Logo: to the web site of Uppsala University

A1190

Problem:FARs generalsekreterare Dan Brännström menar att människor i allmänhet har alltför höga krav och förväntningar på revisorerna. Enligt honom skulle de flesta individer instämma i att det minsta man kan begära av en revisor är att denne ”...förhindrar eller åtminsone upptäcker förskingringar och andra ekonomiska brott, finner alla fel i ett bokslut, undanröjer risken för obestånd och konkurs, granskar alla transaktioner mellan företagsledningen och bolaget, upptäcker alla poster som kan vara tveksamma ur skattesynpunkt, säkerställer att ledning och styrelse fattar rätt beslut...” (Brännström, 2004-09-30).

Syfte: Att utreda hur förväntningsgapet ser ut mellan revisorer och småföretag och hur gapet skulle kunna minskas.

Teori och modell: Då intressenter förväntar sig mer av revisorena än vad dessa rimligtvis kan och får åstadkomma, det vill säga ett förväntningsgap föreligger, kommer intressenternas förtroende för revisorer som yrkesgrupp successivt att urholkas. Detta är mycket allvarligt då nyckelordet för revisorns rapporter är just förtroende och utan detta kan rapporterna komma att uppfattas som rena reklamkommunikéer för företagen. Konsekvensen blir då att intressenterna själva måste uföra företagsgranskningar, exempelvis inför lånelöften och aktieköp. (Wolf et al., 1999). Då kunden förväntat sig mer av revisorns utförda tjänst än den tillhandahållna, kan detta också leda till tvister av olika slag, exempelvis arvodestvister och skadeståndstvister. (Johansson & Vikberg, 2003).

Metod: Samtliga besöksintervjuer tog mellan 45 minuter och en timme, medan telefonintervjun pågick i cirka femton minuter. Vid intervjuer med de undersökta revisorerna och företagsrepresentanterna skickades vid önskemål aktuellt frågebatteri i förväg via epost till respondenterna för att de i förväg skulle kunna förbereda sig och sätta sig in i frågorna.

Resultat: Ett förväntningsgap mellan revisorn och dennes klient uppstår då klienten har förväntningar på revisionen och revisorerna som inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra.” (FAR, 1994). I denna undersökning studerades tre revisorer och tre småföretagares inställning till revision. Undersökningen visade att det snarare föreligger ett okunninnghetsgap mellan de båda grupperna, vilket leder till att kunderna har orimliga krav och förväntningar på revisorerna. För att gapet skall kunna minskas krävs att varje enskilt gap sätts in i sitt specifika sammanhang och att flera olika lösningar används samtidigt. Mer information måste nå kunderna, en konkretisering av revisorns arbetsuppgifter måste till och kunderna måste dessutom öka sitt engagemang och deltagande i revisionsprocessen.