uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den goda och den dåliga kvinnan: Borgerliga kvinnoideal under tidigt 1800-tal
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The good and the bad woman : The ideals of the 19th century genteel woman (English)
Abstract [sv]

Uppsatsen syftar till att undersöka borgerliga kvinnoideal och moral under tidigt 1800-tal i Sverige. Detta har gjorts genom att undersöka en moraliserande följetong publicerad i tidskriften Magasin för konst, nyheter och moder. Undersökningen vill belysa hur kvinnoidealen målades upp genom att redogöra både för vad som målades upp som en god kvinna och vad som målades upp som en dålig kvinna. Analysen genomfördes utifrån fyra kategorier, dessa var Dygder och egenskaper; Äktenskap och moderskap; Hushåll och arbete och Umgänge och nöjen. Frågeställningen detta arbete har utgått ifrån var ” Hur målades kvinnoidealet upp i Magasin för konst, nyheter och moder?”, frågan besvarades med hjälp av fyra underfrågor.

Den första underfrågan löd: Vilka dygder och egenskaper lyfts fram som ideala? Moralen framstår som den viktigaste egenskapen tillsammans med anspråkslösheten och religiositeten. Kvinnans ära låg i hennes dygd och samhällets omdöme om hennes uppförande påverkade hennes sociala position. Att inte vara för mycket eller önska uppmärksamhet var dygdefullt. Anständigheten tycks vara ett ledord för dygden. Kvinnan skulle vara anspråkslös, hon fick inte kräva något eller ta för stor plats. Hon skulle dessutom vara mild och lugn, inte för ivrig och livlig för det kunde påkalla uppmärksamhet. Kvinnan skulle också vara klok och eftertänksam och moraliskt stark, det var viktigt att kvinnan alltid handlade rätt och inte avvek från den rätta vägen. Det kunde gå mycket fel om kvinnan inte litade på sin moral utan hängav sig åt nöjen eller förströelser. Kvinnan skulle dessutom vara gudfruktig, religionen kom under perioden att bli en allt mer kvinnlig egenskap och kvinnas hängivelse mot religion visade på underkastelse vilket också var en kvinnlig egenskap. Kvinnan skulle stå under mannen och Gud. Det var viktigt att kvinnan viste sin plats i hierarkin och inte gjorde uppror mot den.

Den andra underfrågan var: Hur framställs kvinnornas relation till arbete och hushåll? Analysen visar att det var viktigt att kvinnan visade på arbetsamhet. Kvinnan behövde visa att hon kunde sköta ett hushåll. Hon var tvungen att vara flitig, ju mer hon arbetade desto bättre. Medan den omoraliska kvinnan försummade sitt arbete för att ge sig ut på nöjen satt den ordentliga kvinnan hemma och arbetade. Arbetsamheten och husligheten visade att kvinnan skulle bli en god maka och husmor.

Den tredje underfrågan löd: Vilket umgänge och vilka nöjen skulle kvinnorna ägna sig åt? undersökningen visar att det bästa var att kvinnan inte ägande sig åt nöjen alls. Kvinnan som undvek nöjen och istället hängav sig åt hushållsarbete sågs som moraliskt överlägsen. Samtidigt så visar forskningen att den offentliga sfären var relativt öppen för kvinnorna, de kunde gå ut i parker, på kaffehus eller teatrar och baler. Ledordet var anständighet, det fick inte bli för mycket. Sågs man ute för mycket kunde det uppfattas som att man ville synas och det gick inte ihop med det anspråkslösa idealet kvinnor förväntades leva efter.

Den sista underfrågan var: Vilken var synen på äktenskap och moderskap? Här framställs idealkvinnan som en god och öm moder, hon delade omsorgen mellan sina barn och sin man men glömde inte av att sköta hushållet däremellan. Både vetenskapen och religionen menade på att modersinstinkten var medfödd och att kvinnan skulle rätta sig efter den. Att försöka kväva den sågs som onaturligt och kvinnan kunde bli vansinnig av att göra det. Kvinnas kall som maka och moder sågs som självklart. Samhället förväntade sig att kvinnan gifte sig och blev mor.

Genom undersökningen framträder normerna som tvetydiga, å ena sidan skulle kvinnan vara undergiven men samtidigt skulle hon kunna styra över ett hushåll. Hon förväntades vara förnuftig men samtidigt var det en allmän sanning att hon inte var lika förnuftig som mannen. Hennes uppfostran och utbildning gick ut på att hon skulle bli gift men kom en friare skulle hon inte visa intresse. Dubbelheten i hur en kvinna skulle vara är genomgående för berättelsen. Normerna för vad som var rätt och fel var tydliga men samtidigt beroende på situation. En handling som var rätt i den ena situationen var fel i den andra. Dubbelheten upplevs som typisk i de moraliserande berättelserna men ständigt återkommande för den ideala kvinnan var att hon var underkastad, eftertänksam och hade hög moral.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 33
Keywords [sv]
Kvinnoideal, 1800-tal, Magasin, Borgerligheten, Genus
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-352460OAI: oai:DiVA.org:uu-352460DiVA, id: diva2:1213562
Subject / course
History
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-08-06 Created: 2018-06-05 Last updated: 2018-08-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of History
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 648 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf