Den här uppsatsen syftar till att undersöka nivån på paretokoefficienten för Sveriges totalainkomster över tid. Paretokoefficienten mäter ”tunnheten” av den högra svansen ifördelningskurvan av inkomster. Den är framför allt relevant för beräkning avintäktsmaximerande skattesatser men kan även användas som ett lokalt jämlikhetsindex. Beräkningar görs med etablerade matematiska ekvationer som härletts från framståendeforskare. Resultatet jämförs med motsvarigheten med endast arbetsinkomster och presenterasförst i en tidsserie med start 1980 för att sedan sättas i ett internationellt perspektiv. Allaberäkningar utgår från inkomster före skatt. Sveriges utveckling jämförs först med USA och EU för att sedan sättas i relation till ett par grannländer och större länder i Europa vilkatidigare inkluderats i liknande studier på ämnet. Det visar sig att paretokoefficienten är någotlägre nu än på 1980-talet och avsevärt mycket lägre när man räknar med kapitalinkomster än när de exkluderas. Vidare förs en diskussion om varför det ser ut som det gör samt hur eneventuell justering av svensk ekonomisk politik kan tänkas öka effektiviteten i skattesystemetoch eventuellt minska ojämlikheten. Detta genom att öka beskattningen av kapitalinkomster och minska den på arbetsinkomster.