Logo: to the web site of Uppsala University

Some learners with special educational needs (LSEN) do not develop literacy skills due to lack of appropriate instructional support. Blissymbolics has been used as a communicative aid and bridge to literacy for people with non-functional speech for decades, but formal documentation of its suitability for speaking learners with learning disabilities is lacking. The purpose of this qualitative study is to describe how Blissymbolics, as a bridge to literacy for LSEN, is experienced by learners, caregivers and teachers at a South African LSEN school. Semi-structured online interviews was conducted with sixteen learners (aged 13-18) who received Blissymbolics intervention and their teachers (n=14) as well as caregivers (n=2). Reflexive thematic analysis identified three primary themes with ten subthemes. The primary themes were as follows: (1) Learners’ and teachers’ experiences of literacy learning and literacy teaching; (2) Learners’ and teachers’ experiences of the Blissymbolics implementation, and (3) Participants’ experienced changes in learners since Blissymbolics implementation. Thematic analysis concluded that Blissymbolics was perceived as a useful and enjoyable tool in teaching for different LSEN and first languages. It was also believed to improve both literacy and language skills as well as psychosocial behaviour in learners. Further studies are needed to support this.

Vissa elever med inlärningssvårigheter utvecklar inte läs- och skrivförmågor pga. bristande undervisning. Blissymbolics (Bliss) har använts som en brygga till läs- och skrivinlärning för personer utan funktionellt tal i årtionden, men det finns inga studier på om det även skulle vara lämpligt för talande barn med inlärningssvårigheter. Syftet med denna studie är att beskriva elevers, vårdnadshavares och lärares erfarenheter av att använda Bliss i läs- och skrivinlärningen för elever med inlärningssvårigheter på en sydafrikansk specialskola. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sexton (16) elever med inlärningssvårigheter i åldern 13-18 år, samt fjorton (14) lärare och två (2) vårdnadshavare. Tematisk analys resulterade i tre (3) huvudteman och tio (10) underteman. Huvudtemana löd som följer: (1) Lärares och elevers erfarenheter av läs- och skrivundervisning och läs- och skrivinlärning före Blissymbolics, (2) Lärares och elevers erfarenheter av Blissymbolics i undervisningen och (3) Deltagarnas erfarenheter av elevernas utveckling sedan Blissymbolics. Både lärare och elever ansåg att Bliss var ett användbart och roligt verktyg i undervisningen för elever med inlärningssvårigheter. Enligt samtliga deltagare förbättras elevernas läs- och skrivförmågor såväl som språkförmågor och psykosociala beteende efter införandet av Blissymbolics. Majoriteten av deltagarna menade även att Blissymbolics skulle kunna användas på andra specialskolor och ”typiska” skolor nationellt och globalt.