uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Energiomställning Gotland: Alternativ för att nå ett förnybart energisystem
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
Vise andre og tillknytning
2018 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att i åtta scenarier konkretisera hur Gotland skulle kunna ställa om till en förnybar energiförsörjning. Detta ska visa vägen för hela Sveriges omställning till förnybar energi 2040. Studien ska tjäna som en första orientering av vad fortsatt forskning kan inriktas på. Metoden var främst litteraturstudie samt modellering och beräkningar utifrån representativa exempel. Bedöm- ning av alternativ gjordes utifrån de övergripande kriterierna hållbarhet, resurseffektivitet och realis- tisk potential. Som begränsning utgick studien från åtta scenarion med olika förutsättningar och olika fokus. Tidsramen var fram till 2030.

Scenario 1 - Transport: I scenario 1 var fokus att göra transportsektorn förnybar. Biogas och el från vind- kraft ansågs vara de energikällor som bäst ersätter de fossila bränslena. Import av biodiesel bedömdes även nödvändig, framför allt till tung transport. Utmaningen ligger främst i den omfattande omställ- ningen som krävs av fordonsflottan.

Scenario 2 - Industri: I scenario 2 fokuserades endast på industrins omställning till förnybar energi. Framför allt cementproducenten Cementa använder en stor andel av Gotlands energi. Alternativet med störst potential, och som bör prioriteras för fortsatta studier, ansågs vara att att elektrifiera Ce- menta.

Scenario 3 - Bioenergi: I scenario 3 skulle bioenergi användas för att ersätta fossila bränslen, samtidigt som Gotland var självförsörjande på livsmedel. Industrin bortsågs ifrån. De två intressena visade sig vara förenliga.

Scenario 4, 5 och 6 - Reglering: Scenario 4, 5 och 6 fokuserar alla på olika typer av energilagring och reglering. Detta är nödvändigt i ett energisystem som till stor del bygger på vindkraft och solenergi. Batteriparker, tryckluft, pumpkraft och vätgas studerades som möjliga lagringsmetoder. Främst bat- terier i kombination med vätgas ansågs ha potential på Gotland. Fortsatt breda studier krävs dock.

Scenario 7 - Ingen kabel: Idag finns en kabel mellan Gotland och fastlandet för import och export av elektricitet. I scenario 7 kan den kabeln inte användas. Stor utbyggnad av vindkraften krävs då, spe- ciellt havsbaserad. För att lättare reglera energin föreslogs att Gotland delas in i mindre system.

Scenario 8 - Energiplan 2020: Region Gotland har satt upp mål för energisystemet år 2020 i Energiplan 2020. I scenario 8 studerades hur energisystemet skulle kunna se ut om målen uppfylldes. Stora för- ändringar från dagens energisystem skulle krävas.

Slutsatsen av studien var att fortsatta studier främst ska riktas mot möjliga lagringstekniker, indu- strins energiförsörjning samt samhällets inställning till en energiomställning. Lagringstekniker är en förutsättning för den storskaliga utbyggnad av vindkraft som är nödvändig och som finns potential för. Grundläggande för att nå ett förnybart energisystem är hela samhällets delaktighet. Att kartlägga allmänhetens drivkrafter och motsättningar är därför viktigt.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2018. , s. 304
Serie
Självständigt arbete i miljö och vattenteknik ; 69
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-352618OAI: oai:DiVA.org:uu-352618DiVA, id: diva2:1214194
Eksternt samarbeid
Karl Nilsson; José Pedro Da Silva Soares; Johanna Liljenfeldt
Utdanningsprogram
Master Programme in Environmental and Water Engineering
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2018-06-07 Laget: 2018-06-06 Sist oppdatert: 2019-06-19bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(27263 kB)177 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 27263 kBChecksum SHA-512
b501b305699e6987f7bdf2ff2eb97287b1536c16d4e7c06edca71523d6925c4597424a4761922c8b1de64bda2237af4849cc2b1430c61f6d374992d1e593247b
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 177 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1069 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf