Logo: to the web site of Uppsala University

Denna bok ger en introduktion till centrala begrepp och samband inom kalkylområdet. Centralt i framställningen är förståelse för hur intäkter och kostnader ska sammanställas i skilda typer av beslutssituationer, i syfte att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna mäta det enskilda beslutets lönsamhet. Framställningen börjar med en teoriorienterad bakgrund som utvecklas för praktiska tillämpningar inom produktkalkylering, investeringskalkylering, och prissättning i olika konkurrenssituationer, samt relaterar produktkalkylering med internredovisning och budgetering.

Det tillverkande företaget är i fokus men de grundläggande delarna av kalkylering beskrivs också på ett sådant sätt att tillämpning är möjlig på tjänsteföretag. Prissättning diskuteras ingående, dels utifrån nationalekonomisk teori, dels utifrån mer praktiknära beskrivningar av olika marknadsförhållanden.

Den femte upplagan har, förutom revidering av huvuddelen av kapitel från tidigare upplagor, kompletterats med ett kapitel om budget. Fokus i det nya kapitlet är förhållandet mellan produktkalkyler och budgeten utifrån ett tillämpningsperspektiv.

Boken vänder sig i första hand till studerande på kurser i kalkylering vid högskolor och universitet men kan med fördel även användas i företagsintern utbildning.

Denna övningsbok syftar i första hand till att komplettera läroboken med samma titel, men den kan även användas fristående. Bokens övningar ger både en lättförståelig introduktion av ämnesområdet, och möjligheter till fördjupning av olika delavsnitt. Övningarna är därför av varierande svårighetsgrad och omfattning.

I övningarna behandlas produktkalkyler, kalkyler för prissättningsbeslut, resultatanalyser, investeringsbedömning samt internredovisning av produktkalkyler.

I denna upplaga är övningar uppdelade i två delar. Den första delen har en tydlig struktur kopplad till läroboken med samma titel, medan den andra delen visar alternativa sätt att lösa uppgifter liknande de i del ett men breddar dessutom innehållet med övningar som angränsar till vad läroboken tar upp. De senare övningarna lämpar sig också för lektionsgenomgångar eller som seminarieunderlag.

Övningsboken vänder sig i första hand till studerande på kurser i kalkylering vid högskolor och universitet men kan med fördel även användas i företagsintern utbildning.

Redovisning är något som förekommer i varje bolag, vare sig litet eller stort. Detsamma gäller såväl ett enskilt bolag som en koncern.

De grundläggande begrepp och samband som förekommer inom redovisningen är emellertid oberoende av bolagets storlek och om objektet är ett enskilt bolag eller en koncern. De är snarast ett uttryck för en systematik som utvecklats inom området. Den teknik och praxis för redovisningens utformning som gäller idag har utvecklats under lång tid, men är också ett område som i stor utsträckning är lagreglerat. Samtidigt är det kanske smalsynt att se redovisning som ett område, då det omfattar både löpande bokföring av affärshändelser och periodisk avstämning i form av bokslut och årsredovisning.

Författarnas ambition är att ge läsaren kunskaper och verktyg för att dels förstå och kunna tillämpa löpande bokföring av händelser i bolag som utgör grunden i bolagens produktion av redovisning, dels kunna tolka och analysera ett bolags årsredovisning som i grunden bygger på bokföring. I syfte att tydliggöra vad som styr dessa områden av redovisningen utgör bokföringslagen och års­redovisningslagen det skelett som bokens struktur bygger på, vilka sedan kompletteras med den styrande reglering och normgivning som är dominerande i Sverige. Dessa två delar föregås av en grundläggande genomgång av redovisningens och bokföringens grunder och åtföljs av en genomgång av räkenskapsanalys.

Boken är avsedd för introduktionskurser inom redovisning på universitetsnivå. Den är indelad i fyra delar där den första delen kan läsas översiktligt om läsaren har grundläggande kunskap om ekonomiska begrepp och samband för att fokusera på fördjupningen i de tre följande delarna.

Denna övningsbok innehåller övningar anpassade till huvudboken Redovisning i bolag och koncerner upplaga 7. Övningarna följer huvudbokens tematisering, och är därigenom tillämpning av vad som beskrivs i huvudboken. Även om bokföring och redovisning oundvikligen kan ses som detaljorienterade områden, har övningarna utformats för att illustrera de genomgående teman som förekommer inom dessa områden.

Boken är avsedd för introduktionskurser inom redovisning på universitetsnivå.

This thesis contributes to the reporting of Intellectual Capital (IC) and includes four papers on the recognition and comparability of IC. IC, often called intangibles in the financial reporting discourse, reflects resources which create value in and for organizations. These resources originate out of human knowledge and capacities, which, through their uniqueness, can provide competitive advantages for an organization. As something intangible, IC is a challenge to report as it is not only a matter of reporting value that has been or can be realized but also a matter of reporting the creative processes focusing on present and future value. This challenge is a particular reflection of how and when to recognize IC as something reportable and is intensified if IC needs to be comparable.

The thesis draws on the distinction that is made between mandatory and voluntary reporting when discussing recognition and comparability. Three of the studies relate to firms’ practices of reporting through annual reports. Since these reports contain both mandatory and voluntary sections, reflecting reporting both as a requirement as well as a possibility, different aspects of reported IC is emphasized. Using a wider range of documents, the fourth study relates to the enforcement of the mandatory reporting standards which the firms are required to apply in their reporting.

As the overall finding in the thesis, three categories of recognition of IC are developed which reflect differences related to whether the reporting is mandatory, voluntary or, as this thesis argues, something in between. Reflected through the categories, comparability interrelates differently with recognition. The thesis contributes with the description of IC as a foundation for reporting which makes the matter of recognition of IC in reporting complex. It further highlights that through recognition of IC reporting is continuously expanding wherefore it is not possible to identify an end of an already expanded and demarcated reporting regime. In this expansion, by settling what is mandatory reporting through requested characteristics, voluntary reporting is defined.