uu.seUppsala University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Fazlhashemi, Mohammad
Publications (10 of 100) Show all publications
Fazlhashemi, M. (2017). Det muslimska i det svenska. In: Mikael Eivergård, Anna Furumark (Ed.), 100% kamp: Mänskliga rättigheter & kulturarv (pp. 162-183). Stockholm: Boréa Bokförlag
Open this publication in new window or tab >>Det muslimska i det svenska
2017 (Swedish)In: 100% kamp: Mänskliga rättigheter & kulturarv / [ed] Mikael Eivergård, Anna Furumark, Stockholm: Boréa Bokförlag, 2017, p. 162-183Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

En av grundbultarna i den anti-muslimska föreställningsvärlden är främlingskapet mellan europeisk kultur, civilisation och religiösa föreställningar och deras muslimska motsvarigheter. Motsvarande föreställningar möter vi i den svenska kontexten, där svenskt och muslimskt kulturarv framställs som totalt väsensskilda.  Frågan är om det finns beröringspunkter mellan det svenska och det muslimska. Det är svårt att föreställa sig att svensk kultur skulle ha formats i ett vakuum. Men är det relevant att fråga sig vilka  spår av muslimsk idétradition som finns i den svenska kulturen.

Trots den negativa bild av islamisk kultur och civilisation som finns i Sverige och trots den föreställning som finns om dessa kulturers totala oförenlighet, är det inte svårt att hitta gemensamma beröringspunkter och influenser. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv finns det tydliga spår av det muslimska kulturarvet i svensk och europeisk idétradition. Utifrån ett globalt perspektiv är det tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Att isolera Sveriges och Europas idéhistoria från andra idévärldar är inte möjligt. Det är inte heller vetenskapligt motiverat att, i en värld där kulturer och människor kommit i kontakt med varandra och berikat varandra, begränsa sig till enbart en västeuropeisk kontext.

Diskussionen om relationerna mellan islamiskt och svenskt kulturarv pågår inte bara inom majoritetssamhället. Det finns ytterligare en arena där denna debatt pågår mycket intensiv. Idag lever en stor grupp människor som har rötter i de båda kulturerna i Sverige. Bland dessa finns både de som invandrat till Sverige och de som är födda och uppvuxna i muslimska hem i Sverige. Inom båda grupperna pågår ett intensivt identitetsarbete. Här finns röster och idéströmningar som gärna vittnar om det väsensskilda svenska och muslimska kulturtraditionerna. Dessa röster tillhör allt från traditionella och konservativa krafter till militanta salafistiska grupperingar vars budskap tar sin utgångspunkt i en åtskillnadstanke.  

Men det finns också andra röster som uttrycker att synliggörandet av beröringspunkterna mellan de muslimska och svenska kulturarven är viktigt i ett identitetsskapande arbete. Att lyfta fram de olika inslagen av muslimskt kulturarv i den svenska kulturen, fyller flera funktioner. Det motverkar polariseringens tankestruktur, överbryggar imaginära klyftor och bidrar till framväxten av en känsla av samhörighet och är ett förlopp som skulle kunna karaktäriseras som en rekulturaliseringsprocess. En sådan process börjar med en omdefiniering av den svenska kulturhistorien utifrån ett inhemskt muslimskt perspektiv. Den gör det möjligt att konstruera en svensk-muslimsk kulturell identitet som är fast förankrad i svensk kulturhistoria.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Boréa Bokförlag, 2017
Keywords
Muslimska tanketraditioner, Svenskt och europeiskt kulturarv, globalt perspektiv
National Category
History of Ideas
Research subject
History of Sciences and Ideas
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-328497 (URN)978-91-89140-93-6 (ISBN)
Projects
"Böckernas folk" i det medeltida Europa - islam och judendom som ett europeiskt kulturarv
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, RFP12-0951:1
Available from: 2017-08-24 Created: 2017-08-24 Last updated: 2017-08-28Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2017). Faith-Based Welfare Practice: Reflections from thePerspective of Islamic Theology. Diaconia. Journal for the Study of Christian Social Practice, 8(2), 119-137
Open this publication in new window or tab >>Faith-Based Welfare Practice: Reflections from thePerspective of Islamic Theology
2017 (English)In: Diaconia. Journal for the Study of Christian Social Practice, ISSN 1869-3261, E-ISSN 2196-9027, ISSN 1869-3261, Vol. 8, no 2, p. 119-137Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Caring for people who for various reasons have found themselves in crises or are in need of help and support has a central place in the Islamic theological tradition. The task of constructing a social safety net for society’s weaker individuals was inspired by these lines of thought in a Muslim context. Themotive for these interventions takes its starting point in a religious conception of taking care of weak members of society. One of the pillars of faith in Islam, zakat , deals with social care and thus relates to the idea of the welfare. Its forms of expression may vary, ranging from involvement in various forms of charitable contributions to faith-based philanthropic volunteer work. Charitable work that is based on a religious foundation, which in its turn is based on a duty-centered perspective, is founded on notions that a believer shall perform his/her duties fittingly. A true believer is expected not to be egocentric, but to consider his/her fellow men. At the same time, we should not forget that the duty-centered religious perspective contains the idea that anyonewho becomes involved in charitable work also receives something in return. Somewhere in the background lies the notion that a person who performs the religious duty of taking care of a neighbor will be rewarded in one way or another, either in this life or a coming life. The faith-based philanthropic motive may also be based on a religious worldview, but here the reward motive is replaced with care of one’s fellow beings and respect for man’s interior character.

Place, publisher, year, edition, pages
Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2017
Keywords
Compassion, philanthropy, charity, Islamic theology, Islamic philosophy, social
National Category
Religious Studies
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-336948 (URN)10.13109/diac.2017.8.2.119 (DOI)
Available from: 2017-12-19 Created: 2017-12-19 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2017). Takfirism (1ed.). In: Christofer Edling & Amir Rostami (Ed.), Våldsbejakande extremism. En forskningsantologi: Forskningsantologi av Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (pp. 47-67). Stockholm: Statens offentliga utredningar
Open this publication in new window or tab >>Takfirism
2017 (Swedish)In: Våldsbejakande extremism. En forskningsantologi: Forskningsantologi av Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism / [ed] Christofer Edling & Amir Rostami, Stockholm: Statens offentliga utredningar , 2017, 1, p. 47-67Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Gemensamt för de rörelser som hamnar under paraplybeteckningen politisk islam är att de på ett eller annat sätt vill islamisera samhället. All politisk, kulturell, ekonomisk, social, rättslig och annan form av verksamhet ska präglas av en specifik tolkning av islam som dessa grupper ger uttryck för. 

Trots dessa gemensamma nämnare slår forskningen fast att politisk islam eller islamism är ett samlingsbegrepp på en rad olika syn och förståelser på hur islamisk – sunnimuslimsk eller shiamuslimsk – samhällsordning och politik skall organiseras. Det framgår också av denna forskning att politisk islam inte är något enhetligt fenomen. Det rör sig alltså inte om en ideologi, eftersom i detta konglomerat av visioner om välfungerande samhällsordningar och politisk organisation möter vi en rad olika synsätt och förståelser, som inte så sällan är motstridiga. Till detta ska läggas diskussioner om vem som kan betraktas som den sanna och riktiga företrädaren för islam.  

En riktning inom politisk islam är den våldsbejakande islamistiska extremismen, som legitimerar bruk av våldsmetoder. Våldet riktas mot alla som ur ett skillnadstänkande – ett vi och dem-tänkande eller föreställningar om in- och ut-grupper – faller utanför den egna gruppen. Denna indelning i vi och dem/in- och ut-grupper fungerar inte bara som ett kognitivt schema för social identifikation med en grupp. Kategoriseringen har i lika hög grad en uteslutande funktion. Den drabbar till största delen muslimer vars tankegångar om islam inte anses vara förenliga med den egna gruppens föreställningar. Karaktäristisk för dessa grupper är att de inte så sällan betraktar sig själva som företrädaren för den korrekta och enda sanna tolkningen av islam. Artikeln studerar grunderna för detta skillnadstänkande i takfirismens idétraditioner.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens offentliga utredningar, 2017 Edition: 1
Series
Statens offentliga utredningar SOU 2017:67, ISSN 0375-250X ; SOU 2017:67
Keywords
Takfir, exkommunisering, salafism, våldsbejakande islamistisk extremism, utopism
National Category
Philosophy, Ethics and Religion
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-333304 (URN)978-91-38-24663-4 (ISBN)
Available from: 2017-11-10 Created: 2017-11-10 Last updated: 2017-11-28Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. & Ambjörnsson, R. (2017). Visdomens hus: Muslimska idévärldar 600 - 2000 (1ed.). Stockhom: Natur och kultur
Open this publication in new window or tab >>Visdomens hus: Muslimska idévärldar 600 - 2000
2017 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Åttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Västasiens eller Mellanösterns största snillen inom en rad olika vetenskapsområden. De utvecklade och förmedlade er rad kunskaper som vi bygger på än idag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, egyptiskt, grekiskt, kristet och persiskt.

Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella "guldålder" som historiker och andra vetenskapsmän främst ägnat sig åt att studera. Till denna senare historia hör bland annat osmaner, safavider och moguler och de vägar inom rättstänkande, histoireforskning, mysticism, skönlitteratur och arkitektur som de följde, fram till mötet med den västliga moderniteten och därefter.

Boken skildrar muslimsk idéhistoria, från Muhammeds dagar fram till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockhom: Natur och kultur, 2017. p. 362 Edition: 1
Keywords
Islam, Visdomens hus, Muslimska idévärldar
National Category
History of Ideas
Research subject
History of Sciences and Ideas
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-329620 (URN)978-91-27-15291-5 (ISBN)
Available from: 2017-09-19 Created: 2017-09-19 Last updated: 2017-09-27Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2016). Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter. In: Christofer Edling & Amir Rostami (Ed.), Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation (pp. 81-104). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter
2016 (Swedish)In: Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation / [ed] Christofer Edling & Amir Rostami, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 81-104Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2016
Keywords
Våldsbejakande islamism, Daesh/IS, religiöst motiverade våldshandlingar
National Category
Philosophy, Ethics and Religion
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews; History of Sciences and Ideas
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-298488 (URN)9789144115085 (ISBN)
Available from: 2016-07-05 Created: 2016-07-05 Last updated: 2016-07-06
Fazlhashemi, M. (2016). Islam - ritualer och heliga platser (1ed.). In: Olof Franck, Christina Osbeck & Kerstin von Brömssen (Ed.), Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-6 (pp. 97-109). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Islam - ritualer och heliga platser
2016 (Swedish)In: Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-6 / [ed] Olof Franck, Christina Osbeck & Kerstin von Brömssen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, p. 97-109Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Två av punkterna i det centala innehållet i kursplanen för religionskunskap för årskurs 4 till 6 är dessa: Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism, och Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

 

I det här kapitlet ges exempel på och diskuteras ritualer, levnadsregler och heliga platser och rum, och centrala tankegångar bakom dem, som kan knytas till islam och dess traditioner. Syftet är att ge en introduktion som kan vara användbar och värdefull för planering och genomförande av undervisning om islam i årskurs 4 till 6.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016 Edition: 1
Keywords
Islam, ritualer, heliga platser
National Category
Philosophy, Ethics and Religion
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-301058 (URN)978-91-40-69265-8 (ISBN)
Available from: 2016-08-17 Created: 2016-08-17 Last updated: 2016-08-17Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2016). Islams dynamiska mellantid: Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och framväxten av politisk islam (1ed.). Stockholm: Bokförlaget Atlantis
Open this publication in new window or tab >>Islams dynamiska mellantid: Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och framväxten av politisk islam
2016 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Vad menas med med islams mellantid? Vilken tidsperiod omfattar denna epok? Varför är denna period viktig att uppmärksamma? 

De idé- respektive filosofihistoriska översiktsverken som uppmärksammar utvecklingen i den islamiska civilisationen göra halt någon gång under europeisk högmedeltid. Detsamma gäller översikten över de teologiska diskussionerna i muslimsk kontext. Man kan få intrycket att perioden efter det abbasidiska kalifatets fall efter mongolinvasionen 1258 och flera århundraden därefter var en period av idéhistorisk stagnation i den islamiska civilisationen. Epoken framställs som en kontrast till storhetstiden, den muslimska guldåldern, det vill säga perioden från 750-talet fram till 1200-talets mitt. Mongolinvasionen var ett svårt bakslag, men att perioden därefter skulle ha varit en tid av intellektuell och vetenskaplig stiltje stämmer inte med verkligheten.

Boken vill belysa vilken betydelse de teologiska, filosofiska och politiska idétraditioner som formades under den islamiska mellantiden har haft för utvecklingen av nya idétraditioner inom muslimsk kontext under modern tid. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Bokförlaget Atlantis, 2016. p. 328 Edition: 1
Keywords
Islam, islams mellantid, pragmatism, nyttotänkande, privat och offentlig moral, salafism, dogmatism, jungfrulig urteologi, politisk islam, muslimsk idéhistoria, islams guldålder, politisk teori
National Category
Humanities
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews; History of Sciences and Ideas
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-275823 (URN)978-91-7353-814-5 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, dnr 421-2012-822
Available from: 2016-02-08 Created: 2016-02-08 Last updated: 2016-03-09Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2016). Justifying political decisions through theological arguments. Studia Theologica, 70(2), 179-198
Open this publication in new window or tab >>Justifying political decisions through theological arguments
2016 (English)In: Studia Theologica, ISSN 0039-338X, E-ISSN 1502-7791, Vol. 70, no 2, p. 179-198Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The relationship between religion and politics in Muslim contexts has been discussed from many different perspectives. One of these proceeds from the theory of religious politics, according to which political thoughts and decisions are justified and legitimated with the support of theological explanations. A central premise is that religion is able to provide a moral sanction for political actions and decisions. This article discusses the relationship between religion and politics in a Shiite context in pre-modern and early modern times, based on the theory of religious politics. The central point is that the Shiite scholars, during the Safavid era (1501–1736), based their secular viewpoints on interpretations of the Quran, the hadiths, and the 12 Imamite Shiite sources, especially the specific ideas about the hidden imam, to legitimate their own collaboration with the Safavid kings. According to this theory, the religious politics occur within an ideological context such as a nation-state and specific historical circumstances. The religious legitimizations of political actions are usually intertwined with local and historical identities. As such the religious ideologies reflect not a return to tradition per se, but rather an ideological reconstruction of tradition for a new context. The ultimate question is which came first? Did the theological interpretations precede secular and political decisions, or was it the other way around? The theory of religious politics arrives at the conclusion that the theological explanations are employed to legitimate traditions of political thought and secular decisions and not the reverse.

Keywords
Shiite Islam, Shiite Political Theory, Rationalist Theology, Religious Legitimacy
National Category
Philosophy, Ethics and Religion
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-307698 (URN)10.1080/0039338X.2016.1251967 (DOI)000405640800005 ()
Funder
Swedish Research Council, 421-2012-822
Note

Available from: 2016-11-20 Created: 2016-11-20 Last updated: 2017-10-24Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2015). Safaviderna (1ed.). In: Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei (Ed.), Islam: - en religionsvetenskaplig introduktion (pp. 224-332). Stockholm: Liber
Open this publication in new window or tab >>Safaviderna
2015 (Swedish)In: Islam: - en religionsvetenskaplig introduktion / [ed] Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei, Stockholm: Liber, 2015, 1, p. 224-332Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I det safavidiska riket (1501-1736) utropades shiaislam som statsreligion. Det safavidiska kungariket var som en kil mellan Osmanska riket i väst och de mongolisk-uzbekiska härskardömena i öst, som båda var sunnitiska. Safaviderna inledde ett samarbete med shiitiska rättslärda som utmynnade i en parallell styrelseform. De shiitiska rättslärda gav safavidernas maktinnehav religiös legitimitet. I gengäld fick de jurisdiktion över en rad vitala områden i samhället. Dit hörde rättstväsendet, utbildningsväsendet, den sociala omsorgen och religiösa frågor. De fick också rätten att sprida shiaislam i det nyinrättade safavidiska riket som till en början dominerades av sunnimuslimer. Kapitlet belyser samarbetet mellan de shiitiska rättslärda och de safavidiska makthavarna som varade i över två hundra år och fick långtgående konsekvenser för utvecklingen i safavidernas rike, Persien, det land som på 1930-talet bytte namn till Iran.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Liber, 2015 Edition: 1
Keywords
Safavider, Shiaislam, den parallella styrelseformen, världslig och religiös jurisdiktion
National Category
Religious Studies
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews; History of Sciences and Ideas
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-280689 (URN)978-91-47-11204-3 (ISBN)
Available from: 2016-03-14 Created: 2016-03-14 Last updated: 2016-03-31Bibliographically approved
Fazlhashemi, M. (2014). al-Mahdis betydelse för formeringen av politiska idétraditioner i tolvimamitisk shi'aislam. Religion og livssyn : Tidsskrift for religionslærerforeningen i Norge (1), 36-42
Open this publication in new window or tab >>al-Mahdis betydelse för formeringen av politiska idétraditioner i tolvimamitisk shi'aislam
2014 (Swedish)In: Religion og livssyn : Tidsskrift for religionslærerforeningen i Norge, ISSN 0802-8214, no 1, p. 36-42Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Föreställningen om al-Mahdis återkomst har som en metahistorisk diskurs format de shi‘itiska rättslärdas politiska retorik, men dessa har inte formerats i något vakuum, utan i nära anslutning till faktiska historiska förhållanden. Under vissa perioder gavs den en ontologisk karaktär utan kopplingar till den politiska vardagen och den världsliga makten i syfte att försvara politisk kvietism – overksamhet – då dess företrädare avvisade varje inblandning i världslig politik. Frågor som rörde den världsliga makten ansågs vara den dolde imamens ansvarsområde, och när han återkommer ur fördoldheten ska han ta itu med dessa. Under tiden ägnade man sig snarare åt arbetet med att värna om shi‘aislam i den oftast fientliga omgivningen där hotet från sunnitiska härskare, förföljelse och repressalier var överhängande.

Artikeln undersöker al-Mahdis betydelse för utvecklingen av politiska föreställningar i shi'aislam.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristiansand: , 2014
Keywords
al-Mahdi, tolvimamitisk shia, politisk idétradition
National Category
Humanities
Research subject
Systematic Theology and Studies in Worldviews
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-230139 (URN)
Available from: 2014-08-19 Created: 2014-08-19 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications