uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Min k: man": Kvinnors syn på äktenskapet och hushållet under 1700-talet
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
"My beloved husband" : Female perspective of marriage and household during 18th century (English)
Abstract [sv]

Undersökningens syfte var att utifrån utdrag från fyra kvinnors dagböcker och en kvinnas levnadsberättelse analysera kvinnornas syn på sin roll i äktenskapet och hushållet under 1700-talet. Huvudfokuset låg vid maktbegreppet och kvinnornas relationer till deras familjer. Forskningsläget kring detta ämne har varit relativt stort. Men har främst berört de normer och förväntningar som fanns på äktenskapet från samhällets håll. Forskning som skrevs under 1990-talet som exempelvis Runefelt, Karlsson Sjögren och Helmius har haft ett stort fokus på hustavlans betydelse och har menat att den hierarkiska skillnaden mellan män och kvinnor varit väldigt stor medan forskning som genomförts efter år 2000 som Phil, Planck, Ling et al. har haft lite annorlunda resultat. De har själva inte satt sig emot hustavlans påverkan men menar att det i praktiken inte alltid var fullt så fast och strängt i hushållen som hustavlan förespråkade, och har lyft kvinnans faktiska roll i hushållet från en undertryckt och nedprioriterad roll till en betydligt mer stark och självständig. Majoriteten av forskningen som gjorts har haft ett utifrånperspektiv på äktenskapet och fokus har till stor del legat på samhällets syn på äktenskapet. I och med att mitt källmaterial består av dagböcker och levnadsberättelser från fem kvinnor som levde under 1700-talet ger det undersökningen ett inifrånperspektiv där kvinnornas egna tankar, åsikter och känslor ligger i fokus. Detta gör att dagboken som genre fungerar utmärkt till mitt syfte som är att undersöka kvinnans syn på sitt äktenskap och sin roll i hushållet samt hur de såg på de relationer som fanns. För att arbeta med mitt material delade jag upp kvinnorna i gifta respektive ogifta samt skapade fem  kategorier som jag utgick ifrån när jag analyserade materialet och använde mig av dessa för att svara på min frågeställning. Jag väljer här att kort besvara respektive fråga i samband med att frågan presenteras.

Vad skriver kvinnorna om i sina dagböcker? Kvinnorna skrev om sitt liv, hur deras dag såg ut, vad de hade gjort och vad som skulle göras. Störst fokus låg på familjerna, och samtliga kvinnor skrev både om de närmsta familjemedlemmar men även de mer avlägsna. Även äktenskapet i sig skrevs om både av de gifta och ogifta, det gick att se hur viktigt äktenskapet var som institution för alla under 1700-talet då det var ett ämne som verkade beröra samtliga kvinnor. Kristendomen hade ett stort fokus och alla skrev antingen direkt eller indirekt till gud vid något tillfälle i sina texter. Ofta när de var ledsna eller oroliga över någonting.

Skiljer det sig vad kvinnorna skrev beroende på om de var gifta eller inte? I stort skiljde det sig inte hur gifta och ogifta skrev, alla kvinnor hade stort fokus på hela familjens vardag och inte bara sin egen, däremot skiljde sig övriga teman åt till viss del. De gifta kvinnorna skrev betydligt mer om sina mäns liv än vad de ogifta skrev om sina familjemedlemmars. En annan skillnad var även deras sociala liv, där middagar, fester och andra tillställningar fick betydligt mycket mer plats i de giftas dagböcker än de ogiftas. Det är inte helt omöjligt att detta beror på en skillnad ekonomiskt och att de gifta helt enkelt hade det bättre ställt och därför hade större möjlighet att närvara vid liknande tillställningar.

Även det ekonomiska fick olika mycket plats hos gifta respektive ogifta kvinnor. De ogifta kvinnorna la betydligt större fokus på att skriva om ekonomin. Vilka inkomster och utgifter familjen hade samt hur skatterna förändrades i samhället var återkommande hos de ogifta men inte alls lika vanligt hos de gifta. Kanske beror det på att de ogifta oroade sig mer för de ekonomiska i och med att det var ekonomiskt fördelaktigt att vara gift eller också så hade de gifta intresset men valde att inte gå in på det då de till stor del var mannens uppdrag.

Hur mycket makt har kvinnorna över sig själva i sin vardag? För samtliga kvinnor är det tydligt att de inte är helt självständiga. Deras föräldrar eller män får mycket uppmärksamhet och det är tydligt att de har en stor respekt för sina anhöriga. Bland annat märks det i samband med benämningar, då männen och mödrarna blir benämnda med begreppet kära medan övriga familjemedlemmar inte blir det. Man kan även se en norm av att de manliga bekanta blir benämnda med titel och eller namn samtidigt som deras fruar aldrig blir benämnda med varken titel eller namn. Detta är någonting som uppmärksammats tidigare av både Henrik Ågren och Helmius. Detta skulle kunna antyda att kvinnorna inte har fullt lika högt värde som sina män och att fokus ligger på männen.

Samtidigt har kvinnorna inte visat exempel på att de har möjlighet att resa som de vill heller, det är ofta männen som reser och om kvinnan skulle resa någonstans är det tillsammans med en annan man eller i vissa fall med en annan kvinna, det är dock intressant att kvinnorna aldrig gör någonting utan att mannen har något eget att sysselsätta sig med, detta är ytterligare ett exempel på att mannen är högt hierarkiskt. Däremot har kvinnorna mycket att säga till om i hemmet, de fattar beslut och styr eventuella anställda och har stor makt över hemmet och hushållet, undersökningen visar att de inte tycks vara så underordnade sina män som hustavlan visar, men att de har stor respekt för sina män eller föräldrar.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 32
Keywords [sv]
1700-tal, dagböcker, äktenskapet
National Category
Humanities and the Arts
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-353088OAI: oai:DiVA.org:uu-353088DiVA, id: diva2:1216006
Subject / course
History
Educational program
Upper Secondary School Teacher Education Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-06-13 Created: 2018-06-10 Last updated: 2018-06-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of History
Humanities and the Arts

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf