uu.seUppsala University Publications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Westin, Martin
Publications (10 of 12) Show all publications
Hellquist, A. & Westin, M. (2019). Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor: konsensus, agonism eller mobilisering?. Uppsala: Uppsala universitet
Open this publication in new window or tab >>Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor: konsensus, agonism eller mobilisering?
2019 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning som Swedesd vid Uppsala universitet har bedrivit kring Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) projekt att utveckla metoder för att hantera och förebygga konflikter i komplexa frågor genom medborgardialog. SKL:s projekt har pågått mellan 2015 och 2018 i ett nätverk med tio kommuner: Burlöv, Enköping, Fagersta, Linköping, Ljusnarsberg, Sollentuna, Stockholm (stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör), Svenljunga, Uppsala och Östhammar. Stadsdelen Västra Hisingen i Göteborg ingick inte ursprungligen i projektet, men har genomfört ett arbete som liknar övriga kommuners och beaktas därför också i rapporten. Exempel på komplexa frågor som kommunerna har arbetat med är avvägningar mellan olika värden i fysisk planering, integration och skolnedläggningar.

Med avstamp i SKL:s målsättning för projektet är rapporten övergripande frågeställning följande:

  • Hur kan medborgardialoger hantera konflikter om komplexa frågor på ett legitimt sätt?

Empirin som rapporten baseras på utgörs av skriftligt material från kommunerna i nätverket, observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, deltagande observation av medborgardialoger i Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga under 2016 och 2017, intervjuer med några nyckelpersoner på kommunerna, samt enkätundersökningar bland deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga.

Medborgardialoger som koncept förutsätter processer som vilar på demokratisk legitimitet. Olika teorier som underbygger medborgardialogens praktik betonar delvis olika typer av legitimitet, vilket öppnar för flera olika sätt att genomföra och tolka medborgardialoger. Utifrån detta inleds rapporten med en beskrivning av tre ideal för hur medborgardialoger på ett legitimt sätt kan hantera konflikter:

  • Konsensusidealet, som baseras på teorier om deliberativ demokrati och kommunikativ planering.Enligt detta ideal ska medborgardialoger skapa konsensus som upplöser konflikter genom deliberation som uppfyller diskursetiska krav.
  • Det agonistiska idealet, som baseras på post-strukturalistisk demokratiteori och agonistisk planeringsteori. Enligt detta ideal ska medborgardialoger erbjuda en arena för fredlig konflikt mellan olikaståndpunkter, där konsensus inte eftersträvas men motsättningar tillfälligt kan hanteras med beslutsformer som deltagarna accepterar.
  • Det mobiliserande idealet, som baseras på den progressiva planeringstraditionen och demokratiteoretiker som betonar behov att utjämna maktförhållanden. Enligt detta ideal ska medborgardialoghantera konflikter genom att möjliggöra för en grupp eller diskurs att stärka sin position.

Den modell för medborgardialog kring komplexa frågor som SKL har utvecklat för att stötta kommunerna i nätverket är kompatibel med samtliga tre ideal. Modellen betonar dock insamling av olika relevanta perspektiv på en komplex fråga inför dialogen, och under projektet har SKL tillsammans med anlitade facilitatorer och följeforskare på olika sätt belyst möjligheter att under själva dialogerna bryta motstående perspektiv. I detta avseende implicerar modellen i första hand dialog enligt konsensusidealet eller det agonistiska idealet.

Tre av kommunerna i nätverket förberedde sig i enlighet med SKL:s modell, men kunde av olika skäl inte genomföra själva dialogen – Ljusnarsberg, Östhammar och Sollentuna. Deras erfarenheter är värdefulla eftersom de på olika sätt illustrerar praktiska utmaningar för medborgardialoger kring komplexa frågor.

Uppsala följde inte heller SKL:s modell, utan genomförde samtal med medborgare i olika sammanhang kopplade till en större planprocess. Bland annat genomfördes en dialog kring utformningen av en park som exemplifierar hur olika ideal för konflikthantering kan kombineras.

Bland de kommuner som genomförde dialoger enligt SKL:s modell finns en skillnad mellan Svenljunga och övriga kommuner avseende hur konflikter artikulerades. Svenljungas förberedelser liknade övriga kommuners, men diskussionen under själva dialogen riktades snabbt mot en tydlig konfliktlinje bland deltagarna - bevarande av byskolor kontra centralisering av skolorganisationen. Efter några försök att nå samsyn övergavs konsensusidealet och istället fick representanter för de olika ståndpunkterna ta fram separata underlag för politiskt beslut i linje med det agonistiska idealet.

Medborgardialogerna i Enskede-Årsta-Vantör, Enköping, Fagersta, Linköping och Västra Hisingen behandlade olika aspekter av social problematik, medan dialogen i Burlöv behandlade en beslutad utbyggnad av järnvägsspår. Till skillnad från i Svenljunga aktiverades inte tydliga konflikter kopplade till dessa frågor inom ramen för dialogerna, även om potentiella spänningar identifierades under förberedelserna. Deltagarna var istället tämligen eniga i sina perspektiv och kunde nå samsyn kring åtgärdsförslag. I så måtto kan dialogerna karaktäriseras som social mobilisering i olika stadsdelar, eller som mobilisering kring inkludering av svaga grupper eller implementering av fattade beslut. I vår tolkning berodde den mobiliserande inriktningen inte på något medvetet beslut, utan snarare på en logisk följd av en kedja av val: 1) målformuleringar som inte specificerade en konflikt utan snarare behov av mobilisering; 2) breda initiala beskrivningar av de komplexa frågorna; och 3) öppna inbjudningar till dialogerna och svårigheter att säkerställa att motstående perspektiv representerades. Vi föreslår att dessa val delvis kan förklaras med en konfliktundvikande tendens kopplad till en rädsla att erodera tillit, och en motsättning mellan en önskan att ta ett helhetsgrepp kring en komplex fråga och möjligheten att rikta fokus mot en specifik konflikt. Vi menar att mobiliserande dialoger som inte inkluderar och tydliggör motstående perspektiv kan innebära en risk att konflikter skjuts på framtiden och skärps, men samtidigt ser vi att en framgångsrik mobilisering potentiellt kan identifiera åtgärder som hanterar dessa konflikter eller undanröjer deras grogrund.Ett viktigt resultat som tycks vara gemensamt för samtliga kommuner i SKL:s projekt är ökad kunskap och ökad tillit gentemot kommunerna bland dialogernas deltagare, vilket kan fungera generellt konfliktförebyggande. Också dialogen i Svenljunga genererade tillit och lärande, trots att den inkluderade en tydlig konflikt som inte gick att lösa ut inom ramen för projektet.

I den fortsatta utvecklingen av praktiken kring konflikthantering genom medborgardialog menar vi att det är önskvärt att kommuner tydliggör vilket eller vilka ideal som en dialog strävar mot. Vi konstaterar också att det återstår frågor kring hur konflikter i form av motstridiga perspektiv bland deltagarna i en medborgardialog kan hanteras på legitima sätt. Med avstamp i Dryzeks syn på demokrati som deliberation mellan olika diskurser menar vi att det skulle kunna vara fruktbart att mer explicit artikulera konfliktlinjer kring en komplex fråga inför en dialog; att genom medveten rekrytering säkerställa representation av motstridiga perspektiv; och att genom aktiv facilitering rikta dialogen mot konfliktlinjerna.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Uppsala universitet, 2019
Keywords
Medborgardialog, Agonism, Konsensus, Mobilisering, Planering
National Category
Public Administration Studies
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-376670 (URN)
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2019-02-08 Created: 2019-02-08 Last updated: 2019-03-21Bibliographically approved
Westin, M. & Hellquist, A. (2018). Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt. Samhällsbyggaren (3), 30-31
Open this publication in new window or tab >>Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt
2018 (Swedish)In: Samhällsbyggaren, ISSN 2000-2408, no 3, p. 2p. 30-31Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Vem ska bestämma i planeringssituationer där det finns olika uppfattningar om vilken utveckling som är önskvärd? I en ny studie av en medborgardialog får vi inblick i en planerares erfarenheter av att hantera de dilemman som aktualiseras när planeringsbeslut är omstridda. Det är en berättelse om makt där allt inte är möjligt, men inget heller är förutbestämt.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2018. p. 2
Keywords
Medborgardialog, Makt, Dialog, Planerare, Praktiker
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-362187 (URN)
Projects
Decodeprojektet
Available from: 2018-10-02 Created: 2018-10-02 Last updated: 2018-10-11Bibliographically approved
Westin, M. & Hellquist, A. (2018). Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt: Föreställningar om makt i medborgardialogens praktik och teori.
Open this publication in new window or tab >>Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt: Föreställningar om makt i medborgardialogens praktik och teori
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Makt är ett centralt begrepp i diskussionerna om medborgardialogers risker och möjligheter. Vissa menar att dialogerna kan ge förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus ersätter maktrelationer. Medan andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. I den bitvis polariserade diskussionen om makt i medborgardialoger lyser planerares egna erfarenheter med sin frånvaro. Syftet med den här studien är därför att tillgängliggöra och analysera en planerares erfarenheter av att hantera maktrelationer under en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala. Därigenom är vår avsikt både att sprida erfarenheter från medborgardialogens praktik och att dra ut teoretiska implikationer avseende makt i medborgardialoger. I den här rapporten publiceras planerarens berättelse i sin helhet och rapportförfattarna analyserar berättelsen med avsikt att rekonstruera de föreställningar om makt som reflekteras i berättelsen.Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättfärdig maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur medborgardialogens genomförande kräver pragmatiska avväganden mellan dilemman, där det bästa inte bör bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.Vår studie och andra studier visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer och att de därför behöver tillgång till en mångfald av konceptuella verktyg för att analysera maktrelationer. Vi anser därför att det sökande efter universella svar på frågor om makt och en allmängiltig teori om makt som kännetecknar delar av planeringsteorin inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera de maktdilemman de ställs inför.

Publisher
p. 27
Keywords
Medborgardialog, Planerare, Makt
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-351489 (URN)
Funder
VINNOVA
Available from: 2018-05-27 Created: 2018-05-27 Last updated: 2018-05-29Bibliographically approved
Hellquist, A. & Westin, M. (2018). Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: Delrapport 2 från följeforskarna. Uppsala universitet
Open this publication in new window or tab >>Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: Delrapport 2 från följeforskarna
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna andra delrapport redovisar resultat från den följeforskning som Uppsala universitet bedriver för att stödja SKL:s projekt för att utveckla metoder för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor 2015-2018. Rapporten fokuserar på medborgardialoger som har genomförts i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga. Rapporten bygger på deltagande observation av dessa medborgardialoger under 2016 och första halvåret 2017; enkäter till deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga; analyser av skriftligt material från alla kommuner i nätverket samt observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Studierna avser en kort tids arbete med dialoger, som visserligen har avslutats i en första iteration men som i flera av kommunerna troligen kommer att fortsätta i någon form framöver. Därför gör rapporten inte anspråk på att beskriva långsiktiga resultat och effekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala universitet, 2018. p. 24
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-344004 (URN)
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2018-03-05 Created: 2018-03-05 Last updated: 2018-03-08Bibliographically approved
Westin, M. & Hellquist, A. (2018). Vad är rätt när folk tycker olika?: -En berättelse om medborgardialog, makt och kritisk pragmatism. Tidskriften PLAN (4-5), 53-69
Open this publication in new window or tab >>Vad är rätt när folk tycker olika?: -En berättelse om medborgardialog, makt och kritisk pragmatism
2018 (Swedish)In: Tidskriften PLAN, no 4-5, p. 53-69Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Makt är ett omstritt begrepp i diskussionerna om medborgardialoger. Vissa menar att dialogerna skapar förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus kan ersätta maktrelationer. Andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. Syftet med den här artikeln är att nyansera dessa polariserade diskussioner genom att i) tillgängliggöra en planerares berättelse om att leda en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala samt ii) att dra ut teoretiska implikationer från berättelsen.

Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättvisa maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur planeraren ställs inför dilemman som kräver pragmatiska avväganden där det bästa inte får bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.

Vår studie och tidigare forskning visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer under medborgardialoger och att de därför behöver flera konceptuella verktyg som möjliggör reflektion. Vi anser därför att det sökande efter en allmängiltig teori om makt, som kännetecknar delar av planeringsforskningen, inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera maktdilemman de ställs inför.  

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2018
Keywords
Medborgardialog, Makt, Pragmatism, Planerare, Dialog
National Category
Public Administration Studies
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-364560 (URN)
Funder
VINNOVA
Available from: 2018-10-29 Created: 2018-10-29 Last updated: 2019-02-20Bibliographically approved
Hellquist, A. & Westin, M. (2017). På väg mot bättre dialog i samråden på Gotland: Rapport från ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gotlands län och Swedesd, Uppsala universitet.
Open this publication in new window or tab >>På väg mot bättre dialog i samråden på Gotland: Rapport från ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gotlands län och Swedesd, Uppsala universitet
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Alternative title[sv]
På väg mot bättre dialog i samråden på Gotland : Rapport från ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gotlands län och Swedesd, Uppsala universitet
Publisher
p. 10
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-313908 (URN)
Available from: 2017-01-25 Created: 2017-01-25 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Westin, M. & Hellquist, A. (2015). Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: En studie av SKL:s utvecklingsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting
Open this publication in new window or tab >>Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: En studie av SKL:s utvecklingsarbete
2015 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Rapporten redovisar en studie av SKL:s utvecklingsarbete kring medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Två medborgardialoger har studerats: dialogarbete kring skolan i Upplands Väsby och medborgardialog om romsk inkludering i Göteborg. Rapporten presenterar djupintervjuer med två erfarna processledare. Den diskuterar på vilket sätt medborgardialogen kan formas så att den bidrar till demokratisk och effektiv hantering av komplexa och omstridda samhällsfrågor. Dessutom formuleras en rad rekommendationer för det fortsatta arbetet med medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, 2015. p. 56
Keywords
Medborgardialog, processledning, processdesign, komplexitet, wicked problems
National Category
Political Science
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-301976 (URN)
External cooperation:
Available from: 2016-08-26 Created: 2016-08-26 Last updated: 2016-09-07Bibliographically approved
Westin, M. (2015). På väg mot demokratiska kunskapsprocesser?: Utvärdering bortom New Public Management. In: Gunilla Härnsten & Lars Härnsten (Ed.), Ett dussin russin!: Tolv texter om deltagarbaserade verksamheter i utbildning och forskning av författarkollektivet Smilla Parc (pp. 93-107). Stockholm: LOs tryckeri
Open this publication in new window or tab >>På väg mot demokratiska kunskapsprocesser?: Utvärdering bortom New Public Management
2015 (Swedish)In: Ett dussin russin!: Tolv texter om deltagarbaserade verksamheter i utbildning och forskning av författarkollektivet Smilla Parc / [ed] Gunilla Härnsten & Lars Härnsten, Stockholm: LOs tryckeri , 2015, p. 93-107Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Den här artikeln bidrar till den erfarenhets- och kunskapsbas som behövs för skiftet från New Public Management (NPM) till nya styrmodeller som i högre grad bygger på förtroende och samarbete än kontroll och konkurrens. Mer specifikt handlar texten om erfarenheter av att utveckla utvärderingsmetoder som möjliggör demokratiska kunskapsprocesser i bemärkelsen samskapande av kunskap genom jämbördiga och förtroendefulla relationer. Metoderna har utvecklats inom ramen för en utvärdering av Malmö stads satsning på Lärande för hållbar utveckling. Satsning hade som syfte att förstärka stadens formella och informella utbildningssystem. Breda insatser gjordes för att utveckla förskola, skola, högskola, media, bibliotek och museer. Här redovisas en fallstudie av utvärderingsprocessen, baserad på aktionsforskningsmetodik. Syftet är att beskriva och analysera utvärderingsprocessens möjligheter och begränsningar avseende det utrymme som skapades för demokratiska kunskapsprocesser. Förhoppningen är att artikeln kan inspirera både forskare och praktiker som intresserar sig för att utveckla nya metoder för utvärdering och därigenom bidra till ett skifte mot mer förtroende- och samarbetsbaserade styrmodeller för offentlig verksamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: LOs tryckeri, 2015
Keywords
Utvärdering, New Public Management, Aktionsforskning, Hålbar utveckling
National Category
Educational Sciences
Research subject
Political Science; Education
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-297854 (URN)
Available from: 2016-06-28 Created: 2016-06-28 Last updated: 2016-07-01Bibliographically approved
Westin, M. (Ed.). (2014). En studie av Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling. Visby: SWEDESD
Open this publication in new window or tab >>En studie av Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling
2014 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [en]

Since 2008 the City of Malmö has implemented a special programme on Educationfor Sustainable Development (ESD). The aim is to increase the capacityfor ESD and to integrate it into the formal and informal learning settings in thecity. This report includes a presentation of a study conducted on this programme.The study covers the period 2008 to 2012 with the purpose to describe theprogramme implementation and enable a structured learning process for keyprofessionals in Malmö. The study was conducted within the frames of theEU-funded Global Awareness in Action (GAIA)-project. The report is based ondesk studies of programme documents combined with workshops with keyprofessionals in Malmö.The main results of the study are five lessons learned intended to be of relevancefor similar initiatives and one key recommendation to the city of Malmö. Thelessons learned are: 1. Set open goals to enable collaboration and make use ofprofessional competence; 2. Shape a joint story to make meaning; 3. Combinedifferent change strategies to achieve impact; 4. Use existing systems and reinforceon-going work; 5. Experiment, draw out lessons and adjust accordingly.The key recommendation to the city of Malmö is:The city of Malmö should continue to develop its already strong capacity toopen up development processes for iteration and co-creation between stakeholders.At the same time the city needs to develop its capacity to close downdevelopment processes through evaluation, prioritisation and coordination.This report is published in Swedish.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: SWEDESD, 2014
Keywords
Utvärdering Hållbar utveckling
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-237509 (URN)978-91-637-6996-2 (ISBN)
Projects
Global Awareness in Action
Available from: 2014-12-03 Created: 2014-12-03 Last updated: 2015-05-05Bibliographically approved
Westin, M., Calderon, C. & Hellquist, A. (Eds.). (2014). The Inquiry Based Approach: A facilitator´s handbook. Visby: SWEDESD
Open this publication in new window or tab >>The Inquiry Based Approach: A facilitator´s handbook
2014 (English)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [en]

The defining challenge for our generation is to createwell-being and equality within the ecological boundariesof the planet. To meet the challenge key stakeholdersneed to overcome their differences and engagein collaboration, learning and concerted action.The Inquiry Based Approach (IBA) has been developedto facilitate multi-stakeholder collaboration forsustainable transformation of complex and contestedsituations.Extensive experience from applying the IBA in Africa, Asia andEurope has shown that the approach can help stakeholdersto broaden their understandings as well as engage in action fortransformation together.This handbook provides practical advice and hands-on instructionsfor those interested in facilitating multi-stakeholder collaboration.It covers the most important dimensions of being an IBA facilitator;explains how the IBA can be adjusted to fit a specific context andgives advice on how a facilitator can handle complexity and power.The handbook also includes detailed descriptions of 23 activitiesthat can be used in the engagement, development andinstitutionalisation of an IBA. The reader will also find an extensivereference list for further readings.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: SWEDESD, 2014
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-237500 (URN)9789163761881 (ISBN)
Projects
Supporting Urban SustainabilityGlobal Awareness in Action
Available from: 2014-12-03 Created: 2014-12-03 Last updated: 2015-05-05Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications