Tiden för högskolestudier är en avgörande period i många unga människors liv då den utgör en övergång från tonåren till vuxenlivet, och det är under dessa år som många typer av psykisk ohälsa har sin debut. Syftet med denna studie var att utvärdera en pilotenkät som var grunden för en ny forskningsinfrastruktur med syfte att kartlägga och förebygga psykisk ohälsa hos studenter med befintlig ohälsa eller som är i riskgrupp att utveckla psykisk ohälsa, samt behandla psykisk ohälsa via digitala insatser på universitet och högskolor. För att kunna ge behandling där behov identifierats kommer framtida enkäter behöva vara av konfidentiell art. Därför syftade denna studie att undersöka hur olika grader av integritetsintrång påverkar benägenheten hos studenter med stigmatiserande erfarenheter att svara på en enkät om psykisk ohälsa. Studien ämnade också undersöka om det finns ett samband mellan stigmatiserande erfarenheter och psykisk ohälsa i form at substansbruk, våld, suicidalitet och sexuell lägging. Resultaten visar att integritetsintrång inte har någon effekt på studenters benägenhet att svara på frågor av känslig natur. Vidare visar resultaten att det finns ett samband mellan stigmatiserande erfarenheter i form av substansbruk, suicidalitet, våld samt sexuell läggning och psykisk ohälsa i form av överlag upplevd psykisk ohälsa och/eller depression eller ångest under livstiden och de senaste 12 månaderna.