Psykisk ohälsa och medvetet övervägd självskada bland ungdomar är ett angeläget problem som påverkar inte bara ungdomen utan hela systemet runt individen. Tidigare forskning har fokuserat mycket på individuella egenskaper såsom individens förmåga till emotionsreglering som förklaringsmodell till den psykiska ohälsan, men det är tydligt att mer kunskap om interpersonella faktorer behövs för att komplettera bilden. Syftet med denna studie var att undersöka upplevd validering respektive invalidering i det nära sociala nätverket och sambanden med svårigheter att reglera känslor samt frekvens av självskadebeteende. Studien inkluderade 1917 ungdomar mellan 15-20 år som besvarat en webbaserad enkät. Enkäten inkluderade skattningsformulären DERS-36 (Difficulties in emotion regulation), DSHI-9r (Deliberate Self-Harm Inventory) och det nya formuläret ”Gensvar på mina känslor, tankar och handlingar” direkt utformat utifrån Linehans Bio-sociala teori och definition av validering respektive invalidering. Resultaten visade att det fanns en på gränsen till måttlig negativ korrelation mellan grad av upplevd validering och svårigheter att reglera känslor. Det fanns en måttlig positiv korrelation mellan grad av upplevd invalidering och svårigheter att reglera känslor. Sambanden tenderade att vara starkast i relation till familjemedlemmar och föräldrar. Vidare fanns det en liten negativ korrelation mellan grad av upplevd validering och frekvens av självskada och en positiv korrelation mellan grad av upplevd invalidering och frekvens av självskada. Resultaten var signifikanta och är i linje med Linehans Bio-sociala teori. Resultaten talar för att formuläret ”Gensvar på mina känslor, tankar och handlingar förtjänar att testas och utvärderas vidare - förslagsvis i kombination med strukturerade observationer av validering/invalidering för att närmare kunna uttala sig om orsakssamband.