Logo: to the web site of Uppsala University

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorian inleds med en beskrivning av gällande kyrkorätt om domkapitlens tillsyn över präster och diakoner samt något om tillsynens historiska bakgrund. Därefter görs utblickar dels mot sekulära ordningar i form av straffprocessen och legitimationsprövningen inom hälso- och sjukvården, dels mot ordningen i sex andra kristna samfund. Med underlag dels i dessa utblickar, dels i ett antal frågor som ställts till domkapitlen görs bedömningen att det finns ett behov av närmare förfaranderegler för domkapitlens tillsyn över präster och diakoner. Det föreslås därför att sådana regler införs, huvudsakligen i 57 kap. kyrkoordningen. Det föreslås att ärendeslaget kallas ärenden om vigningstjänstpåföljd. De föreslagna bestämmelserna ger en tydligare ordning för hur handläggningen av sådana ärenden ska gå till från början till slut, ger uttryck för en åtskillnad mellan ett utredningsskede och ett beslutsskede samt gör skillnad mellan obehörighets- och erinransärenden, alltså mer och mindre allvarliga ärenden. Att handläggningen blir mer regelstyrd är ägnat både att ge ett större stöd till dem som deltar i handläggningen och en större förutsebarhet för dem som berörs.

Huvudansvarig för beredningen av ärendet, alltså utredningsskedet, blir stiftsjuristen, som kan ta hjälp exempelvis av domarledamoten eller dennas ersättare. Ett beslut att skriva av ärendet eller att övergå till beslutsskedet fattas av domkapitlet, vanligen på delegation. Ärendets beslutsskede inleds med att tillsynspersonen föreläggs att svara på ett tillsynspåstående med bilagd utredning. Beslutsskedet kan därefter vara antingen muntligt, i obehörighetsärenden, eller skriftligt, i erinransärenden. De som deltar i beslut i beslutsskedet får inte ha deltagit i beredningen av ärendet.

Rätten till biträde i alla ärenden tydliggörs och en möjlighet att avvisa olämpliga biträden införs. I obehörighetsärenden ska tillsynspersonen ha viss rätt till ersättning för kostnader för att anlita ett rättsligt biträde.

Domkapitlet ska kunna fortsätta att utreda ett ärende om vigningstjänstpåföljd även om en tillsynsperson själv begär att obehörigförklaras eller utträder ur Svenska kyrkan. Om det finns särskilda skäl ska även ett ärende om vigningstjänstpåföljd kunna inledas trots att påföljd inte längre är möjlig.

I promemorian lämnas också tre andra förslag. Domarledamoten eller dennas ersättare ska tjänstgöra som domkapitlets ordförande vid handläggningen av ett ärende där både ordföranden och vice ordföranden är jäviga. Kravet att ett överklagande eller en begäran om beslutsprövning ska vara egenhändigt undertecknad tas bort. Slutligen föreslås att en möjlighet att delta på distans i domkapitlets och de nationella nämndernas sammanträden införs.