Depression är ett psykiskt sjukdomstillstånd som ökar ständig bland världens befolkning. Vad somorsakar depression är ännu inte känt men under de senaste åren har forskningen kommit fram tillatt tarmmikrobiotan kan ha en avgörande roll i sjukdomens patofysiologi via den så kallade tarm-hjärna-axeln, ett dubbelriktat kommunikationssystem mellan centrala nervsystemet och mag-tarmkanalen. Befintlig forskning tyder på att psykiatriska störningar sammankopplas medförändringar i mikrobiomet. Att mikrobiotan riktas i terapi för depression och andra sjukdomar ären ny och lovande metod. Probiotika är alltmer av intresse då de har visat lovande resultat iprekliniska studier. Detta fördjupningsprojekt har utförts för att ta reda på om probiotiskt tillskottkan minska symtomen vid depression som primärterapi och adjuvans till befintliga antidepressivaläkemedel. Metoden som användes under arbetets gång var en databassökning och genomgång avbefintlig aktuell och relevant vetenskaplig litteratur i databasen PubMed. Sex studier från olikavärldsdelar ingick. Samtliga studier var randomiserade kontrollerade studier med interventionstidpå åtta veckor. Probiotikan som användes i studierna innehöll olika bakteriestammar med olikakoncentrationer. En rad olika mätningsskalor användes i samtliga studier för utvärdering avdepressiva symtom. Fyra studier fann en signifikant förbättring i depressiva symtom hosstudiegrupperna gentemot kontrollgrupperna. Två studier visade inte samma resultat.Idag finns det en begränsad evidens för probiotikans effekt vid depression, även om en del av deinkluderande studierna visade en fördelaktig effekt på depressiva symtom. Det behövs ytterligareforskning inom området med längre och större studier för att en slutsats ska kunna dras omprobiotikans effekt vid depression.