uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Increased mast cell degranulation and co-localization of mast cells with the NMDA receptor-1 during healing after Achilles tendon rupture
Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet.
Vise andre og tillknytning
2017 (engelsk)Inngår i: Cell and Tissue Research, ISSN 0302-766X, E-ISSN 1432-0878, Vol. 370, nr 3, s. 451-460Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The role of inflammation and the mechanism of tendon healing after rupture has historically been a matter of controversy. The purpose of the present study is to investigate the role of mast cells and their relation to the NMDA receptor-1 (a glutamate receptor) during healing after Achilles tendon rupture. Eight female Sprague Dawley rats had their right Achilles tendon transected. Three weeks after rupture, histological quantification of mast cell numbers and their state of degranulation was assessed by histochemistry. Co-localization of mast cell tryptase (a mast cell marker) and NMDA receptor-1 was determined by immunofluorescence. The intact left Achilles tendon was used as control. An increased number of mast cells and a higher proportion of degranulated mast cells were found in the healing Achilles tendon compared to the intact. In addition, increased co-localization of mast cell tryptase and NMDA receptor-1 was seen in the areas of myotendinous junction, mid-tendon proper and bone tendon junction of the healing versus the intact tendon. These findings introduce a possible role for mast cells in the healing phase after Achilles tendon rupture.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Berlin Heidelberg, 2017. Vol. 370, nr 3, s. 451-460
Emneord [en]
Achilles tendon healing, Mast cells, NMDA, Rats, Tryptase
HSV kategori
Forskningsprogram
Ortopedi; Immunologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-395522DOI: 10.1007/s00441-017-2684-yOAI: oai:DiVA.org:uu-395522DiVA, id: diva2:1362476
Tilgjengelig fra: 2019-10-20 Laget: 2019-10-20 Sist oppdatert: 2019-10-23
Inngår i avhandling
1. Mechanisms in Tendon Healing: Pain, Biomarkers and the Role of Mast Cells
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mechanisms in Tendon Healing: Pain, Biomarkers and the Role of Mast Cells
2019 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Tendon injuries and tendinopathy are common disorders, but the underlying mechanisms are not well understood. The overall aim of this thesis was to better understand the mechanisms underlying tendon healing, pain, and inflammation.

The aim of the first study was to assess biomarkers of tendon healing, including procollagen type I (PINP) and type III (PIIINP) in relation to patient outcome in 65 patients with Achilles tendon rupture (ATR). At two weeks post-ATR, PINP and PIIINP-levels were quantified using microdialysis followed by ELISA. At one-year post-ATR patient outcome was assessed using the validated Achilles tendon Total Rupture Score. We found that higher ratio of PINP and PIIINP to total protein were significantly associated with less pain but more fatigue in the affected limb.

In the second study, we applied Intermittent Pneumatic Compression (IPC) therapy for two weeks to stimulate tendon healing. The patients received either adjuvant IPC treatment or treatment-as-usual in a plaster cast without IPC. We observed that IPC therapy significantly increased PINP levels in the injured tendon, suggesting enhanced healing response.

In our third study, we investigated healing response and the role of mast cells (MCs) in-vivo using an ATR rat model. Three weeks postoperatively, we demonstrated an increased number of MCs and a higher proportion of degranulated MCs in the injured tendon compared to the control. We further established that MCs in the injured tendon were positive for the glutamate receptor NMDAR1.

In our final study, we assessed the effect of glutamate stimulation on in-vitro-derived mouse bone marrow MCs. Mast cell degranulation was quantified through β-hexosaminidase release, immunofluorescence was used to quantify NMDARs at the protein level, and RT-qPCR/microarray was used to study the expression of NMDARs and associated genes. Glutamate induced a robust upregulation of glutamate receptors of both ionotropic and metabotropic type, both at the mRNA and at protein level. NMDAR1 co-localized with glutamate in the membrane of MCs, thereby confirming an interaction between glutamate and its receptor. Glutamate also induced expression of pro-inflammatory compounds such as IL-6 and CCL2 and transcription factors such as Egr2, Egr3 and FosB. Moreover, the NMDA-channel blocker MK-801 completely abrogated the response of MCs to glutamate, supporting a functional glutamate–glutamate receptor axis in MCs.

Together, findings presented in this dissertation reveal possible mechanisms of tendon healing in relation to pain and function, and establish a novel principle for how immune cells can communicate with nerve cells after ATR.

Abstract [sv]

Senskador och tendinopati är vanliga problem, men de underliggande mekanismerna otillräckligt undersökta. Målet med denna avhandling är att öka kunskapen om mekanismer under läkningen av senor, och hur dessa relaterar till smärta och inflammation.

Syftet med den första studien var att kvantifiera biomarkörer för läkning av Achillessena, genom analys av prokollagen typ I (PINP) och typ III (PIIINP) hos 65 patienter efter ruptur av Achillessenan. Två veckor efter achillesruptur kvantifierades PINP och PIIINP-nivåerna med mikrodialys följt av ELISA-analys. Ett år efter achillesruptur bedömdes patienternas upplevda besvär med användning av ett validerat formulär, Achilles Tendon Total Rupture Score. Ökad andel PINP och PIIINP av totala mängden protein vid två veckor var signifikant associerat med mindre smärta men ökad fatigue i skadat ben efter ett år.

I nästa studie utvärderade vi effekten av intermittent pneumatisk kompression (IPC) under två veckor av senans läkning efter achillesruptur. Patienterna fick antingen tilläggsbehandling med IPC eller vanlig behandling i gipsskena utan IPC. Vi kunde visa att behandling med IPC signifikant ökade nivån av PINP i den skadade senan, vilket tyder på förbättrad läkning.

I den tredje studien undersökte vi mastcellers roll under läkningen av Achillessena efter ruptur i en råttmodell. Tre veckor postoperativt visade vi ett ökat antal mastceller och en högre andel degranulerade av mastceller i den läkande senan jämfört med senan på den andra (den friska) sidan. Vi kunde också påvisa glutamatreceptorn NMDAR1 hos mastceller i den läkande senan.

I den fjärde studien bedömde vi effekten av glutamatstimulering in-vitro, på mastceller från benmärg hos mus. Degranulering av mastceller kvantifierades genom frisättning av β-hexosaminidas. För att kvantifiera NMDAR på proteinnivå använde vi immunfluorescens, och för att studera uttrycket av NMDAR och associerade gener använde vi RT-qPCR/mikroarray. Vi kunde visa att glutamat inducerar uppreglering av glutamatreceptorer av både jonotropisk och metabotropisk typ i mastceller, både på mRNA- och proteinnivå. NMDAR1 samlokaliserade med glutamat i membranet på mastceller, vilket därmed bekräftar en interaktion mellan glutamat och dess receptor. Glutamat inducerade också uttryck av pro-inflammatoriska proteiner såsom IL-6 och CCL2, samt transkriptionsfaktorer såsom Egr2, Egr3 och FosB. Dessutom upphävde NMDA-kanalblockeraren MK-801 fullständigt effekten av glutamat på mastceller, vilket talar för en funktionell betydelse av interaktionen mellan glutamat och glutamatreceptorer i mastceller.

Sammantaget visar de fynd som presenteras i denna avhandling möjliga mekanismer för läkning av Achillessena i relation till smärta och funktion och introducerar en ny princip för hur immunceller kan kommunicera med nervceller efter achillesruptur.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. s. 47
Serie
Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, ISSN 1651-6206 ; 1611
Emneord
Tendon Healing, Pain, Biomarkers, Mast Cells, Inflammation, Microdialysis, Neurotransmitters, Glutamate Receptors, Procollagen, Transcriptional factors
HSV kategori
Forskningsprogram
Biologi med inriktning mot molekylär immunologi; Biologi med inriktning mot molekylärbiologi; Neurovetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:uu:diva-394741 (URN)978-91-513-0801-2 (ISBN)
Disputas
2019-12-13, Room C8:305, BMC, Husargatan 3, Uppsala, 13:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2019-11-22 Laget: 2019-10-23 Sist oppdatert: 2019-11-22

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstPublisher home page

Personposter BETA

Alim, Md AbdulKristiansson, PerPejler, GunnarPeterson, Magnus

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Alim, Md AbdulKristiansson, PerPejler, GunnarPeterson, Magnus
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Cell and Tissue Research

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 23 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf