Barn och unga med attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) löper högre risk än jämnåriga att utveckla psykisk ohälsa, och flickor utgör en särskilt utsatt grupp. Emotionsregleringsmekanismer skulle kunna förklara dessa komorbida samband. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ADHD-symtom i skolåldern predicerar komorbiditet av ångest och trots två år senare, samt vliken påverkan emotionsreglering och kön har. Studien är en longitudinell sambandsstudie med 84 deltagare mellern 8 och 13 år, varav 42 % hade en ADHD-diagnos. Föräldrar och lärare skattade barnens symtom och i analyserna använde vi ett dimensionellt perspektiv på ADHD. Resultatet visar på ett positivt samband mellan ADHD och ångest och trots som kvarstod vid kontroll för socioekonomisk status och intelligenskvot. Att vara flicka ökade risken för psykisk ohälsa. Emotionsreglering och kön hade ingen indirekt påverkan på sambanden. I diskussionen lyfts könsskillnaders konsekvenser och vilka mekanismer som kan ligga bakom komorbiditet.