uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Föräldraskapets roll i fetmabehandling för barn: En kvantitativ studie om gränssättning och känsloreglering
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Food, Nutrition and Dietetics.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Food, Nutrition and Dietetics.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Introduktion: Tidig insats och föräldrars involvering är viktiga faktorer vid behandling av barnfetma. Denna studie utvärderar föräldraskap i två olika behandlingsprogram inom en randomiserad kontrollerad studie för barnfetma, Mer och Mindre, där det ena fokuserar på att utveckla föräldraskapet medan det andra fokuserar på livsstilsfaktorer för barnet.

Syfte: Att undersöka om föräldrars gränssättning och känsloreglering kan påverkas genom behandlingsprogram samt om det i sin tur kan påverka barnets vikt.

Metod: Totalt 174 familjer med barn i åldrarna fyra till sex år (56% flickor) som diagnostiserats ha fetma, randomiserades till antingen ett föräldraprogram (tio sessioner à 1,5 timmar) eller en standardbehandling, som involverade både föräldrar och barn, inom Stockholms länslandsting. Föräldrarna fyllde i enkäten Kommunikation med barnet vid baseline och efter 12 månader. Svaren bearbetades statistiskt genom jämförelser inom och mellan grupperna samt genom sambandsanalyser mellan svaren och barnets Body Mass Index Standard Deviation Score (BMI SDS).

Resultat: För mödrarna sågs signifikanta ökningar i föräldraprogrammet gällande gränssättning samt känsloreglering och i standardbehandlingsprogrammet sågs ökning för gränssättning. Hos fäderna sågs signifikant ökning inom standardbehandlingsgruppen gällande känsloreglering. De signifikanta skillnaderna mellan grupperna gällde fädernas gränssättning och känsloreglering till fördel för standardbehandlingsgruppen. Inga samband mellan gränssättning eller känsloreglering och barnets BMI SDS var signifikanta men de pekade åt olika håll, till fördel för föräldraprogrammet.

Slutsats: Båda behandlingsformerna i studien ledde till förändringar inom gränssättning och känsloreglering. Framtida forskning bör fokusera på hur skillnaderna i föräldraskap på bästa sätt kan mätas, tolkas och vidmakthållas.

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-383823OAI: oai:DiVA.org:uu-383823DiVA, id: diva2:1317488
Educational program
Programme for Clinical Dietetitians
Available from: 2019-05-23 Created: 2019-05-23 Last updated: 2019-05-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Food, Nutrition and Dietetics
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 69 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf