Dialogisk högläsning är en metod som visat sig effektiv för att förbättra barns språkförmågor. Då dialogisk högläsning innehåller tekniker som lär föräldern att öka delad uppmärksamhet, skulle delad uppmärksamhet kunna tänkas vara en medierande faktor mellan högläsning och språkutveckling. Denna randomiserade kontrollerade studie undersökte huruvida ca 10 månader gamla barn som slumpats till en interventionsgrupp (n=46) i dialogisk högläsning skilde sig åt i jämförelse med en aktiv kontrollgrupp (n=44) i sin förmåga att initiera och respondera på delad uppmärksamhet vid eftermätningen (ca 12 månaders ålder). Studien undersökte även interventionens effekt på expressivt ordförråd vid uppföljningen (ca 18 månaders ålder), samt huruvida barns förmåga till delad uppmärksamhet vid 12 månader medierar interventionens effekt på expressivt ordförråd. Förmågan till att respondera på delad uppmärksamhet och förmågan att initiera delad uppmärksamhet mättes med laboratoriebaserade uppgifter och expressivt ordförråd mättes genom föräldraskattningar. Studiens resultat visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande förmågan att initiera och respondera på delad uppmärksamhet vid eftermätningen. Interventionsgruppen hade signifikant högre expressivt ordförråd vid uppföljningen jämfört med kontrollgruppen, men denna effekt medierades inte av förbättrad förmåga till delad uppmärksamhet.