uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att lyfta sig genom läsning: Utbildning mot emancipation, 1850-1950
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.ORCID iD: 0000-0003-0951-4182
2016 (Swedish)Conference paper, Presentation (Other academic)
Abstract [sv]

Under 1860-talet introducerades en ny skolform i Sverige: folkhögskolan. De var till en början belägna på landsbygden, då de riktade sig till lantbrukarungdomar som skulle skolas i fosterländsk-, medborgerlig- och praktisk bildning. Skolorna knöts ganska omgående till de nybildade landstingen och fick stöd till finansiering. Folkhögskolornas relativa betydelse på utbildningsmarknaden blev ganska alltså stor vid denna tid, då få läste vidare, åtminstone rent teoretiska ämnen.

Mitt arbete undersöker faktorer för social mobilitet i Sverige under perioden 1850-1950, genom att kartlägga rörligheten hos individer som valt att studera vidare på olika typer av folkbildningsinstitutioner efter den obligatoriska sexåriga folkskolan. Jag vill undersöka hur social rörlighet såg ut för de som valt att studera mer än folkskolans sex obligatoriska år, men som inte hade tillgång till läroverken och universiteten. Jag är intresserad av de mindre bemedlade gruppernas val av studier, då det är en större investering för dem att läsa på en skola, än för adelns och borgerskapet. En investering dels i reda pengar till kursavgifter och inackordering, men även i form av inkomstbortfall. För att investeringen skall vara betydande, har jag valt att inrikta mig på de som läser vidare på exempelvis en folkhögskola, en vinterkurs på minst 30 veckor. Inte bara en helg- eller kvällskurs. Utbildningarna ska kräva sex år i folkskola, men inte nödvändigtvis realskola. Det finns en rad andra kortare utbildningar som varit viktiga för utbildningsinsatser under denna period, som korrespondenskurser hos Hermods och andra. Men jag vill inrikta mig på de längre utbildningarna i första hand, och de som även genomfördes samlat, på en gemensam fysisk plats. Jag vill fånga in olika yrkesgrupper, och både män och kvinnor. I skrivande stund undersöker jag två folkhögskolor med viss spridning på elevernas sociala situationer. Stockholms läns folkhögskola (senare Väddö folkhögskola) och Brunnsviks folkhögskola. 

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Keyword [sv]
social rörlighet, folkhögskola, vuxenutbildning, Brunnsvik, arbetarrörelsen
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-310396OAI: oai:DiVA.org:uu-310396DiVA: diva2:1056527
Conference
Mimers forskarkonferens, 8-9 november 2016, Malmö
Funder
The Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation
Available from: 2016-12-15 Created: 2016-12-15 Last updated: 2016-12-15

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Söderqvist, Jonas
By organisation
Department of Economic History
Economic History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 128 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf