uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
I Hyalta gastars sällskap: om konstvetenskapens diskriminering av kvinnliga målare ur den arbetande klassen på 1700- och 1800-talen
Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
2011 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
In Society with Ghosts of Hyhult : On the discrimination in Art History of working class female painters in the 18th and 19th centuries (Engelska)
Abstract [sv]

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.

Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.

I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs.

I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden.

I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation.

I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2011. , s. 90
Nyckelord [sv]
allmoge, arbetarklass, Bengta Persdotter i Hyhult, borgerlig, den andre, etnicitet, etnologi, feminism, folkkonst, historiografi, horror vacui, ideologi, kanon, kapitalism, klass, konst, konsthistoria, konstnärlig kvalitet, konstvetenskap, kön, liberalism, medelklass, nationalism, smuts, sydsvenskt bonadsmåleri
Nationell ämneskategori
Konstvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hgo:diva-1388OAI: oai:DiVA.org:hgo-1388DiVA, id: diva2:512953
Ämne / kurs
Konstvetenskap
Uppsök
humaniora/teologi
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2012-04-02 Skapad: 2012-03-29 Senast uppdaterad: 2013-07-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

I Hyalta gastars sällskap(3766 kB)1231 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 3766 kBChecksumma SHA-512
b029e7c463af2f6f7f6c4c2f569213bb9272e70520aa8e7c9e6f02b02c044be9d4d88041ff8205f5023c69bf345ac7f3ce96c02e8224b97ef115d266c5ec9cc5
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Andersson, Inger
Av organisationen
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Konstvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1231 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1923 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf