Bakgrund: Sverige har ett växande antal äldre medborgare vars medellivslängd ökar. Det blir allt viktigare att förebygga ohälsosamma matvanor hos äldre för att de ska kunna leva inte bara längre, utan också friskare liv så långt det är möjligt.
Syfte: Syftet var att undersöka äldres kännedom om och följsamhet till Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk. Vidare var syftet att undersöka den rapporterade tilltron till egen handlingsförmåga, avsikt och handlingsplanering hos äldre i ordinärt boende att äta enligt dessa kostråd samt om det finns samband mellan samtliga ovan nämnda faktorer.
Metod: Kvantitativ pappers och webbenkät delades ut efter ett bekvämlighetsurval. Tre ovannämnda faktorer av beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA) undersöktes.
Resultat: Enkäten besvarades av 210 personer. En stark majoritet (82,5%) hade kännedom om varför rekommendationer finns för frukt och grönt samt för fisk (87%). Endast ett fåtal (6%) rapporterade att de följde Livsmedelsverkets rekommendation om 5 portioner frukt och grönt per dag. Samtidigt rapporterade över hälften (52%) att de följde den rekommenderade mängden 2-3 portioner fisk i veckan. En majoritet av respondenterna angav att de hade en avsikt och även tilltro till egen handlingsförmåga att äta både frukt och grönt och fisk enligt rekommendationerna. Av respondenterna angav 43 % att de planerar för att äta frukt och grönt enligt rekommendationen om 5 portioner per dag och 50 % angav att de planerar för att äta fisk enligt rekommendationen om 2-3 portioner per vecka. Sambanden var svaga och positiva. Sex av dessa var statistiskt signifikanta (p<0,001).
Slutsats: Majoriteten av de äldre rapporterade att de hade kännedom om kostråden samtidigt var det färre som rapporterade att de följde dessa. Majoriteten av de äldre har en hög rapporterad tilltro till egen handlingsförmåga och en hög rapporterad avsikt att äta enligt kostråden för både frukt och grönt samt fisk, men det var färre äldre som rapporterade att de handlingsplanerade för det. De svaga och positiva sambanden visar att det i princip inte fanns någon korrelation mellan faktorerna. En mera omfattande studie behövs för att undersöka om stärkande av respondenternas handlingsplanering skulle få flera att följa kostråden.