uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Det ostyrda universitet?: Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Business Studies.ORCID iD: 0000-0002-9169-9704
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Business Studies. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics and Media, Media and Communication Studies.
2017 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Styrningen av högre utbildning och forskning är under omvandling. Dagens högskolepolitiska debatt är präglad av diskussioner om hur högre utbildning och forskning skall styras, ledas, kontrolleras och utvärderas. En lång rad statliga utredningar, propositioner, utvärderingar och lagförslag vittnar om ett tydligt intresse för att aktiv skapa och forma förutsättningarna för denna sektor. Bara de senaste åren har vi sett ambition och försök till reformering av bland annat system och principer för forskningsfinansiering (Prop. 2008/09:50), kvalitetsutvärdering (Prop. 2009/10:139), organisationsformer (Prop. 2009/10:149; DS 2013:49), ledningsstrukturer (Prop. 2006/07:43; SOU 2015:92) och karriärutveckling (SOU 2016:29). Samtidigt som många delar av akademin har därmed blivit föremål för olika reformer, så tycks ett alldeles särskilt fokus ha hamnat på hur universitet och högskolor skall organiseras och styras. Det är mot universitet och högskolor, som organisatoriska enheter, som alltmer krav och förväntningar riktas. Detta både i termer av universitet som ”kunskapssamhällets allt-i-allo” (Franke 2006) som förväntas leverera specifik kunskap och innovation för tillväxt, konkurrenskraft och välstånd på en rad av samhällets viktiga områden, och som ett verktyg för styrning och kontroll av vetenskap och vetenskaplig verksamhet. Det är med andra ord universitet och högskolor som förväntas styra och bära ansvar för såväl forskning som utbildning genom att utvärdera kvalitet, organisera sin verksamhet, prioritera mellan forskningsområden, och - inte minst - kunna ta ansvar när något går fel. 

Den centrala roll som samhället tillskriver universitet och högskolor syns inte bara i det ökade intresset för olika typer av reformer, utan också i innehållet i den statliga styrningen av högskolesektorn. Paradoxalt, har flera av de sentida svenska högskole- och forskningspropositioner syftat till att minskaden formella reglering av universiteten och deras verksamheter. Här har begreppet autonomi, ofta i betydelsen frihet, varit en tydlig ledstjärna: ”Nu ökar vi friheten för landets högre lärosäten” skrev dåvarande högskole- och forskningsminister på DN debatt (Krantz 2010) inför lanseringen av som kommit att kallas ”Autonomireformen”, som trädde i kraft vid årsskiftet 2011. Genom denna reform minskade den statliga styrningen av högre utbildning och forskning på flera punkter, framförallt i förhållande till några för universitet och högskolor centrala organisatoriska frågor. Lärosätena fick genom reformen ökade möjligheter att själva besluta om intern struktur och beslutsordning, styrelsesammansättning, och principer för rekrytering och befordran av lärare och forskare. Istället för statlig styrning poängteras i reformen behovet av att låta ”marknaden” få mer utrymme i styrningen. Detta framförallt genom att låta universiteten agera, som det ibland uttrycks, på en alltmer globaliserad kunskapsmarknad. Därmed har staten dragit tillbaka delar av sitt ansvar för den högre utbildningen och forskningens villkor, och låtit lärosätena själva ta ansvar för organisering och styrning av stora delar av deras utbildnings- och forskningsaktiviteter. 

Detta förefaller ju till viss del motsägelsefullt.  Samtidigt som samhällets och statens krav på styrning och kontroll av kunskap och kunskapsproduktion tycks tydligare och mer uttalad än tidigare, minskar det statliga inflytandet på landets lärosäten då dessa ska ”frias” från staten och den statliga regleringen. Lärosätena skall vara autonoma och ges ökade utrymme och möjligheter att själva styra och kontrollera sin verksamhet.  Denna utveckling reser en del frågor om både styrning, styrningens utformning och innehåll, och hur autonomi och frihet egentligen ska förstås. Vad är styrning? Vad är det som ska styras och av vem? Vad är frihet? Och vad betyder det för universitet och högskolor att de nu blivit föremål för sådan ”styrning genom frihet”? 

I den här boken söker vi att närma oss dessa frågor genom att analysera och diskutera styrning, autonomi och reform av svenska universitet och högskolor. Vi tar utgångspunkt i autonomireformen och de idéer och ideal för universitet[1]som presenteras där, och hur dessa kommit att utmana och omforma värderingar, prioriteringar, aktiviteter och arbetssätt vid de svenska lärosätena under senare år. Autonomireformen utgör därmed ramen för boken i sin helhet och för bokens olika bidrag då den tydligt pekar ut universiteten som centrala enheter för styrning och kontroll av verksamheten, i första hand forskning och utbildning. Grundantagandet i reformen, vilket också är utgångpunkt för våra diskussioner, är att universiteten som organisationer är centrala; det är universiteten som ska bli autonoma och självstyrande och det är makten över universitetens funktion och ordning som står på spel.

[1]Benämningen ”universitet” hänvisar i boken till universitetsorganisationer och inbegriper då samtliga lärosäten

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Makadam Förlag, 2017. , p. 327
National Category
Business Administration Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Educational Sciences
Research subject
Business Studies; Sociology of Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-350937Libris ID: 20203780ISBN: 9789170612244 (print)OAI: oai:DiVA.org:uu-350937DiVA, id: diva2:1206611
Available from: 2018-05-17 Created: 2018-05-17 Last updated: 2018-09-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Wedlin, LindaPallas, Josef

Search in DiVA

By author/editor
Wedlin, LindaPallas, Josef
By organisation
Department of Business StudiesMedia and Communication Studies
Business AdministrationPolitical Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 16 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf