De senaste åren har gränsdragningen mellan å ena sidan den tillåtna produktionen och konsumtionen av skildringar med sexuellt innehåll, å andra sidan ett område av straffbara handlingar relaterade till handel med sexuella tjänster kommit att utmanas av att den tekniska utvecklingen öppnat nya arenor för kommersiella sexuella kontakter. Den svenska lagstiftningen kring handel med sexuella tjänster har också hamnat i fokus för en internationell debatt om det sexuella självbestämmandets betydelse för den straffrättsliga regleringen på området. Arbetet sätter den straffrättsliga regleringen av kommersiellt sex i ett bredare offentligrättsligt sammanhang genom att analysera lagstiftningens bakgrund och utformning i relation till enskildas intresse av sexuellt självbestämmande som ett skyddsvärt intresse förankrat i rätten till privatliv. Det undersökningen visar är att regelverket är spretig och att flera olika perspektiv på innebörden av sexuellt självbestämmande kan utläsas i förarbetena till de olika bestämmelserna på området, men att de avvägningar som gjorts mellan intressen som tillskrivs den enskilde individen och samhället i stort sällan är så synliga eller systematiska som de hade kunnat vara.