Logo: to the web site of Uppsala University

Bakgrund: Bröstmjölkens framträdande fördelar för det prematurfödda barnets och det sjuka nyfödda barnets fysiska och psykiska hälsa är av stor betydelse. Därför är tillgången på donerad bröstmjölk av yttersta vikt för barn vars mödrar har otillräcklig bröstmjölksproduktion.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av att donera bröstmjölk.

Metod: En kvalitativ studie. Datainsamlingen skedde via intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med tematisk innehållsanalys med induktivt ansats.

Resultat: Tio kvinnor som varit bröstmjölksdonatorer under 2020 deltog i studien. De övergripande motiven till att donera var altruistisk hållning att hjälpa de prematurfödda barnen, viljan att ge tillbaka samt egna fördelar. Många kvinnor upplevde en stress över kravet på att donera minst tre liter och begränsningen att bara få donera de tre första månaderna efter barnets födelse. Samtliga upplevde en bristande information kring bröstmjölksdonation. Upplevelsen av vårdpersonalens bemötande varierade.

Slutsats: Kvinnor som donerar bröstmjölk kan uppleva en glädje och tillfredställelse genom att hjälpa andra, men det kan också vara krävande, ansträngande och stressande där kravet pådonationsmängd och begränsad donationstid är de största stressorerna. Därför är det angeläget att information ges tidigt och är lättillgänglig. Kravet på donationsmängd kan förslagsvisavskaffas eller minskas. Kvinnor som väljer att donera bröstmjölk behöver möta vårdpersonal som är stöttande, uppskattande och positiv med ett engagemang för att hitta praktiska och underlättande lösningar. Ökad medvetenhet, kunskap och information om bröstmjölkens betydelse är avgörande för rekrytering av bröstmjölksdonatorer.

Background: The prominent benefits of human milk for the physical and mental health of the preterm and sick infants are of great importance. Therefore, the availability of donated human milk is at utmost importance for infants when the mothers are having insufficient milk production.

Aim: The aim of the study was to investigate women´s experience of donating breastmilk.

Method: A qualitative study. Data was collected through interviews with semi-structured questions from an interview guide. The method of the data analysis was a thematic analysis with an inductive approach.

Result: Ten women donating human milk during 2020 participated. The most general motives for donating were the participants altruistic attitude to help the preterm infants, an experience of debt of gratitude and own benefits. Many experienced a stress over the demand fordonating three litres and the restriction to donate only for the first three months after the childbirth. All experienced a lack of information about human milk donation. The experience of encounters from the care staff varied.

Conclusion: Women donating human milk can experience feelings of joy and satisfactions by helping others, but the task can also be a demanding, strenuous, and stressful where the requirement for a certain amount of donation and a limited donation time are the biggest stressors. Early and easily accessible information is therefor necessary. The requirement for a certain donation quantity can preferably be abolished or reduced. It is essential that womenwilling to donate breastmilk meet a healthcare professional who is supportive, appreciative and positive with a commitment to finding practical and facilitating solutions. Increased awareness, knowledge and information about the importance of human milk is crucial forrecruiting human milk donors.