Bakgrund: För idrottare är kosten en viktig beståndsdel, därför har vi valt att undersöka en grupp idrottande gymnasieungdomars kostintag i relation till deras energiförbrukning.
Syfte: Syftet är att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottande gymnasieungdomar med varierande träningsmängd och jämföra det med kostrekommendationer för idrottare.
Metod: Fyra dagars kostregistrering utfördes på 21 deltagare. Undersökningen syftade till att se om eleverna täckte sitt energibehov och om de nådde rekommendationerna för protein, fett, kolhydrater, järn och kalcium utifrån deras träningsmängd. Ett tvåsidigt oberoende T-test beräknades för att se om det förekom skillnader i energiintag, intag av protein, fett, kolhydrater, järn och kalcium mellan de som tränade mindre än 10 h/veckan med de som tränade mer än 10 h/veckan.
Resultat: Endast 10% av deltagarna täckte sitt energibehov. När det gällde kostrekommendationerna för idrottare nådde de flesta deltagarna rekommendationerna för protein men desto färre i kolhydrater, fett, järn och kalcium. Fler av deltagarna nådde upp till genomsnittsbehovet för järn och kalcium. Näringstätheten avseende järn och kalcium var låg hos deltagarna. Nästan alla åt frukost, lunch och middag varje dag, och de flesta ett mellanmål per dag.
Slutsats: Det finns en tendens att idrottande gymnasieungdomar inte når upp till sitt energi- och näringsbehov och inte till kostrekommendationerna för idrottare. Det fanns ingen signifikant skillnad i energi- och näringsintaget mellan de som tränade mindre än 10 h/veckan jämfört med de som tränade mer än 10 h/veckan. Näringstätheten var låg när det gällde järn och kalcium. Måltidsordningen visade sig vara tillfredställande (frukost, lunch och middag), mellanmålen var av varierande frekvens.
2016.