uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sociala faktorers påverkan på den ojämlika hälsan bland vuxna i Uppsala län: En kvantitativ tvärsnittsstudie
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Bakgrund:Sociala skillnader i hälsa som ger upphov till en ojämlik hälsa är ett uppmärksammat världshälsoproblem. Folkhälsan i Sverige utvecklas i positiv riktning men samtidigt ökar skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. 

Syfte: Var att studera hur det allmänna hälsotillståndet, det psykiska välbefinnandet och hälsorelaterade levnadsvanor såg ut i befolkningen i Uppsala, samt att studera hur sociala faktorer så som utbildning och sysselsättning påverkade den allmänna hälsan, psykiska välbefinnandet och hälsorelaterade levnadsvanor som i sin tur bidrar till en ojämlik hälsa.

Metod: En kvantitativ populationsbaserad tvärsnittsstudie som baserades på data från befolkningsundersökningen Liv och hälsa genomförd i Uppsala län år 2017. I studien inkluderades 4029 respondenter i åldrarna 30 till 69 år. Deskriptiva analyser samt ett chi-två test (p <0,05) genomfördes i statistikprogrammet SPSS. För att studera flera oberoende variablers samband med ett hälsoutfall genomfördes en binär logistisk regressionsanalys (OR, CI 95%).

Resultat: Kvinnorna skattade sin allmänna hälsa och psykiska hälsa sämre än männen. Äldre personer uppgav sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med yngre, medan en större andel med ej gott psykiskt välbefinnande uppgavs av yngre personer. Utlandsfödda och personer som invandrat hade en högre andel med ej gott psykiskt välbefinnande jämfört med svenskfödda personer. Högre utbildnings- och sysselsättningsnivå innebar bättre allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande och hälsorelaterade levnadsvanor. Störst odds att ha en bra självskattad hälsa var att vara förvärvsarbetare, att vara arbetslös påverkade däremot hälsan i negativ riktning när samband mellan allmänt hälsotillstånd, kön, ålder och sysselsättning studerades.

Slutsats: Hälsans sociala bestämningsfaktorer så som demografiska och sociala faktorer hade en stor påverkan på individernas hälsa och levnadsvanor. Grupper med högre socioekonomisk status hade bättre hälsa och levnadsvanor, varför målgruppsbaserade insatser är viktigt för att förebygga en ojämlik hälsa. 

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 65
Keywords [sv]
Hälsans bestämningsfaktorer, socioekonomisk status, befolkningsstudie, livsvillkor
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-363912OAI: oai:DiVA.org:uu-363912DiVA, id: diva2:1257434
External cooperation
Uppsala läns landsting
Subject / course
Public Health
Educational program
Master Programme in Public Health
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-10-22 Created: 2018-10-20 Last updated: 2018-10-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Public Health and Caring Sciences
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 30 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf