Logo: to the web site of Uppsala University

A1185

Problem: Intern kontroll har hamnat i fokus i svenska företag på grund av ny lagstiftning från USA. En ökad reglering av den interna kontrollen kan ha både fördelar och nackdelar för näringslivet. Krävs stora anpassningar eller är den interna kontrollen redan idag överensstämmande med Sarbanes-Oxley Act:s krav? Vilka konsekvenser får en hårdare lagstiftning, när det gäller intern kontroll? Kommer det att bli någon skillnad, eller kanske det bara innebär ökade kostnader för företagen?

Syfte: Syftet med denna uppsats är, för det första, att undersöka hur den interna kontrollen ser ut idag hos företag i Sverige som omfattas av Sarbanes-Oxley Act. För det andra studera hur dessa företag måste anpassa sin interna kontroll för att följa denna lag. För det tredje kommer tänkbara effekter av denna ökade reglering att undersökas. Undersökningen kommer att beskriva hur personer inom revisions-branschen uppfattar dessa tre aspekter.

Teori och modell: Den teoretiska referensramen bygger på både tryckta böcker, artiklar och hemsidor från organisationer med koppling till intern kontroll och Sarbanes-Oxley Act. COSOmodellen som används i uppsatsen är skapad av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och tagen från en bok utgiven av Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Metod: Kvalitativ ansats; Fem intervjuer med fem personer inom revisionsbranschen

Resultat: I Sverige idag finns en intern kontroll, men den är mycket informell, ostrukturerad och bygger till stor del på tillit inom organisationen. Hur den interna kontrollen ser ut och är strukturerad skiljer sig dock mycket mellan olika företag och branscher. De anpassningar som måste göras till de ökade regleringarna är stora och komplexa. Företagen måste prioritera intern kontroll bättre och huvudansvaret för att den fungerar flyttas tydligare upp på ett högre plan. De effekter som uppkommer är att detaljregleringen ökar, vilket till en början kan leda till ineffektivitet och stora kostnader. Dock bör denna ökade reglering leda till effektivitetsvinster för företagen på lång sikt. En nackdel med att införa ett regelverk, som är lika för alla typer av företag, är att det kan vara svårt att implementera detta på ett bra sätt eftersom företag är olika. Antalet redovisningsskandaler bör minska, men det är omöjligt att eliminera risken för ytterligare skandaler.