Introduktion: Tidig uppväxtmiljö och genetiska förutsättningar styr utvecklingen i hjärnan. Negativt inflytande tidigt i livet kan störa utvecklingen av hjärnan och resultera i ökad benägenhet för psykisk sjukdom såsom drogberoende. Tidigare studier har visat att uppväxtmiljön har betydelse för hippocampus funktion i vuxen ålder. Det är av intresse att studera hur opioida peptider påverkas eftersom de är involverade i flera processer såsom stress och belöning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka de endogena opioida peptiderna dynorfin B (DynB) och Met-enkefalin-Arg6-Phe7 (MEAP) i hippocampus efter tidig stress respektive singelhusering samt att studera hur opioida peptider förändras av frivilligt alkoholintag i vuxenåldern. Material och metoder: Råttungar (Wistar) separerades dagligen från sin mamma 15 min (relaterar till bra miljö), 360 min (stör normala mamma-unge-interaktioner) eller lämnades ostörda de tre första levnadsveckorna. Vid tio veckors ålder fick råttorna ett fritt val mellan alkohol och vatten respektive bara vatten, tre gånger i veckan i sex veckor. Peptiderna analyserades med radioimmunoassay. Resultat: Vuxna råttor utsatta för tidig stress hade signifikant högre nivåer av DynB och MEAP i jämförelse med övriga råttor. Frivilligt alkoholintag i vuxenåldern påverkade DynB olika beroende på uppväxtmiljö; individer uppväxta i stressmiljön svarade kraftigare på alkohol. Konklusion: Resultaten visar att stress kan störa den normala utvecklingen av DynB och MEAP i hippocampus och resultera i förändringar som kvarstår i vuxen ålder. En störd opioid funktion kan bidra till ökad sårbarhet för sjukdom. Individer som växer upp med en störd mamma-unge relation svarar också annorlunda på alkoholintag och vidare studier behövs för att se om de även svarar olika på andra droger inklusive läkemedel.