uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna: -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism. Luleå tekniska universitet, ETS, historia . (CEMFOR)ORCID iD: 0000-0003-2820-0584
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism. (CEMFOR)ORCID iD: 0000-0001-7207-2888
Vaja filmproductions.
2019 (Swedish)In: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019: Space and Frontiers, 2019Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

 

Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.  

 

Format: Detta är en session med fyra presentationer som alla hänger ihop med fokus på Kiruna, kolonisation, rasism, rasbiologi, urfolkskamp, vardagsliv, utmanande av akademisk kunskapsproduktion och  främjande av kunskapsproduktion utanför de akademiska normerna. Vi som presenterar är konstnär, teknikhistoriker, renskötare/jojkare och arkeolog. Det som presenteras är arbete knutet till tre olika forskningsprojekt, ett konstnärligt forskningsprojekt om Kiruna som är en ansökan till Vetenskapsrådet Konstnärlig forskning, ett om urfolksperspektiv på klimat (finansierat av FORMAS 2017-2019), samt ett om samiska perspektiv på rasbiologi (”Åvdåsvásstadus”, finansierat av Sametingets Kulturnämnd och Rådet för lika villkor, Uppsala universitet).

 

 

Organisatör May-Britt Öhman, Fil.Dr., Teknikhistoria, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet och LTU, ETS - historia

 

 

1.

Liselotte Wajstedt, Konstnär, Fil.Kand Gestaltning i konvergerande medier.

 

Titel: Ruotnas Várri: berättelser från renskötare i Kirunaområdet med filmvisning

 

Detta är en presentation av en del av ett filmdokumentationsprojekt om flytten av Kiruna. Här fokuserar jag på de samiska renskötarnas situation i Kirunaområdet. Deras situation blir allt svårare. Jag har pratat med många som känner sig ledsna och uppgivna. De trycks undan allt mer för de olika gruvorna som det prospekteras för och de nya som öppnas. På den platsen där Kiruna ligger idag var det ett höstbetesland för renarna. Renskötarna har inte längre någon plan D. Jag följer samebyn Gábna sameby och en renskötare; Lars-Ánte Kuhmunen, i hans vardagliga arbete. Han är även jojkare, och en musikvideo är del av dokumentären. Det är svårt att föra arvet vidare i en familj, det är hård press på barnen som måste ta över en stor renhjord efter sina föräldrar. Till det ska de kämpa med växande miljöproblem, ekonomin etc... En annan aspekt som kommer in i detta är rasbiologins kategoriseringar och dess effekter på de som lever idag; Kväner, Lantalaiset, Samer och Svenskar - de olika motsättningarna som uppstår och hur det påverkar klimatet i Kiruna. Denna fråga lyfts inte fram ordentligt, det är så infekterat och därför viktigt. Det handlar om urfolkstatus och rättigheter till land och vatten. Hur påverkar det staden, arbetet, mentaliteten och gruvan - och den lilla människan. Hur har rasbiologin och den statliga politiken som delat upp människor i olika grupperingar bidragit till detta? Det är många frågor som söker sina svar och berörs i forskningsprojektet. Jag kommer visa några klipp från pågående filmdokumentation.

 

 

2.

Lars-Ánte Kuhmunen, renskötare, jojkare

 

Titel: Jojken -  samisk glädje och motstånd och framtidstro

 

Detta är en presentation av jojk som tradition och som en möjlighet till helande i en sårig värld. Jojken är en urgammal och oerhört viktig men tyvärr idag för många samer tystad tradition. Jojken var en självklarhet i samiska familjer, man jojkade ensam, man jojkade när man träffades. Jojken förmedlar kunskap, minne, historia och tradition och känslor. Med kristendomen och kolonisationen tystades jojken och i många släkter tystnade den. I ett samiskt samhälle som utsätts för ett växande kolonialt förtryck, rasism, och av miljöproblem från den ökande industriella exploateringen, är jojken en väg att hitta tillbaka till glädje och välmående. Jag kommer här berätta om hur jojken kan användas för just detta välmående och återtagande och stärkande av samisk kultur. Och på sikt, förhoppningsvis del av det som kan sätta stopp för miljöförstörande och djur- och människoförstörande industriella exploateringar, genom att åter bygga upp relationerna till omgivande samhälle, natur, djur, medmänniskor på ett hållbart sätt. Jag kommer även låta deltagarna själva prova på jojk.

 

 

3.

May-Britt Öhman, FD Teknikhistoria, LTU, Historia och Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

 

Åvdåsvásstadus: Om ansvar, avkolonialisering, helande,  rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende

 

Frågan om rasbiologi och dess påverkan på de som mätts och hamnat på bilder i rasbiologiska institutets kataloger i Uppsala universitet, de döda som grävts upp ur sina gravar och vars kroppar hamnat i statliga institutioners lådor har alltmer uppmärksammats de senaste åren. En växande opinion från samiskt håll, sverigefinskt och tornedalskt håll börjar nu allt mer ifrågasätta. Vilket ansvar har svenska staten? Vad ska göras med samlingarna – kropparna  - bilderna? Vad har rasbiologin och rasismen haft för påverkan på de utsatta? Och inte minst – frågan om varför har man hållit på med detta, och kallat det vetenskap, till att börja med? Varför fortsätter man behålla och använda stulna kvarlevor för forskning?

21-23 januari  2015 hölls ett symposium vid Uppsala universitet, som jag var initiativtagare till och huvudsaklig organisatör för, ”Åvdåsvásstadus: ansvar, avkolonialisering, helande,  Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende”. I samband med symposiet påbörjades arbetet med en supradisciplinär antologi, dvs för både akademiska forskare och forskare inom det samiska samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom akademin, som bjöd in alla intresserade. Nu vid slutet av 2018 är vi nästan klara. Det har varit ett tungt och smärtsamt men även stärkande arbete. Jag kommer ta upp aspekter ur antologin, påpekanden, nya insikter och även mina egna bidrag. En betydelsefull aspekt är trots allt att rasismen, rasbiologin, hade och har än idag, ett syfte – att kunna kontrollera människor och territorium med rika naturresurser. Detta framgår i bidragen till antologin.

 

 

4.

Gunilla Larsson , FD Arkeologi, Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

 

Titel: ”Man får aldrig ro”: Arkeologiska och historiska perspektiv på Kirunas stigar

 

Det finns berättelser om stigar och platser som måste lämnas i fred, annars uppstår problem. I Jokkmokk är det ett av mest omtalade exemplen vattenkraftsdammen Seitevare, som enligt muntlig tradition är byggd på en helig plats, vilket ska ha medfört de problem som statliga företaget Vattenfall  än idag har med dammen.  Sådana berättelser – sådan kunskap – finns även i Kirunområdet. Wajstedt konstnärliga forskningsprojekt har denna aspekt som en viktig del. Wajstedt skriver: ”Stigarna har särskild betydelse för mig både minnet och andligt. Det finns en massa berättelser kring dessa stigar. Både när de använts och i eftertid då de fortfarande är ’beträdda’ av andar. De berättas helt utan skam. Till exempel får man aldrig bygga hus sådan stig. Då får man aldrig ro. ” I presentationen kommer jag att redogöra för möjliga arkeologiska och historiska ingångar på stigar, flyttleder och lämningar inom det som idag är Gábna och Laevas samebyars områden. Jag kommer att belysa relationen mellan människorna och landskapet i ett långtidsperspektiv genom att analysera de lämningar och minnen som är kopplade till platser i landskapet. I de arkeologiska lämningarna här finns spåren efter den osynliggjorda samiska historien i Kirunaområdet. De lämningar som finns och de minnen som finns knutna till dessa platser är länken mellan de människor som har levt här och landskapet, men även vittnesbörd om rättigheter till land och vatten. Med hjälp av arkeologiskt och historiskt källmaterial, och utifrån ett  samiskt perspektiv, kan livet i samebyarna i Kirunaområdet förändras, och kolonisationen har förändrat det samiska landskapet belysas.

 

Place, publisher, year, edition, pages
2019.
Keywords [sv]
Samer, Urfolk, Kiruna, Teknikhistoria, Urfolksperspektiv, Jojk
National Category
History of Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-392162OAI: oai:DiVA.org:uu-392162DiVA, id: diva2:1347068
Conference
Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019, Kiruna
Projects
Dálkke: Indigenous Climate Change Studies
Funder
Swedish Research Council Formas, 2017-01923
Note

FORMAS, inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. 

Available from: 2019-08-30 Created: 2019-08-30 Last updated: 2019-08-30

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Öhman, May-BrittLarsson, Gunilla
By organisation
Centre for Multidisciplinary Studies on RacismDepartment of Theology
History of Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 36 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf