uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Terra Preta vid Lenna Bruk
Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Earth Sciences, Department of Earth Sciences.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Terra Preta, som används som en benämning på odlingsjord berikad med biokol, är ett intressant inslag i dagens klimatdebatt. Ofta används termen biokol för att benämna kol (träkol, kol från gräs eller andra förnyelsebara källor) som har lagts i marken med syfte att förändra jordens egenskaper. Odlingsjordar har en nyckelroll i C-cirkulationen då de antingen kan agera som en C-källa eller en C-sänka relativt atmosfären. Det som styr systemet är i bland annat temperaturen och koldioxidhalten i atmosfären. En förhöjd CO2-halt kan ha en stimulerande effekt på växter (genom fotosyntesen) och en ökad temperatur kan leda till ökad fotosyntes (beroende vad temperaturen var från början). En global temperatur och CO2 ökning kan alltså leda till optimalare fotosyntes och en netto transport av kol ner i marken. Men då det finns en koppling mellan CO2-koncentration och temperatur, kan ökande koldioxidhalter och regionala temperaturökningar som ligger över fotosyntesens optimum (till exempel i tropiska regioner). En ökad temperatur leder till ökad aktivitet hos mikroorganismer i jorden och marken kan snabbt slå över från en netto CO2-sänka till -källa. Då biokol har en relativt lång halveringstid, från några hundra år till tusentals år, kan biokol med fördel användas som en koldioxidsänka. Biokol har en hög porositet och en rad intressanta egenskaper som kan vara fördelaktiga för växter. Forskning har visat att den höga porositeten leder till att en större mängd vatten kan hållas kvar i jorden.Vidare ökar biokolet jordens pH och jordens förmåga att utbyta katjoner. I biokolet finns många hydrofoba platser som gör att mikroorganismer, mineraler och lipofila föreningar, t.ex. bekämpningsmedel kan bindas till kolet, istället för att urlakas och transporteras bort med ytvatten och grundvattenflöden. Den här uppsatsen kommer fokusera på några egenskaper som förändras hos en enskild jord vid tillförsel av träkol, termen biokol kommer inte användas då tillförseln av träkol inte skett medvetet.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , p. 24
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-355204OAI: oai:DiVA.org:uu-355204DiVA, id: diva2:1227880
Supervisors
Examiners
Note

Arkivexemplar i Uppsala universitets arkiv

Available from: 2018-06-27 Created: 2018-06-27 Last updated: 2018-06-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Earth Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf