Logo: to the web site of Uppsala University

A1213

Problem: I hur stor utsträckning får revisorn ge råd till sina klienter utan att gå över lagens gränser? Hur tolkar revisorer analysmodellen för att kontrollera sitt oberoende? Vilka förväntningar beträffande konsulthjälp har företag och vilken sorts rådgivning efterfrågas? Hur ser förväntningsgapet ut mellan företag och revisorer?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera data från aktiebolag och revisorer, för att kunna beskriva ett eventuellt förväntningsgap mellan de två parterna. Vi vill se om företagen har större förväntningar på revisorn vad gäller rådgivning, än vad denne har möjlighet att erbjuda. Om så är fallet vill vi se vilka anledningar som finns till det. Visar det sig att förväntningarna inte är högre är det av intresse att ta reda på varför. I revisorns uppgifter ingår att ge råd men fel konsulthjälp kan innebära ett hot mot oberoendet, detta skulle kunna leda till att revisorn granskar sitt eget arbete. Vi ska se hur revisorn kontrollerar detta med hjälp av analysmodellen och jämföra om det görs lika på en stor och en liten revisionsbyrå.

Teori: Vi har använt oss av analysmodellen, som är en modell genom vilken revisorns oberoende kan prövas.

Metod: För att se hur analysmodellen tolkas samt hur revisorer ser på förväntningsgapet har två intervjuer med revisorer genomfört. Vi har även gjort en enkätundersökning på aktiebolag för att ta reda på deras syn på rådgivning och vilka förväntningar de har på sin revisor.

Resultat: Aktiebolag använder sig i stor utsträckning av rådgivningstjänster från sin revisor. Detta gäller främst medelstora företag. Majoriteten av företagen är nöjd med sin revisors insats, det vill säga att förväntningsgapet är litet. Revisorerna däremot anser att förväntningarna skiljer sig mellan revisorn och klienten.