uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
MBL och fonderna: två spel om ekonomisk demokrati
Statens institut för byggnadsforskning.ORCID-id: 0000-0002-2505-8319
1991 (Svenska)Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 94, nr 1, s. 13-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Spelteori har ofta kommit att användas för att analysera typiserade och ytterst generella frågeställningar om statens uppkomst, miljöförstöring, förutsättningarna för krig och fred, etc. Orsaken är kanske att en stiliserad teori uppfattas som mest lämpad för stiliserade frågeställningar. Även spelteorins vanligaste empiriska tillämpningsområde, internationella konflikter, anses ju av många - med rätt eller orätt - kännetecknas av relativt väldefinierade aktörer och entydiga mål. Mera sällan tycks spelteori ha använts för att analysera inrikespolitiska frågor. Sannolikt har de förenklingar som krävs ofta uppfattats som alltför grova för att göra rättvisa åt komplexa processer med ett vimmel av aktörer, flerdimensionella mål och odeciderade handlingsalternativ. Ett undantag är forskningsprogrammet "Politik som rationellt handlande" vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, där spelteori användes som en av flera metoder för att analysera politiskt beslutsfattande. Som utvecklas i det följande menar jag dock att man i dessa studier inte fullt ut utnyttjat spelteorins möjligheter. Denna uppsats har två syften. Det första är att bidra till utvecklingen av en spelteori för parlamentariska spel. Jag försöker göra det genom att visa på hur beslutsfattare, handlingar, ståndpunkter och argument i den parlamentariska processen kan översättas till spelteorins komponenter, dvs aktörer, handlingsalternativ, utfall och nyttovärden. Det andra syftet är att med hjälp av spelteori jämföra två parlamentariska beslut, nämligen beslutet om medbestämmandelagen 1976 och beslutet om löntagarfonderna 1983. Denna jämförelse kan samtidigt ses som ett test på hur väl jag lyckats uppfylla mitt första syfte. Hypotesen för jämförelsen är att förändringar i de politiska partiernas inställning till facket mellan de båda tidpunkterna lett till skillnader mellan de båda spelen. Denna hypotes prövas i tre steg. Först formulerar jag de båda beslutsprocesserna i sådana spelteoretiska termer att en jämförelse blir möjlig. Därefter genomför jag jämförelsen - och kan konstatera vissa intressanta skillnader. Slutligen diskuterar jag några alternativa orsaker till dessa skillnader. Det visar sig att ingen av dessa ger en bättre förklaring än hypotesen om förändrad inställning till facket.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
1991. Vol. 94, nr 1, s. 13-39
Nationell ämneskategori
Samhällsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-266121OAI: oai:DiVA.org:uu-266121DiVA, id: diva2:867516
Tillgänglig från: 2015-11-05 Skapad: 2015-11-05 Senast uppdaterad: 2017-12-01

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Personposter BETA

Bengtsson, Bo

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Bengtsson, Bo
I samma tidskrift
Statsvetenskaplig Tidskrift
Samhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 356 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf