uu.seUppsala University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Karlskrönikans kvinnor: en studie av den senmedeltida historieskildringen
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of History.
2019 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Women of Karlskrönikan : a study of Swedish Medieval literature (English)
Abstract [sv]

Undersökningens syfte har varit att belysa hur kvinnor framställs i den svenska senmedeltida litteraturen. Det empiriska underlaget har utgjorts av Karlskrönikan, en svensk rimkrönika författad under 1400-talet, till vilken undersökningen har ställt den primära frågeställningen hur kvinnor framställs i detta medeltida verk. Därtill har undersökningen ställt underliggande frågor gällande i samband med vilka ageranden och situationer som kvinnor omnämns, vilka funktioner kvinnor fyller i krönikan samt hur deras medverkan och framställning skiljer sig ifrån Karlskrönikans manliga karaktärer.

Undersökningen har utgått ifrån sociologen Raewyn Connells teori om strukturella genusrelationer för att strukturera sammanställningen av det empiriska underlaget. Därtill har undersökningen delats upp i tre kategorier som Connell menar återfinns i samhällen, historiska såväl som nutida, och som inverkar på relationerna mellan män och kvinnor. Inledningsvis menar Connell att labour, eller handlingar, styr vilka sysslor som män och kvinnor tillåts göra. Därefter anser Connell att män och kvinnor ges olika möjlighet till att både bruka och utsättas för power, i undersökningen översatt till kraft. Slutligen menar Connell att relationen mellan kvinnor och män regleras av katexis, alltså de känslomässiga och emotionella band som återfinns i ett samhälle. Dessa tre kategorier har brukats för att studera Karlskrönikans kvinnor och vilka förutsättningar de ges för att framställas som subjekt eller objekt för olika handlingar.

Undersökningens resultat visar på att kvinnor är underrepresenterade i Karlskrönikan och att de främst framställs som objekt snarare än subjekt. Primärt omnämns kvinnor i samband med någon manlig karaktärs agerande och kvinnorna själva framställs som passiva. Kvinnors eget agerande i Karlskrönikan är fragmenterad och yttrar sig i små och subtila handlingar och de kvinnor som mot förmodan ges större plats i krönikan är de som utmärker sig på ett säreget sätt, till exempel drottning Margareta och hennes unika roll i den medeltida makthierarkin. Dessutom speglar Karlskrönikans framställning av kvinnor tidens kvinnoideal där den lugna och harmoniska kvinnan idealiseras vilket bidrar till att försumma kvinnors faktiska handlande i det svenska medeltida samhället.  

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 36
Keywords [sv]
Karlskrönikan, kvinnor, senmedeltid
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-403211OAI: oai:DiVA.org:uu-403211DiVA, id: diva2:1388561
Subject / course
History
Educational program
Upper Secondary School Teacher Education Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2020-03-23 Created: 2020-01-26 Last updated: 2020-03-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of History
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf