En viktig metod för att främja hälsa hos nyanlända migranter är hälsokommunikation på det egna modersmålet. Flera initiativ har tagits för att utveckla hälsokommunikationen med migranter i Sverige. Särskild Hälsokommunikation har införts i flera delar av landet, däribland i Stockholms län. Sedan 2015 är hälsokommunikation integrerad i Samhällsorienteringen i Stockholms län, för de flyktingar som omfattas av etableringslagen.

I denna rapport presenteras en utvärdering av utvecklingen av den tidigare etablerade ordinarie hälsokommunikationen som ges av Stockholms läns landstings hälsokommunikatörer i tolv kommuner i länet. Syftet är att utvärdera vilka utvecklingsbehov som finns för den ordinarie hälsokommunikationen.

Genom intervjuer med aktörer inom landsting och kommuner har vi undersökt hur de aktuella kommunerna ser på organisation och finansieringsmodeller för ordinarie hälsokommunikation. Vidare har en enkätundersökning bland deltagare i hälsokommunikationen genomförts med syfte att kartlägga vad som kännetecknar deltagarna i den ordinarie hälsokommunikationen utifrån sociodemografiska och hälsorelaterade faktorer.

Utvärderingen pekar på flera utvecklingsområden för den ordinarie hälsokommunikationen.

Denna hälsokommunikation skulle exempelvis i större utsträckning kunna fördjupas och inriktas mot specifika målgruppers behov. Det finns också utrymme för att utveckla samverkan med andra aktörer som når målgrupperna, såsom Arbetsförmedling, hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt att nå manliga migranter och yngre vuxna i större utsträckning.

Innehåll och metodik kan anpassat till målgruppens bristande hälsolitteracitet, d.v.s. förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda sig av hälsoinformation. Det finns även ett intresse av att utveckla den lokala förankringen av verksamheten, samtidigt som den centrala samordningen och stödet har en viktig funktion. Rollfördelningen mellan de centrala funktionerna och de lokala aktörerna kan förtydligas och långsiktiga avtal anpassas till detta.