Lule älv är ett av Sveriges mest reglerade vattendrag med ett flertal större dammar, klassade inom högsta konsekvenskategorin som producerar uppemot en femtedel av all el inom Sverige. Lule älv är dessutom färdväg, fiskevatten och dricksvatten för invånarna längs älven. Dessutom är Lule älvområdet där den största ansamlingen av renar finns och därmed renskötsel sker.
I dagsläget finns ett flertal undersökningsstillstånd och även ett provbrytningstillstånd invid Lule älv, och invid vattenkraftdammarna (Seitevare och Parki – båda högsta högsta konsekvensklass vid dammbrott). Sommaren 2013 sker provbrytningen vid Kallak – Parki, under ledning av JIMAB, Jokkmokk Iron AB.
Samtidigt, trots alla de risker som detta innebär så finns en stark önskan från flera i lokalbefolkningen för att få ett uppsving till Jokkmokks Kommun, där en gruva framhålls som lösningen på arbetslösheten och utflyttningen.
Nationellt, regionalt och lokalt finns även politiskt stöd för gruvprojekten, där stora satsningar görs eller planeras för infrastruktur – vägar, järnvägar, bostäder etc – finansierade med skattemedel. Parallellt finns farhågor om miljöförstörelse, tvångsförflyttningar och kraftig negativ påverkan på lokala existerande näringar och kultur; rennäring, fiske, turism, nationalparker och naturreservat.
Ytterligare en aspekt i sammanhanget är att de flesta undersökningstillstånd och planerade gruvprojekt är ledda av utländska företag, något som skiljer sig från tidigare erfarenheter i Sverige. Mineralavgiften ligger idag på 2 promille av övervinsten/år, vilket medför att en väldigt liten del av vinsten från mineralutvinningen idag kan återföras till skattebetalarna eller markägarna. Till detta kommer att nuvarande miljölagstiftning (sedan 1999) bygger på sk. egenkontroll – där allt ansvar lämnas till verksamhetsutövare. Tillsynsmyndigheternas uppgift är framförallt att ta del av de rapporter som sänds in av verksamhetsutövare – något som framhålls av forskare ha lett till att kontrollen av miljöfarliga utsläpp minskat avsevärt.
Syftet med denna workshop som organiseras av Teknovetenskap/Centrum för Genusvetenskap, Uppsala Universitet i samverkan med Centrum för Hälsa och Byggande, Kungliga Tekniska Högskolan, Urbergsgruppen Jokkmokk, och Nätverket Inga Gruvor i Jokkmokk är att på plats inventera och analysera provborrningar och provbrytning utifrån frågor om dammsäkerhet, vattensäkerhet, trygghet, hållbar utveckling, drömmar om arbetstillfällen och sysselsättning samt reaktioner mot olika sorters exploatering, kulturarv – fornlämningar, historia -nutid - framtid likväl som hur vi ska finna ett sätt att kommunicera dessa aspekter utifrån olika perspektiv. Detta görs genom att på plats observera och i samverkan med berörda utifrån en supradisciplinär ansats. Denna ansats innebär att varje deltagares olika kunskaper och kompetenser på olika områden kommer till användning för observation, diskussion och analys.
2013.
Focus Kallak-Gállok, Julevädno – Lule älv, Gállok (Kallak), Jokkmokk 6-11 juli 2013.