uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Asfaltåtervinning och masshantering : hur kan klimatpåverkan reduceras?.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Examensarbetet har studerat asfaltproduktionen i ett av Skanskas asfaltverk och utifråndet utfört livscykelanalys för asfalttillverkningen. Dessutom har examensarbetet genomintervjuer även undersökt hur offentlig sektor jobbar med återvinning och återanvändningav schaktmassor samt återvinning av asfalt. Uppskattning av framtida klimatpåverkan tillföljd av asfaltproduktion och transport av schaktmassor utfördes.Livscykelanalys för flera olika produktionsscenarier med och utan iblandning avasfaltgranulat samt med olika bränslen för ballastproduktionen utfördes. Studien visadeatt den mest klimatvänliga tillverkningen var genom produktion utan asfaltgranulat däruppvärmningen i asfaltverket skedde med träpulver och resulterade i 17 kg CO2-ekv perton asfalt. Skulle produktionen istället ske på samma vis men med förbränning av gasolför uppvärmning i asfaltverket skulle utsläppen enligt denna studie istället uppgå till 33,5kg CO2-ekv per ton asfalt. Inblandning av granulat ökade utsläppen då jungfruligstenmassa värmdes upp med träpulver. Tvärtom minskade utsläppen med inblandning avöver 25 % granulat då den jungfrulig stenmassa värmdes upp med gasol. Produktionbestående av 100 % inblandning av granulat resulterade i 25,6-25,8 kg CO2-ekv per tonasfalt. Studien visade att genom byte till förnyelsebara bränslen eller el iballastproduktionen skulle upp till 8 % av växthusgasutsläppen reduceras.Från intervjuerna framkom det att frågor kring asfaltåtervinning eller hantering avschaktmassor inte tycks vara prioriterade i Stockholm eller Uppsala län. Hos deintervjuade ansågs ansvaret ligga hos entreprenadföretagen. Genom att minskatransportsträckan för schaktmassor skulle växthusgasutsläppen minska. För att få enklimatvänligare hantering krävs antagligen att frågor kring schaktmassor lyfts till högrepositioner inom den offentliga sektorn.Uppskattningsvis kommer asfaltproduktionen för Stockholm och Uppsala län inom entioårsperiod att släppa ut 75 300 till 726 223 ton CO2-ekv. Mängden schaktmassor somkommer behöva transporteras i länen inom en tioårsperiod att uppskattas släppa ut 103500 till 276 100 ton CO2-ekv.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
Series
UPTEC ES, ISSN 1650-8300 ; 18 008
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-347772OAI: oai:DiVA.org:uu-347772DiVA, id: diva2:1195779
Educational program
Master Programme in Energy Systems Engineering
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-04-06 Created: 2018-04-06 Last updated: 2018-04-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6511
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 47 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf