Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublications from Uppsala University
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A cross-sectional study of factors influencing occupational health and safety management practices in companies
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences, Social Medicine. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap. (Socialmedicinsk epidemiologi)ORCID iD: 0000-0003-4323-9647
Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap. (Socialmedicinsk epidemiologi)
Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences, Social Medicine. (Socialmedicinsk epidemiologi)ORCID iD: 0000-0002-3734-6756
2017 (English)In: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 95, p. 92-103Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Companies need to ensure a functioning occupational health and safety management (OHSM) system to protect human health and safety during work, but generally there are differences in how successful they are in this endeavor. Earlier research has indicated that factors like company size, safety culture, and different measures of financial performance may be related to the quality of OHSM practices in companies. Therefore, the aim of this study was to investigate whether these factors are associated with OHSM practices in companies. A postal questionnaire was used to collect data from a sample of Swedish manufacturing companies, and complementary data regarding the companies were retrieved from a credit bureau database. The statistical analysis was performed with ordinal regression analysis using generalized estimating equations. Different predictor variables were modeled with OHSM practices as the outcome variable, in order to calculate p-values and to estimate odds ratios. Company size, safety culture, and creditworthiness were found to be associated with better, as well as worse, OHSM practices in companies (depending on directionality). Practical implications for industry and future research are discussed.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. Vol. 95, p. 92-103
Keywords [en]
Occupational health and safety (OHS), Safety culture, Manufacturing, Work environment, Financial performance, Generalized estimating equations (GEE)
National Category
Work Sciences Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-264510DOI: 10.1016/j.ssci.2017.02.008ISI: 000399852500009OAI: oai:DiVA.org:uu-264510DiVA, id: diva2:860782
Available from: 2015-10-13 Created: 2015-10-13 Last updated: 2017-05-30Bibliographically approved
In thesis
1. Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety
Open this publication in new window or tab >>Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety
2015 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority.

The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance.

Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database.

The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices.

In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed.

Abstract [sv]

Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal.

Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag.

De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM.

Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning.

Abstract [de]

Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben.

Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen.

Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen.

Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen.

Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Place, publisher, year, edition, pages
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015. p. 68
Series
Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, ISSN 1651-6206 ; 1146
Keywords
Occupational health and safety (OHS), Small and medium-sized enterprizes (SMEs), Professional roles, Company size, Safety culture, Financial performance, Systematische Handhabung von Sicherheit und Gesundheit, Arbeitsschutzmanagementsystem (AMS), Kleine und mittlere Unternehmen (KMU), Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur, Finanzleistung, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), Små och medelstora företag (SMF), Yrkesroller, Företagsstorlek, Säkerhetskultur, Finansiella nyckeltal
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Occupational Health and Environmental Health Work Sciences Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics
Research subject
Medical Science
Identifiers
urn:nbn:se:uu:diva-264514 (URN)978-91-554-9372-1 (ISBN)
Public defence
2015-12-03, Krusenstjernasalen, Hus 23, Sal 213, Kungsbäcksvägen 47, Gävle, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-10-13 Last updated: 2018-01-11

Open Access in DiVA

fulltext(1042 kB)1149 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1042 kBChecksum SHA-512
a3ed2863e8ee36c0f54c243eeedc671c2befa73427cacb6bb19b0274ac38d89d68690f0b113c5803c9b4c3b821845b95d2ce789528f056c8bc6c6e6d657a3338
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full text

Authority records

Nordlöf, HasseWiitavaara, BirgittaWesterling, Ragnar

Search in DiVA

By author/editor
Nordlöf, HasseWiitavaara, BirgittaWesterling, Ragnar
By organisation
Social Medicine
In the same journal
Safety Science
Work SciencesProduction Engineering, Human Work Science and Ergonomics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1161 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 736 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf