Hedlund med stöd av Gunilla Larsson.Redaktionella och andra viktiga insatser för antologins tillkomst har även gjorts av Håkan Tunón,Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universitet, Märit Frändén, Institutet för Språk- ochfolkminnen, Carl-Gösta Ojala, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitetsamt Satu Gröndahl och Leena Huss, båda vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.Språkgranskning och korrektur på svenska har gjorts av Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen förstad och land, SLU, Uppsala och Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet.Översättning till nordsamiska gjordes av Miliana Baer, till sydsamiska av Sara Marian Åström ochtill lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.Antologin har fått anslag från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland. Arbetetmed antologin har dessutom finansierats av redaktörernas, medarbetarnas och författarnas olika forskningsprojektsamt ideella insatser. För redaktionsarbetsinsatsen vill vi särskilt nämna Älvar, motstånd,resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015, lett av May-Britt Öhman samt forskningsnoden Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktionbortom normerna finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, HugoValentin-centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, lett av Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren och May-Britt Öhman, 2016–2018.

Abstract

Uppsala gassko Sápmi – Sábme – Saepmie II: Akta supradiciplinera antologiddja gidásymposiumasUppsam – Siebres sámeguoskadahtte guoradallam Uppsala universitehtan, 28–29 biejvijvuoratjismáno 2014.

Åvddåtjála

Biehtsemáno 2009 Uppsam biejaduváj mannuj, värmádak guoradallamijda mij guosská sámevUppsalan, guoradalle majs lij miella dasi, jali ietjas sámeguoskadahtte guoradallam gatjálvisájdama biejaduvvin mannuj Märit Frändénas ja Carl-Gösta Ojalas. Gå Uppsam biejaduváj mannuj degárveduváj ájnas äjvvalimsaddje guoradallijda sáme tematijkajn. Värmádahka sjattaj snjuktjamáno2011 siebrre, Uppsam – Siebrre sámeguoskadahtte guoradallam Uppsalan.Vuodo doajmmaj la maŋŋel álggema la årrum e-poasstalissto gånnå sebrulattja juohki dáhpádusájtja luncha seminárajt, vuorrulakkoj Uppsala universitehta ja Svieriga Lantbruksuniversiteta, SLU.Uppsama ållu vuostasj symposiuman 2011 sjattaj boados antologidja Uppsala gassko muv Sáme:rapporta symposiumas ásadum Siebres sámeguoskadahtte guoradallam Uppsalan, Upplánda dávvervuorkkán4–5 biejvve moarmesmáno 2011, Tunón et al. (red.) 2012. Dat antologiddja lasseoasse Uppsamanuppe gidásymposiumas mij dåladuváj 27–28 biejvve vuoratjismáno 2014 ja satelihttaásadusHUKSO! Mij dåladuváj oassen. Antologidjaj li aj bivddidum ålgoldis guoradalle ma li tjaddnumprosjevtajda Uppsala universitehtan.Uppsala la årrum guovdásj tjuodijt jagijt guoradallamijda ja oahppaj, degu dal vuorkán ja tjoahkkijdaguhka tradisjåvnå guoradallamijs sámijs ienemusát ålggolis perspektijvan. Sáme li ájgijmilta ienemusát námodum degu ”då Nuppe” – sij ma galggi guovladuvvat ja tjielggiduvvat. Dat lasjaddam tjalmij åvdåj moatte láhkáj, degu dal at gåvå li vuorkájs nállebiologidjas ja at dávte sámijsvuorkoduvvi universitehtan. Gatjálvis le tsieggidum Uppsamas ávken at gávnnat gäjnojt gåk gähttjalitgalggá dav vidjurav. Uppsam lij oasen degu oasseásadiddje Åvdåsvásstádus: åvdåsvásstádus, kolonialiserimagádodimev, ållidahttemin. Symposium nállebiologidja, rasisma, gåvvidum sáme, sámij dávte jagäjno tjuodtjelibmáj ja iesj jáhkkuj, 21–23 biejvij ådåjakmáno 2015, Uppsala universitehta, Gånnådá gatjálvisá lidjin sága vuolen. Báhkodållama 22 biejvve ådåjakmáno li báddidum ja gávnnuji dánnahttp://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237.Bájkálattjat Uppsala l ålggolin majt dálla gåhttjop Sábme – Saepmie – Sápmi, valla Uppsala dáfojnli aj dålusj histåvrå sáme lahkavuodas. Tjadá ájgij li ållo studenta ja guoradalle sáme duogátjijnårrum ja dálá li dåjman Uppsalan.Uppsala universitehtan gávnnu nanos åhpadim duogásj, máhtto vijddudak, ja aj gávnnuji buorremáhttelisvuoda guoradallamijda ma dagáduvvi dajs majs älla åvddåmáhto sáme ássijs. Dat dårja Uppsamdálátjij la oadtjum universitehtajs Uppsalan vuoset at gávnnu stuor miella ja jáhkko at Uppsalauniversitehta ja SLU:a galggi doarjjot lasev sámeguoskadahtte guoradallamijda ja oahppaj. Uppsam laaj ássam láhka aktavuodav Stockholma sámesiebrijn ja aj sáme rijkkalihttoj ja Sámedikkijn. Miján laaj miella ráhpat ienep sajev iemeálmmukoahpovuojnnuj ja máhttoteoriddjan akademiddjan.Uppsalan le dan diehti ruoptoguovllo sáme gatjálvisájda mij dahká dav at sjaddá ienebut vuojnnusij,åvddånahttem manna Uppsam degu värmádahka ja siebrre aj la årrum oasen.Mij gudi lip barggam antologidjajn adnep gåbddå diciplinera juohkusav.Dat supradiciplinera vuohke ja aktisasjbarggo mij la vuodon antologidjan la mielostum iemeálmmukmetodologidjanja sisadná dättov at guoradallam la oasse sebrudagás, ja gåbtjå sisi åvdåstiddjijtsebrudagás ma e dárbaha årrum dåjman universitehtajn ja allaskåvlån.Tjálle li alodum tjállet dan láhkáj at la diedalattjat ja sämmi bále galggá gávnnut sadjihin gåbddåoasseválldijda. Tjállusa li tjadájdum peer review, dásálasj árvustallam, juogu dal guoradallijs akademidjanja ietjá guoradallijs sáme sebrudagán. Mij vaddep stuor gijtov gájkajda gudi li buktám dijá11viehkev! Mij aj sihtap sierra gijtet Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelssonja Agneta Silversparf ájnas árvustallamviehkkes ja moalggemij.Redaktions- komitedja antologidjaj namoduváj Uppsama stivras ragátmáno 2014 åvtåbále gåbarggo álgeduváj. Dat maŋemus juogos le gärggam rievddat ja oajvveredaktera l May-Britt Öhman jaCecilia Hedlund viehkijn Gunilla Larssonis.Redaksjåvnå barggo ja ietjá ájnas viehke antologidja ásadibmáj la aj årrum Håkan Tunón, Guovddobiologalasj valljáj, SLU:a & Uppsala universitehta, Märit Frändén, Instituhta Giella- ja álmmukmujtto,Carl-Gösta Ojala, Institutisjåvnå arkeologijjaj ja antijkka histåvrråj Uppsala universitehta jaSatu Gröndahl ja Leena Huss, goappátja Hugo Valentin-guovddo, Uppsala universitehtan.Giella dárkestim ja korrektuvra svierigadárruj la dagádum Yvonne Gunnarsdotteris, Institutisjåvnåstádaj ja ednamij, SLU:a, Uppsala ja Torbjörn Söder, Institutisjåvnå dálásj gielajda, Uppsalauniversitehta Jårggålimev nuorttasábmáj la dagádum Miliana Baeras, julevsábmáj Per-Eric Kuoljok,oarjjesábmáj Sara Mariana Åström.Antologidja la oadtjum dårjav Göran Gustafssona Stiftels luonndo ja biros Lapplándan. Barggoantologidjajn la aj ruhttidum redakterajs, aktisasjbarggijs ja tjállij sierra guoradallamprosjevtajs jaaj ietjas oase. Redaksjåvnåbarggoåsijs mij sierra sihtap námodit Äno, vuosteldim, resiliensa: Bissevisboahtteájge Sámen ja ietjá iemeálmmuk guovlojn, Formas 2012–2015, lájddidum May-Britt Öhmanasja guoradallamnodas Diedalasj, validerijga, partiálla perspektijva: Diedalasj produksjåvnnå dåbbelinmierij doarjodum Historiska-filosofiska fakultehtas, Guovddo genusdiedojda, Hugo Valentin-Guovddoja Litteratur- diedalasjinstitusjåvnnå, Uppsala universitehta, jådedum Satu Gröndahlas, Ann-SofieLönngren ja May-Britt Öhman, 2016–2018.

Uppsala 8 biejvve basádismáno 2016

Abstract

Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: Supradisciplinäre antologije gïjre symposijistieUppsam´se – Siebrie saemienlïhke dotkemasse Uppsalesne, Uppsala universiteetesne, 28–29 b.voerhtjen asken jaepien 2014.

Åvtesbaakoe

Ruffien asken jaepien 2009 Uppsam aelkiejehti, viermie saemienlïhke dotkemasse Uppsalesne,dåehkie man sisnie dotkijh gïeh ïedtjem jallh jïjtse dotkemem saemienlïhke gyhtjelassigujmie.Märit Frändén jïh Carl-Gösta Ojala dah gïeh initiatijvem dïsse veeltin. Uppsam´n tjïrrh vihkelesgaavneh-sijjiem öörnesovvi dotkijidie saemien tematihkine. Njoktjen asken 2011 viermie siebrinesjïdti, Uppsam – Siebrie saemienlïhke dotkemasse Uppsalesne.Våarome darjoemasse lea aalkoen männgan epåasteleastoem orreme mejnie lïhtsegh ovmessie darjomibïjre soptsestieh jïh lunsje-seminarijh juekieh, muvhtene Uppsala universiteetesne jïh muvhteneSveerjen laanteburrieuniversiteetesne SLU.Uppsam voestes symposijume jaepien 2011 antologijem vedti man nomme Uppsala mitt i Sápmi:rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012.Daate antologije Uppsam´n mubpie gïjresymposijumistie mij lij 27–28 b. voerhtjen asken jaepien2014 jïh satellite-öörnemistie HUKSO! mij lij dan gorredamme. Antologijese aaj externe dotkijhbööresovveme gïeh prosjekti gorreldahkesne Uppsala Universiteetesne.Uppsala gellie tjuetieh jaepieh jarnge orreme dotkemasse jïh ööhpehtimmide, dovne arkijvigujmiejïh våarhkoejgujmie jïh aaj guhkies tradisjovne dotkeminie saemiej bïjre, jeenjemes ålkoeliste-perspektijveste.Saemieh leah tïjji tjïrrh jeenjemsh ”dah Jeatjah” orreme – dejtie giejtie edtja goerehtidh jïh buerkiestidh.Daate ovmessie vuekine vååjneme, mij mesnie våarhkoej sisnie rasbiologijske guvviejgujmiejïh ahte saemien daektieh universiteetesne våarhkome. Uppsam lea dam gyhtjelassem lutnjeme ulminevuekieh gaavnedh dam tsiehkiem haestedh. Vuesiehtimmien gaavhtan Uppsam lij biehkie-öörnije symposijasseÅvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildadesamer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 b. tsiengelen asken jaepien2015, Uppsala Universiteetesne, jïh gusnie daejtie gyhtjelasside digkiedin. Håalomh 22 biejjeste sïjsespealadamme jïh gååvnesh lïenghken tjïrrh http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237.Uppsala lea dan geografijske dajven ålkolen maam pråvhka daan biejjien gohtjedh Sábme – Saepmie– Sápmi, bene Uppsalan jïh dan byjresen lea guhkies histovrije saemien lïhkesvoetine. Tïjji tjïrrh gelliestudeenth jïh dotkijh saemien maadtojne lea Uppsalesne orreme jïh leah daan biejjien aaj daesnie.Uppsala Universiteetse eensi ööhpehtimmietradisjovne, vetenskaplige vijries våarome, jïh lissineaaj buerie nuepie maahtoem vedtedh dan dotkemasse mij barkoeguejmie darjoeminie giej ij naanåvtesdaajroem utnieh saemien gyhtjelassi bïjre. Dam dåarjegem maam Uppsam daan bäjjan universiteetijsteUppsalesne åådtjeme vuesehte stoerre ïedtjem gååvnese jïh håhkoem åtnebe UppsalaUniversteete jïh SLU edtjieh vielie saemienlïhke dotkemasse jïh ööhpehtimmiem tjïrrehtidh.Uppsam aaj lïhke laavenjassem åtna Stuehkien saemiesiebrine jïh aaj gaskesem saemiej rïjhkeåårganisjovnigujmiejïh Saemiedigkine. Mijjieh ambisjovnem utnebe stuerebe sijjiem öörnedh aalkoealmetjimaahtoevååjnese jïh maahtoeteorijese akademijesne.Dan gaavhtan maahta jiehtedh saemien gyhtjelassh gåetiedajvem utnieh Uppsalesne jïh vieliebæjhkoehtimmiem åadtjoeh, maam akth mïsse aaj Uppsam viermine jïh siebrine viehkiehtamme.Mijjieh gïeh antologijine barkeme vijries discpiplineere dåehkine.Dïhte supradisciplinära barkoevuekie jïh laavenjasse mij antologijen våarome lea aalkoealmetjimetodologijesteskreejrehtamme jïh tjuvtjede dotkemasse biehkie siebriedahkesne, jïh ahte dan sïjse aajsaadthalmetjh bööredh gïeh eah daerpies universiteetesne jïh jïlleskuvlesne årrodh.13Tjaelijh leah skreejrehtamme edtjieh vuekine tjaeledh mij dovne vetenskaplige bene aaj gamtebelohkijidie. Dah biehkieh mah meatan lea peer review´m åådtjeme, vïhtesjamme seamma vyörtegenbïjre, dovne dotkijistie akademien sjisjnjelen jïh guejmiedotkijistie saemien siebriedahkeste. Mijjiehsïjhtem gijhtedh gaajhkide gïeh dam dorjeme! Sïjhtebe sjïere gijhtedh Åsa Blomqvist, Eva Forsgren,Inge Frisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson jïh Agneta Silversparf dej vihkeles vihtiestimmiebarkojstejïh juktie lahtestimmijste.Uppsam´n ståvroe redakjsovnekomittém veelji gaekeren asken jaepien 2014 gosse barkoem aelkijehti.Barkoen tjïrrh dåehkie jeatjadehteme jïh åejvieredaktöörh leah May-Britt Öhman jïh CeciliaHedlund jïh viehkine Gunilla Larsson.Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universiteete, Märit Frändén,Instutisjovne Språk- och folkminnen, Carl-Gösta Ojala, Instutisjovne arkeologi antik historia Uppsalauniversiteteesne jïh Satu Gröndahl jïh Leena Huss, gåabpatjahkh Hugo Valentin-jargne, Uppsala universiteetesneleah aaj redaksjonelle jïh jeatjah vihkeles barkoeh dorjeme juktie antologijem darjodh.Gïelem sjïehtesjamme jïh sveerjen korrektuvrem lea Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen för stadoch land, SLU, Uppsala jïh Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universiteetedorjeme.Noerhtesaemien jarkoestimmie lea Miliana Baer dorjeme, julevsaemien lea Per-Eric Kuoljok dorjemejïh åarjelsaemien gïelese Sara Mariana Åström.Antologije lea vierhtiem Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland´ste åådtjeme.Barkoem antologijen lea lissine vierhtiem åådtjeme redaktöörij-, barkoeguejmiej-, jïh tjaeliji ovmessiedotkemeprosjektijste jïh aaj ideele vierhtieh. Redaksjovnebarkoen åvteste sïjhtebe sjïere vuesiehtidhÄlvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas2012–2015, May-Britt Öhman nuelelen, jïh dotkeme-node Vetenskap, validering, partiella perspektiv:Kunskapsproduktion bortom normerna mij vierhtiem åådtjeme dejstie Historisk-filosofiska fakulteten,Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin-centrum jïh Litteraturvetenskapliga institutionen,Uppsala universiteete, Satu Gröndahl´n, Ann-Sofie Lönngren´n jïh May-Britt Öhman´n nuelelen,jaepiej 2016–2018 gaskemsh.

Abstract

Uppsala gasku Sámi – Sáme – Saepmie II: Supradisiplineara antologiija mii vuolgágiđđasymposiumas Uppsam – Searvi sámegullevaš dutkamii Uppsalas Uppsala universitehtas,cuoŋománu 28–29 b. 2014.

Ovdasátni

Geassemánus 2009 álggahuvvui Uppsam, fierpmádat sámegullevaš dutkamii Uppsalas, gos ledjedutkit beroštumiin dehe iežas dutkan sámegullevaš áššiin Märit Frändén ja Carl-Gösta Ojalavuolggaheami bokte. Go ásahedje Uppsam ráhkaduvvui dehálaš gávnnadanbáiki dutkiide sámitematihkain. Fierpmádat molsašuvvui searvin njukčamánus 2011, Uppsam – Searvi sámegullevašdutkamii Uppsalas.Vuođđu doibmii lea álggu rájis leamaš e-boasttalisttu gos miellahtut leat juohkán iežat dáhpáhusrávvagiidja vel lunšaseminárat, vurrolaga Uppsala universitehtas ja Ruoŧa eanandoallouniversitehtas,SLU:s.Boađus Uppsama vuosttaš symposiumas 2011:s leai antologiija Uppsala mitt i Sápmi: rapport frånett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj2011, Tunón et al. (red.) 2012. Dát antologiija lea huksehuvvon Uppsala nuppi giđđasymposiumavuođul mii lágiduvvui cuoŋománu 27–28 b. 2014 ja satellihttadoallu HUKSO! mii lágiduvvui danoktavuođas. Antologiijai leat maid bovdehuvvon mieldutkit olggul geat leat čadnon prošeavttaideUppsala universitehtas.Uppsala lea máŋga čuohti jagi leamaš guovddáš dutkamii ja oahpahussii, sihke vuorkkáiguin jačoakkálmasaiguin dego guhkes árbevierru dutkamiin sámiid birra erenoamážit olgguldasgeahčastagas.Sámit leat áiggiid čađa stuorimus muddui govvejuvvon dego ”dat Eará” – sii geain galgá dutkat jačilgehit. Lea boahtán ovdan máŋgga sierra láhkai, oassi dies vuorkkáin čeardabiologalaš govaiguin jasámi olmmošlaš bázahusat vurkejuvvojit universitehtas. Jearaldat lea váldon ovdan Uppsamas áigumušaingávdnat geainnuid hástalit dán dili. Uppsam searvvai ovdamearkka dihte miellágideaddjinÅvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildadesamer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende, ođđajagimánu 21–23 b. 2015,Uppsala universitehtas, gos dát jearaldagat digaštallojuvvo. Logaldallamat ođđajagimánu 22 beaivvisleat báddejuvvon ja gávnnat daid siddus http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237.Geográfalaččat Uppsala lea olggobealde dan mii otne gohččoduvvo Sápmi, muhto Uppsalas jaguovllut lahkosiin lea guhkes historjjá sámi oassálastimin. Áiggiid mielde oahppit ja dutkit sámimáttuin leat doaibman ja doibmet Uppsalas.Uppsalas gávdno nanu oahpahusárbevierru, dieđalaš viidodat , ja dasa lassin, buorit vejolašvuođataddit doarjaga dan dutkamii mii jođihuvvo bargorátnáin ja geain eai leat ovdalaš dieđut sámi áššiin.Doarjaga man Uppsam dán rádjái lea ožžon universitehtas Uppsalas vuoseha ahte gávdno stuorraberoštupmi ja sávaldat lea ahte Uppsala universitehta ja SLU galget bidjat eanet návccaid sámegullevašdutkamii ja oahpahussii.Uppsam lea maid ásahan lahka ovttasbarggu Sámeservviin Stockholmas ja maid ovttasbargansámi riikaorganisašuvnnaiguin ja Sámedikkiin. Mis lea maid áigumuš rahpat eanet saji eamiálbmogiiddiehtooidnui ja diehtoteoriijai akademiijas. Uppsalas sámi áššit danne lea ruovttobáikkis mii dahkáahte dál čalmmustahtto eanet, ovdáneamis mas maid Uppsam fierpmádat ja searvi lea leamaš mielde.Mii geat leat bargan antologiijain lea viiddes disiplineara čoahkkaibidju.Dat supradisiplineara vuohki ja ovttasbargu mii lea vuođđu antologiijai lea inspirerejuvvoneamiálbmotmetodologiijas ja mearkkaša deattuheami dutkamis dego oassi servodagas, ja siskkildaovddasteddjiid servodagas geat eai dárbbašlaččat doaimma universitehtas ja allaskuvllas.Čállit leat movttiiduvvon čállit vuogi mielde mii lea dieđalaš ja seammás vejolaš viiddit publihkii.9Buktosat leat čađahan peer review, dásseárvodárkkistusa, sihke dutkiin akademiijas ja mieldutkkiinsámi servodagas. Mii giitit buohkaid geat leat dahkan daid bargguid! Dasa lassin mii erenoamážit háliiditgiitit Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni, Stefan Mikaelsson ja Agneta Silversparfdehálaš dárkkistanbargguin ja oaiviliin.Doaimmahatlávdegoddi antologiijai nammaduvvui Uppsama stivrras čakčamánus 2014 bargguálggaheami oktavuođas. Loahpalaš oktiibidjan lea goitge geargan rievdat ja váldodoaimmaheaddjitleat May-Britt Öhman ja Cecilia Hedlund doarjagiin Gunilla Larsson.Doaimmahuslaš ja iežá dehálaš bijut antologiija ollášuhttimii lea maid dahkkon Håkan Tunónas,Guovddáš biologalaš máŋgabealatvuhtii, SLU & Uppsala universitehta, Märit Frändén, InstituhttaGiella- ja álbmotmuittuide, Carl-Gösta Ojala, Ásahus arkeologiijai ja antihka historjái Uppsalauniversitehtas ja vel Satu Gröndahl ja Leena Huss, goappešagat Hugo Valentin-guovddáš, Uppsalauniversitehta.Gielladárkkisteapmi ja korrektuvra ruoŧagillii lea dahkkon Yvonne Gunnarsdotteris, Ásahusgávpogii ja báikegoddái, SLU, Uppsala ja Torbjörn Söder, Ásahus ođđaáigasaš gielaide. Jorgaleapmidavvisámigillii Miliana Baer, julevsámigillii Per-Eric Kuoljok ja oarjelsámigillii Sara Mariana Åström.Antologiija lea ožžon juolludeami Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lapplandas.Bargu antologiijain lea dasa lassin ruhtaduvvon doaimmaheddjiid, mielbargiid ja čálliid sierra dutkanprošeavttainja vel eaktodáhtolaš barggut. Doaimmahatbargui mii erenoamážit háliidit namuhit Älvar,motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015,jođihuvvon May-Britt Öhmanas ja dutkannoda Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktionbortom normerna ruhtaduvvon Historjjálaš-filosofalaš fakultehtas, Guovddáš genusdieđalašvuhtii,jođihuvvon Satu Gröndahlas, Ann-Sofie Lönngrenas ja May-Britt Öhmanas, 2016–2018.

Uppsala skábmamánu 8:at beaivi 2016

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, 2017. p. 166
Series
Uppsam:s skriftserie ; 2
Keywords
Samiska studier; Urfolksmetodologi; Samer; Arkeologi; Historia; Teknikhistoria; Språkvetenskap; Moderna språk
National Category
Humanities Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-317789 (URN)978-91-88559-28-9 (ISBN)978-91-88635-52-5 (ISBN)
Projects
Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, FORMAS 2012-2015Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna. Fnansiärer: Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin-centrum, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012-1845
Available from: 2017-03-18 Created: 2017-03-18 Last updated: 2017-09-22Bibliographically approved
Andersson, H. & Öhman, M.-B. (2017). Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby. In: May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson (Ed.), Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 (pp. 51-62). Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala
Open this publication in new window or tab >>Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby
2017 (Swedish)In: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, p. 51-62Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Every day struggles for Forest Sámi futures: A year with Henrik Andersson, reindeer herder in GällivareForest Sámi villageAt the UPPSAM spring symposium 2014 Henrik Andersson, reindeer herder in Gällivare Forest Sámi village(sameby), participated and presented along with film maker Petri Storlöpare the documentary “The LastGeneration?”. The film follows Henrik during a year 2012–2013, when he decided to live according to oldertradition. Henrik Andersson is besides working for the maintaining of Forest Sámi tradition and handicraftalso a frequent writer on Facebook and he is actively pursuing different issues of importance for the preservationof Sámi lands and waters for current reindeer herding and for future generations. May-Britt Öhmanhas with the approval of Henrik selected among his many Facebook updates over a year, starting fromJuly 7, 2014 until September 4, 2015. [facebook.com/henrik.andersson.982] The content in the updates isall from every day reflections, happy moments, to critique against the destructive exploitations of Sámi landsand waters. One recurrent theme is the struggle to safeguard reindeer grazing, calving and migration landsagainst wind power exploitations, at the moment pursued by the company Vasavind and also the state powercompany Vattenfall, on the lands of Gällivare forest Sámi village. The updates are most of the time written oncellphone and some smaller editing has been made for enhanced legibility. However, most of the text is thesame version as is available on Henrik’s open Facebook wall. The updates follows Facebook chronology,meaning that the latest are the first.

Abstract [sv]

Vid UPPSAMs vårsymposium 2014 deltog Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby, och presenteradeoch diskuterade tillsammans med Petri Storlöpare dokumentärfilmen ”Den Sista Generationen?”där Henriks projekt att under ett år, 2012–2014, leva på traditionellt sätt följdes av Petris kamera. HenrikAndersson är förutom att verka för skogssamiska tradition och hantverk också en flitig skribent på Facebook[facebook.com/henrik.andersson.982] och driver aktivt olika frågor som alla handlar om att värna samiskamarker och vatten för nutida renskötsel och kommande generationer.May-Britt Öhman och Henrik Anderssons samarbete och utbyte inleddes 2013. May-Britt har med godkännandeav Henrik valt ut statusuppdateringar i ord och ett flertal bilder från 7 juli 2014 till 4 september2015. Innehållet är alltifrån vardagslivsreflektioner, glada tillfällen, till kritik mot skövlingen av den samiskarenskötselns marker och vatten. Ett återkommande tema i inläggen är kampen för att freda markerna motaggressiva vindkraftsexploatörer såsom företaget Vasavind och även på senare tid Vattenfall. Texten är skrivenfrån mobiltelefon och har redigerats något för läsbarhet. I det stora hela är det dock återgivet i sammaversion som återfinns på Henriks öppna Facebookvägg. Inläggen återges även i den ordning de förekommerpå Facebook, det vill säga med det senaste inlägget först.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, 2017
Series
Uppsams: skriftserie ; 2
Keywords
Technoscience, Sámi, Saami Indigenous studies, Indigenous Methodologies, Decolonization, Reindeer herding
National Category
Engineering and Technology Humanities Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-317790 (URN)978-91-88559-28-9 (ISBN)
Projects
lvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier (Öhman, FORMAS, 2012–2015Genus och Uthållig Utveckling: Policy och Praktik inom miljöförvaltning (Arora-Jonsson/Öhman, Vetenskapsrådet 2012–2014
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012–1845Swedish Research Council, 344–2011–5420
Available from: 2017-03-18 Created: 2017-03-18 Last updated: 2017-03-20Bibliographically approved
Öhman, M.-B. (2017). Yttrande: Remiss av promemoria vattenmiljö och vattenkraft Diarienummer: M2017/01639/R Sammanfattning. Uppsala: Centre for Gender Research
Open this publication in new window or tab >>Yttrande: Remiss av promemoria vattenmiljö och vattenkraft Diarienummer: M2017/01639/R Sammanfattning
2017 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Sammanfattning

Jag instämmer i stort i promemorians förslag om uppdatering till moderna miljövillkor för vattenkraftselproduktion och dess genomförande.Dock saknas vissa aspekter som behöver täckas in bättre genom att särskilt uppmärksammas, förslagsvis genom den föreslagna nationella planen och genom att berörda grupper, och inte enbart myndigheter här ges tillfälle att yttra sig samt att det bör anslås medel till organisationer och forskningsinsatser för förstärkt uppföljning.Däribland bör samiska organisationer och Sametinget, samt bygdeföreningar och andra berörda föreningar vid reglerade vattendrag och nedströms dammar ges anslag för att kunna bevaka frågeställningarna på ett kontinuerligt sätt.

Myndigheter – kommuner och länsstyrelser – saknar i stor utsträckning resurser för nödvändig uppföljning, vilket behöver ses över. Dessutom är det nödvändigt att bygga upp stärkt kompetens i dessa frågor genom såväl forskning som kontinuerlig informationsförmedling och uppdatering. För detta krävs särskilda anslag och insatser, med samhällsvetenskapliga och sociotekniska perspektiv som bygger på redan genomförd forskning samt fortsatta forskningsinsatser.Yttrandet bygger på ett flertal forskningsprojekt (se uppställning i slutet av dokumentet) utförda vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om dammsäkerhet – såväl allmänhetens säkerhet vid dammar, som säkerhetsfrågor i förhållande till dammbrott – dess förebyggande samt förberedelser för situationer med dammbrott. Aspekterna ifråga som ytterligare behöver uppmärksammas är följande:

1. Människors hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott – även kallat ”allmänhetens säkerhet vid dammar” – ”public safety around dams”.

2. Djurs hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott.

3. Avsaknad av perspektiv på ansvarsfördelning för och säkerhetsåtgärder när två aktörer som båda använder sig samma älv och har dammar som innebär risker för människors hälsa samt miljön, dvs vattenkraftsföretag och gruvföretag i samma älvsystem.

4. Avsaknad av perspektiv på nedströms konsekvenser och förberedelser för dammbrott i stora dammar utifrån sociotekniska hänsynstaganden.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Centre for Gender Research, 2017. p. 6
Keywords
dammsäkerhet, urfolk, samer, allmänhetens säkerhet vid dammar
National Category
Social Sciences Humanities and the Arts Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-330558 (URN)
Funder
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2012-1845Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, 2016-01039
Note

Remissvar 

Available from: 2017-10-02 Created: 2017-10-02 Last updated: 2017-10-04Bibliographically approved
Öhberg, E. (2016). Becoming An Ally: Beginning to Decolonise My Mind.
Open this publication in new window or tab >>Becoming An Ally: Beginning to Decolonise My Mind
2016 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The aim of this project is to investigate howdecolonial research can be conducted in practice whenthe researcher is a member of the majority population.I ask: what does it mean to be an ally as well as anacademic? Through autoethnography and ParticipatoryAction Research (PAR) I am attempting to “decolonisemy mind” in order to unlearn oppressive systems ofknowledge and I am using academic disobedience asan intentional strategy to disrupt colonial epistemichegemonies. Following feminist and other criticaltheory traditions and using decolonial and indigenousresearch ethics I am criticising the remnants of positivistresearch structures that exists within the social sciencesand the colonising, racialised, gendered and classed wayin which knowledge is traditionally constructed.I am also attempting to position PAR as adecolonising research methodology. Because a PARanimator does not have an automatic right to writeup and disseminate the knowledge that has beencollectively constructed by the co-researchers, however,I am inserting myself into the narrative in order toAbstractdisrupt the traditional academic voice. I attempt toquestion critically how I (auto) act in relation to myown culture and Sámi culture (ethno) through theprocess of reflective writing and analysis (graphy) – inother words, autoethnograpy.I set out to conduct a PAR project within a Sámiorganisation in Stockholm but despite my efforts theproject never really got off the ground. So apart fromexploring my own positionality relative to the Sámi,and apart from constructing an argument for decolonialresearch and allyship, this essay also offers my thoughtson why the project didn’t happen and my journey intolearning how to be a better academic ally.

Publisher
p. 37
Keywords
Indigenous studies, Ally, Sámi, Saami
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-308449 (URN)
Note

Student thesis MA in Culture, Diaspora and Ethnicity at Birkbeck, University of London. Presented as a seminar in "Kunskapsproduktion bortom normerna". May-Britt Öhman was supervisor to the thesis.

Available from: 2017-05-16 Created: 2016-11-26 Last updated: 2017-05-16Bibliographically approved
Öhman, M.-B., Sandström, C. & Thunqvist, E.-L. (2016). Designing Dam Safeties: Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making. International Journal of Disaster Risk Reduction
Open this publication in new window or tab >>Designing Dam Safeties: Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making
2016 (English)In: International Journal of Disaster Risk Reduction, ISSN 2212-4209Article in journal (Refereed) Submitted
Abstract [en]

Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-283431 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2009-1736Swedish Research Council Formas, 2012-1845
Available from: 2016-04-13 Created: 2016-04-13 Last updated: 2018-01-10
Öhman, M.-B. (2016). Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems: Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies. In: Folkmarson Käll, Lisa (Ed.), Bodies, Boundaries and Vulnerabilities: Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment (pp. 47-79). Switzerland: Springer
Open this publication in new window or tab >>Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems: Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies
2016 (English)In: Bodies, Boundaries and Vulnerabilities: Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment / [ed] Folkmarson Käll, Lisa, Switzerland: Springer, 2016, p. 47-79Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Challenging the modern ideal of human bodies as being in control both of bodies of nature and of the bodies of technology made to control nature, this chapter considers the vulnerability of large-scale hydropower dams and the intimate interdependencies between dam bodies, water bodies, and human bodies. It proposes a water-centered, rather than human-centered, reading of rivers and in particular of dammed rivers, through an understanding of hydropower dams as vulnerable bodies. Once constructed by human beings, hydropower dams take on a life of their own and become living organisms as they age, interact with land and rivers, and withstand and react to changing environmental conditions. This chapter also discusses processes of knowledge production in which different bodies of knowledge come to be perceived as embodied or disembodied and are granted status as primitive or scientific. Taking her point of departure in her own embodied history, the author seeks to retrace indigenous Sámi understandings of human cultural interconnectedness with nature. With a focus on the specific river Julevädno running through Sápmi in the north of Sweden, the chapter draws attention to the unpredictable agency of water and the porosity of human bodies, emphasizing risk and vulnerability as essential elements of their interrelation.

Place, publisher, year, edition, pages
Switzerland: Springer, 2016
Series
Crossroads of Knowledge, ISSN 2197-9634
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-266408 (URN)10.1007/978-3-319-22494-7_4 (DOI)978-3-319-22494-7 (ISBN)978-3-319-22493-0 (ISBN)
External cooperation:
Funder
Swedish Research Council, 2009-1736Swedish Research Council Formas, 2012-1845
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-11-09 Last updated: 2016-09-07Bibliographically approved
Öhman, M.-B. (2016). Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15.
Open this publication in new window or tab >>Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15
2016 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15, här omnämnd som MKB, inlämnad som bilaga till samma bolags ansökan om bearbetningskoncession för området Kallak K nr 1.

 

Erinran bygger på observationer och forskning utförd inom forskningsprojekt placerade vid Uppsala universitet och finansierad av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och FORMAS. Forskningsprojekten är Dammed: Security, risk and resilience around the dams in Sub-Arctica, Vetenskapsrådet 2010-2012; Rivers resistance resilience, FORMAS 2012-2015. Jag är forskningsledare för båda projekten.

Publisher
p. 3
National Category
Social Sciences Engineering and Technology
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-308450 (URN)
Projects
Dammed, Vetenskapsrådet 2010-2012Rivers, resistance, resilience, Formas, 2012-2015
Funder
Swedish Research CouncilSwedish Research Council Formas
Available from: 2016-11-26 Created: 2016-11-26 Last updated: 2017-01-25
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2820-0584

Search in DiVA

Show all publications