uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är jag en dålig mamma?: Kvinnors upplevelser av förlossningsdepression och sjuksköterskans åtgärder - en litteraturstudie
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Förlossningsdepression är en depressiv sjukdom som varar i några veckor upp till ett år efter en förlossning och som drabbar 10 - 15 procent av nyblivna mammor. Förlossningsdepression påverkar mammans livskvalitet och ökar risken för att bli deprimerad igen senare i livet. Detta tydliggör hur viktigt det är för sjuksköterskor att identifiera kvinnor med symtom av förlossningsdepression och att ha vetskap kring vilka åtgärder som finns.

Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelser kring förlossningsdepression och vilka åtgärder det finns för att lindra symtomen av förlossningsdepression.

Metodbeskrivning: En litteraturöversikt utfördes med 11 originalartiklar från olika länder som valdes från databasen PubMed. Artiklarna granskades och tre kategorier utformades. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram i studien.

Resultat: Det finns en stor rädsla för att bli stigmatiserad på grund av sin förlossningsdepression. Många kvinnor hade svårt att erkänna att de hade ett problem, vilket i sin tur hindrade dem från att söka hjälp. Något som var mycket viktigt för dem var behovet av socialt och professionellt stöd. Olika åtgärder identifierades, exempelvis gruppsamtal, mindfulness, och yoga. Det fanns även olika utbildningsprogram samt program baserade på kognitiv beteendeterapi.

Slutsats: Kvinnor med förlossningsdepression känner sig stigmatiserade vilket leder till att de inte söker hjälp. Gruppaktiviteter och utbildning kring förlossningsdepression hade en positiv inverkan på kvinnornas mående. Genom att aktivt normalisera förlossningsdepression och erbjuda olika åtgärder, kan sjuksköterskor bryta stigma och bemöta kvinnor med insikt och förståelse.

Abstract [en]

ABSTRACT

Background: Postpartum depression is a depressive disorder which lasts for a few weeks up to a year after childbirth, and it affects 10 - 15 percent of new mothers. Postpartum depression affects the mother’s quality of life and increases the risk of becoming depressed later in life. This highlights the importance of nurses identifying women with symptoms of postpartum depression and having awareness of existing standards of care.

Aim: The aim of this literature review was to examine women’s experiences concerning postpartum depression and which standards of care that exist to relieve symptoms of postpartum depression.

Method: A literature review was conducted with 11 original articles from different countries, which were chosen from the PubMed database. The articles were audited and three categories were developed. The nursing theory of Katie Eriksson was used as theoretical framework in this study.

Results: There existed a great fear towards becoming stigmatised because of postpartum depression. Many women had trouble acknowledging that they had a problem, which in turn hindered them from seeking help. One aspect which was very important to them was the need for social and professional support. Different standards of care were identified, for example group discussion, mindfulness and yoga. There were also varying educational programmes as well as programmes based on cognitive behavioural therapy.

Conclusion: Women with postpartum depression feel stigmatised which leads to them not seeking help. Group activities and education concerning postpartum depression had a positive effect on women’s wellbeing. Through active normalisation of postpartum depression and by offering varying standards of care, nurses are able to break the stigma, and receive women with insight and understanding.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 46
Keywords [en]
postpartum depression, women, experience, treatment, nursing
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-366589OAI: oai:DiVA.org:uu-366589DiVA, id: diva2:1265531
Subject / course
Caring Sciences
Educational program
Registered Nurse Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-11-27 Created: 2018-11-23 Last updated: 2018-11-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(503 kB)271 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 503 kBChecksum SHA-512
60b4b8200f12388887acc8d4943057dbc0991012e87976b2c42465285f54effd8f1e55c98039de924c81d67d7a3975008ef4894cedfbaff60959d12fb624663e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Public Health and Caring Sciences
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 271 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1214 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf